Människors hjärnhälsa i centrum för framtidens städer

– I grunden handlar Brain Economy om hur vi kan förändra den globala ekonomin så att den stärker människors “hjärnkraft”, säger den australiske läkaren Harris Eyre, som varit drivande i utvecklingen av begreppet.

I början av 2026 presenterade han det så kallade Brain Capital Index, som visar att världens samlade “hjärnkapital” ökade fram till 2010 - för att sedan börja falla (se separat faktaruta).

Människors beteenden, behov och känslor i centrum vid samhällsbyggnad och stadsutveckling

Mental hälsa handlar om att ge människor möjligheter att leva enligt sina naturliga beteenden, behov och känslor i de kontor, skolor, vårdinrättningar och stadscentrum där de lever och arbetar.

Det är här den globala diskussionen om Brain Capital möter svensk samhällsbyggnad och stadsutveckling.

– För mig handlar det om att designa för önskad effekt. Det är ett humanistiskt sätt att se på det. Hur kan vi designa skolor för lärande, sjukhus för läkande, arbetsplatser för kreativitet och parker för trygghet och avslappning? säger Marco Lucisano, divisionschef Samhällsbyggnad på RISE.

Det är förstås ingen ny idé. Arkitekter har alltid velat skapa miljöer som är vackra, inkluderande och fungerar väl.

Men möjligheterna att systematiskt mäta effekterna har varit begränsade.

– När människor tillfrågas om hur de upplever en miljö påverkas svaren alltid av kultur och normer. Det nya är att vi nu kan börja mäta mer direkt. Kombinationen av datateknik och neurovetenskap gör det möjligt att se hur kroppen och hjärnan reagerar på en gestaltad eller byggd miljö, säger Marco Lucisano.

Det är i skärningspunkten mellan arkitektur och hjärnforskning som det som kallas neuroarkitektur växer fram.

RISE investerar i mätutrustning och expertis för att studera hur byggda miljöer påverkar kroppen och utvecklar metoder för att integrera neurovetenskap i samhällsbyggandet. Parallellt samarbetar man med internationellt ledande aktörer, som University College London, och driver projekt med företag och fastighetsutvecklare som vill utforma miljöer med hjärnkapacitet i fokus.

Bygger kunskap om hur hjärnsmarta miljöer utformas

Forskningen och tillämpningen befinner sig fortfarande i ett tidigt skede, och de projekt som pågår bidrar till att bygga kunskap om hur hjärnsmarta miljöer kan utformas i praktiken.

Några färdiga standardlösningar finns ännu inte.

Samtidigt är den ekonomiska logiken redan tydlig – och den teoretiska räckvidden är enorm.

– Det finns studier som visar vad kvalitetsbrister kostar. Vad kostar psykisk ohälsa? Vad kostar det att ungdomar inte trivs i skolan? Det är redan kvantifierat i kronor. Då blir det relevant att fråga sig om det kanske hade varit smartare att bygga bättre skolor från början, säger Marco Lucisano.

Det innebär också en förskjutning i hur investeringar värderas.

– Det kan kosta mer initialt. Men om en miljö minskar sjukfrånvaro, förbättrar lärande eller ökar produktivitet över tid förändras kalkylen, säger Marco Lucisano.

För privata och offentliga fastighetsutvecklare handlar det därmed inte enbart om “mjuka värden”, utan också om långsiktig avkastning och riskreducering.

Och i förlängningen om konkurrenskraft: om miljöer påverkar lärande, hälsa och produktivitet påverkar de också ett lands ekonomiska kapacitet.

Hjärnkapacitet en infrastruktur lika viktig som vägar och datacenter

För Harris Eyre handlar det i grunden om hur vi värderar hjärnan.

– Vi måste börja se hjärnkapital som infrastruktur, något som förtjänar lika mycket uppmärksamhet och investeringar som vägar, broar och datacenter, säger han.

Harris Eyre vill nu se de nordiska länderna – som han menar har en unik förmåga att samla stora offentliga kapitalresurser – kliva fram som föregångare inom Brain Economy.

– Det måste vara en samordnad systemförändring. Precis som i klimatomställningen räcker det inte med att göra en sak, det är många saker som måste ske samtidigt, säger han.

Att vända utvecklingen och öka hjärnkapitalet är både en fråga om folkhälsa och ekonomi. 

– När vi kraftigt förbättrar hur vi förebygger och behandlar hjärnrelaterade tillstånd ser vi en enorm effekt på människors produktivitet. Samtidigt minskar belastningen på hälso- och socialsystemen och företags prestation förbättras, säger Marco Lucisano.