Så kan hjärnforskning förändra hur vi bygger städer

Ett nytt pilotprojekt ska visa hur hjärnforskning kan bidra till att skapa städer som stärker folkhälsan. Genom att integrera kunskap om hjärnan i stadsplaneringen vill forskare utveckla miljöer som minskar stress och ökar välbefinnandet. Fridhemsplan blir det första levande laboratoriet – med målet att ge stadsplanerare vetenskapligt stöd för att utforma stadsmiljöer som främjar hälsa.

– Det är första gången hjärnforskning integreras i svensk stadsplanering. Vi vill ge beslutsfattare och stadsplanerare vetenskapligt stöd för att väga in hälsa i planeringsprocessen. Trots omfattande forskning om miljöers psykologiska och fysiologiska effekter har det saknats en strukturerad metod som identifierar och integrerar kunskap om hur den byggda miljön påverkar människorna som vistas där, säger Camilla Berggren-Tarrodi, projektledare inom arkitektur och samhällsbyggnad på RISE.

När neurovetenskap integreras i stadsplaneringen tar vi ett steg mot en helt ny standard för hur framtidens städer kan utformas.

Så kan neuroarkitektur och neurodesign bidra till ökad folkhälsa

Forskning visar att stadsmiljöer påverkar stressnivåer, immunförsvar, kognition och psykiskt välbefinnande – men denna kunskap återspeglas sällan i hur städer utformas. Forskningsfältet neuroarkitektur och neurodesign kombinerar neurovetenskap, AI, arkitektur och design för att skapa miljöer som gynnar hälsa och välmående. Studier visar bland annat förbättrat fokus, minskad stress och lägre inflammationsnivåer.

– Vi undersöker hur vi bygger städer som inte bara är funktionella, utan också främjar mental hälsa och hållbar livskvalitet. När neurovetenskap integreras i stadsplaneringen tar vi ett steg mot en helt ny standard för hur framtidens städer kan utformas, säger Camilla Berggren-Tarrodi.

Fridhemsplan blir testbädd

Metodiken kommer att testas i urbana utomhusmiljöer, med start i kvarteret Väktaren vid Fridhemsplan i Stockholm. Fridhemsplan är en intensiv trafikknutpunkt med högt tempo och många visuella intryck – en miljö med flera potentiella stressfaktorer men också stor potential som mötesplats. Målet är att skapa en kunskapsbas som kan användas brett i framtida stadsutveckling.

– Vi står inför en unik möjlighet att skapa städer som inte bara är funktionella, utan som aktivt stärker människors hälsa och livskvalitet. Genom att omsätta forskning till praktik – med testbäddar i stadsmiljö – tar vi ett steg mot framtidens stadsutveckling, säger Helena Ågren, affärsansvarig stadsutvecklare på Alecta Fastigheter.

Projektet använder neuroarkitektoniska principer som tar hänsyn till ljus, ljud, doft, grönska, vatten, rörelsemönster, social interaktion och rumslig form. Som stöd används NeuroDesign/NeuroArchitecture Index (NDIX), ett forskningsbaserat verktyg utvecklat av forskare hos RISE och University College London (UCL).

NDIX gör det möjligt att mäta hur designval påverkar hjärnan och hälsan – från stressnivåer till kognitiv återhämtning – och omsätta resultaten i praktiska rekommendationer. Indexet bygger på avancerade tekniker som fMRI, EEG och biomarkörer. Verktyget har tidigare tillämpats i stadsbyggnadsprojekt i London och kontorsmiljöer i Stockholm.

– Vi gör en platsanalys och tillämpar indexet som en prediktionsmodell där vi identifierar hur olika designval påverkar prestation, välbefinnande och mental återhämtning. På så sätt kan vi ge rekommendationer som hjälper planeringsprocesser när platserna nu ska byggas om för att främja hälsa och välbefinnande, säger Isabelle Sjövall, hjärnforskare och vetenskaplig ledare för neurodesign och kognitiv innovation på RISE

Målet är att skapa en ny norm där stadsplanering bygger på vetenskapliga insikter om människors mående.

Vetenskapliga verktyg för framtidens stadsplanering

Det nya indexet skapar förutsättningar för mer träffsäkra och medvetna beslut inom samhällsplanering och utveckling av byggda miljöer genom ett datadrivet och evidensbaserat beslutsstöd.

– Resultaten ska fungera som konkreta verktyg för kommuner, stadsplanerare, fastighetsutvecklare, arkitekter och beslutsfattare. Målet är att skapa en ny norm där stadsplanering bygger på vetenskapliga insikter om människors mående – för städer som stärker både människor och samhällen, säger Camilla Berggren-Tarrodi.

Vill du veta hur neuroarkitektur och neurodesign kan stärka ditt projekt eller din verksamhet?