Byggnadsbeståndsanalyskompetensen har skapats från tidigare akademiska studier genomförda under fler år, där metoder utvecklades (GIS FME, informationskvalitetsäkring, aggregering, AI analyser och analys av utveckling) för att samla och sammanföra byggnadsspecifik information ur energideklarationerna, taxeringsinformation från Lantmäteriet, ekonomisk information från fastighetsägarnas årsredovisningar, boendeinformation från Statistiska Central Byrån, kundnöjdhetsundersökningar, samt gatubilder på byggnader. Baserat på dessa metoder så har en nationell byggnadsspecifik databas utvecklats och använts för forskning och för att ta fram underlag till svenska myndigheter så som Boverket, Riksantikvarieämbetet, Hyresgästföreningen, Sveriges Allmännytta, Finansdepartementet och Riksrevisionen för utvärderingar av lagar och lagförslag för byggnadssektorn. 

Av datasekretesskäl så kan denna expertis främst nyttjas av myndigheter och offentlig sektor.

Skyfall och värmeböljor är extraordinära händelser som förväntas bli allt vanligare i takt med att klimatet förändras. Särskilt sårbar är den byggda miljön med mycket hårdgjorda ytor och värmereflekterande byggnader. Klimatanpassningsåtgärder är kostsamma men genom att skapa multifunktionella anläggningar som genererar många nyttor, kan stora värden tillföras till stadsmiljön.

I ett antal fallstudier i Stockholm och Västerås testas olika befintliga metoder för att värdera och prioritera åtgärder. En utvärdering görs för att ge konkreta rekommendationer till hur lösningar kan samspela för bästa multifunktionella nytta och kostnadseffektivitet. Detta möjliggör samhällsekonomiskt motiverade prioriteringar så att städer i högre grad ska kunna uppnå en resiliens i stadsbyggnadsprocessen. För att överbrygga låsningar och öka transparensen tas beslutsstödsmodeller fram för bl a sektorsöverskridande samverkan, kostnadsfördelning och medborgarengagemang.

Inom projektet har vi även utforskat de juridiska möjligheterna och hindren för klimatanpassning av samhällsviktig verksamhet. Om det arbetet går att läsa mer här; Klimatanpassning av samhällsviktig verksamhet – en juridisk utredning | RISE

Ett socialt hållbart samhälle måste ge alla människor förmågan att utveckla och leva ett gott och rikt liv. För att bryta negativa utvecklingsspiraler måste aktörer från näringsliv, offentlig sektor, akademi och civilsamhället etablerar samverkansstrukturer som snabbt och effektivt kan bemöta och hantera negativa utvecklingsprocesser och fånga upp goda idéer och initiativ som kan stärka socialt hållbara utvecklingsprocesser. Fastighetsbolag har en nyckelroll i detta arbete som tyvärr inte utnyttjas till fullo.

I det här projektet har RISE tillsammans med en allmännyttig fastighetskoncern - Framtiden AB, en privat fastighetsägare - Stena Fastigheter Göteborg AB, Stiftelsen För Byggandets Managementfrågor samt Volvo Cars i samverkan med hyresgäster, lokala näringsidkare, Göteborgs stad och civilsamhället utvecklat nya arbetssätt för att stödja socialt hållbar stadsutveckling i ett särskilt utsatt område.

ORKA har tre delar:

1. Kartläggning av ett bostadsområdes kapacitet
2. Genomförande av en forskningscirkel där vi tillsammans utvecklat nya lösningsinriktade arbetsmetoder
3. Skapandet av en lärandestruktur för att förvalta och sprida vidare erfarenheter och lärdomar från projektet

Det övergripande syftet med projektet har varit att öka kapaciteten hos anställda inom de medverkande organisationerna och att arbeta proaktivt med utvecklingen av socialt hållbara platser och bostadsområden. Genom att öka den professionella förmågan hos anställda samt öka fastighetsbolags organisatoriska kapaciteten ökar förmågan att i samverkan med andra aktörer snabbare ta tag i oväntade och negativa utvecklingsprocesser, som kan uppstå på specifika platser. 

En metodbok och en digital utbildning har tagits fram inom ramen för projektet. Länk till utbildningen finns under rubriken "Projektets webbplats" i den gula faktarutan till höger på sidan. 

Du kommer under denna utbildning få förståelse för hur man i byggprocessens olika skeden kan arbeta för god lufttäthet. 

Utgångspunkten är "Branschstandard ByggaL - Metod för byggande av lufttäta byggnader." 

Målgrupp

Utförare av lufttäthetsprovningar av byggnader.

Förkunskapskrav

Deltagaren ska inför kursen ha:

• Mätteknisk kunskap
• Byggteknisk kunskap – kunskap om konstruktioner och byggprocessen (högskoleingenjörsexamen eller minst 5 års erfarenhet från byggsektorn inom projektering eller produktion)
• utfört/deltagit i minst fem lufttäthetsprovningar med luftläckagesökning vilket ska verifieras genom att rapporter från dessa skickas in till oss före utbildningens start. Deltagarens namn ska finnas angivet i rapporten (uppdragsgivare kan maskeras

Föreläsare

Föreläsare är flera experter vid RISE, däribland Owe Svensson, Thorbjörn Gustavsson, Peter Ylmén och Richard Dawson,  samt Paula Wahlgren från Dovii Consulting & Education AB.

Övrig information

Deltagaren behöver ha tillgång till lufttäthetsprovningsutrustning (fläktutrustning med tillbehör) och utrustning för luftläckagesökning (t ex lufthastighetsmätare och värmekamera) samt behärska dessa. Utrustningen tas med och används vid det praktiska provet

Deltagaren behöver dessutom inneha ett eget exemplar av standarden SS-EN ISO 9972:2015

Utbildningsprogram dag 1:

• Varför ska man bygga lufttätt?
• Rollen som Diplomerad Lufttäthetsprovare
• Lufttäthetsprovning
  • Standarden SS-EN ISO 9972:2015 och branschstandard ByggaL
  • Definition och beräkning av omslutningsarea
  • Metodval
  • Sektionering vid provning
  • Mottryck
  • Praktiska tips, tolkningar, felkällor
  • Alternativa provningsprogram (förinspelad videoföreläsning)
• Var sker luftläckagen och hur bygger man lufttätt?
  • Principer för att bygga lufttätt (fokus på byggskedet)
  • Lufttäthetsklassning av fönster och dörrar
  • Beständighet
  • Krav och kriterier i byggreglerna och frivilliga klassningssystem

Utbildningsprogram dag 2:

• Branschstandard ByggaL
• Ritningsgranskning
• Praktisk genomgång av lufttäthetsprovning och luftläckagesökning
• Teoretiskt prov

Praktiskt prov genomförs i Borås vid separat tillfälle där deltagaren har med sig egen utrustning för täthetsprovning och luftläckagesökning.

Byggnadsfysik är kunskapen om värme-, luft- och fuktrörelser i byggnader. RISE bedriver forskning i grundläggande och tillämpad byggnadsfysik, i första hand värme- och fukttransport och luftströmning i byggnadsdelar och byggnader. För att utvärdera och utveckla nya produkter och byggnadslösningar eller nya tillämpningar på befintliga lösningar kan det behövas ta fram ny kunskap genom forskning. RISE har både breda och djupa kunskaper kring forskning  bland annat inom områdena fuktsäkra byggnader, innemiljö och hälsa, mikrobiologi, akustik, lufttätt byggande samt energieffektiva byggnader och samarbetar även med universitet och högskolor inom områdena. Vi kan genomföra forskningen åt er eller stötta er i er egen forskning.

Exempel på tjänster som vi kan erbjuda är:

• Undersöka och sammanställa genomförd forskning inom området.
• Genomföra nya forskningsstudier.
• Stöd för att strukturera forskningsprojekt.
• Ledning och samordning av forskningsprojekt.
• Stöd i att hitta lämpliga forskningsfinansiärer och att skriva ansökningar.

Projektet ska studera hur HCT-konceptet (High Capacity Transport) kan appliceras i städer, genom piloter i Varberg och Stockholm samt analyser i Sundbyberg och Uppsala. I projektet testas hypotesen att HCT-konceptet kan förbättra både produktiviteten och transporteffektiviteten avsevärt och därmed minska utsläppen av både CO2 och hälsovådliga emissioner, samtidigt som vägslitaget minskar och trafiksäkerheten förbättras eller förblir oförändrad.

Vidare demonstreras digital hantering och tillsyn av tillträdestillstånd samt geofencing för exempelvis kontroll av hastigheter och rutter.

Målet med projektet, där 2 doktorander ingår som huvudutförare, är att utifrån en tvärvetenskaplig ansats ge unik kunskap om hur bostäders energisystem kan bidra till att skapa ett hållbart elnät som är resilient, dvs, som har en förmåga att förutse, anpassa och snabbt återhämta sig från störningar.

Omställningen till ett förnybart energisystem samt elektrifieringen av industrier och transporter anses vara en viktig pusselbit för att kraftigt minska Sveriges utsläpp av växthusgaser. En sådan omställning medför dock också en ökad efterfrågan på el och en övergång till större andel väderberoende energikällor som vindkraft och solel, vilket skapar utmaningar för eltillförseln. Att på olika sätt arbeta för att skapa resiliens i elnätet är därför viktigt för att omställningen till ett hållbart energisystem ska fungera. Det kan ske både genom lagringsmetoder, flexibilitet i elanvändning och mer lokala energikällor. Det övergripande syftet med det här projektet är att undersöka hur bostäder – primärt småhus och dess hushåll – kan bidra till att skapa ett resilient elnät.  Projektet kommer att visa hur tekniska såväl som sociala faktorer relaterat till bostadens energisystem kan samverka för att möjliggöra, men också underminera resiliens i elnätet.

Med en grund i en samhällsvetenskaplig inriktning, undersöks hur hushållen påverkas av men också hur de kan svara upp mot en begränsad effekttillförsel. Här behandlas även hur organisationer, med fokus på elnätsbolag kan utveckla sin kompetens, arbeta förberedande och stärka sin kommunikation för att stödja och samverka med hushållen vid såväl kortsiktig som långsiktig begränsning av den tillförda eleffekten.

Den tekniska inriktningen belyser vilka åtgärder som kan genomföras för att öka den tekniska resiliensen, t ex minska effekten tillfälligt för att förhindra att en elnätsstörning växer till ett omfattande problem, men även att under en längre tid kunna minska energikonsumtionen, och på så sätt avlasta elsystemet. Målet är också att undvika att en stor problematisk effekttopp uppstår när elförbrukningen går upp efter en tillfällig begränsning i eltillförseln.

De samhällsvetenskapliga och tekniska inriktningarna samverkar i att undersöka hur genomförbar den tekniska potentialen är när den möter hushållens verklighet.

I projektet samarbetar Chalmers, RISE och Högskolan Väst. Projektet ingår i Forskarskolan Energisystem vid Linköpings universitet (https://liu.se/forskning/forskarskola-energisystem).