Artiklar inom neuroarkitektur och neurodesign

Ett nytt pilotprojekt ska visa hur hjärnforskning kan bidra till att skapa städer som stärker folkhälsan. Genom att integrera kunskap om hjärnan i stadsplaneringen vill forskare utveckla miljöer som minskar stress och ökar välbefinnandet. Fridhemsplan blir det första levande laboratoriet – med målet att ge stadsplanerare vetenskapligt stöd för att utforma stadsmiljöer som främjar hälsa. 

Ett nytt pilotprojekt ska visa hur hjärnforskning kan bidra till att skapa städer som stärker folkhälsan. Genom att integrera kunskap om hjärnan i stadsplaneringen vill forskare utveckla miljöer som minskar stress och ökar välbefinnandet. Fridhemsplan blir det första levande laboratoriet – med målet att ge stadsplanerare vetenskapligt stöd för att utforma stadsmiljöer som främjar hälsa.

Vi tillbringar mer än 90 procent av våra liv inomhus. Ändå utvärderas miljöerna sällan utifrån ett hjärnhälsoperspektiv. Den nya rapporten från Building Brains Coalition visar på en växande vetenskaplig samsyn: stadsstruktur, byggnadsdesign, ljus, akustik och rumslig utformning har alla mätbara effekter på hur hjärnan hanterar stress, bearbetar känslor och utför kognitiva uppgifter.

Sveriges långsiktiga konkurrenskraft avgörs inte bara av kapital och teknik – utan också av människors kognitiva kapacitet. I den framväxande Brain Economy-rörelsen beskrivs vår hjärnhälsa som en avgörande råvara i den moderna ekonomin. Kan det perspektivet förändra hur vi bygger våra städer?

Denna vecka har diskussionen gått varm om skolmiljöns utformning när Liberalerna gick fram med ett förslag om att lagstifta bort fula skolor. Oavsett vilken politisk färg man bekänner sig till eller vad man uppfattar som vackert finns det en viktig poäng i att överhuvudtaget prata om skolans fysiska miljö. Den spelar roll.

Tänk om byggnaderna omkring oss tyst omformar våra sinnen? Forskare vid RISE har utvecklat ett banbrytande ramverk som föreslår att våra byggda miljöer kan ha en grundläggande påverkan på hjärnans funktion.

Vi tillbringar mer än 90 procent av våra liv inomhus. Men tänk om de byggnader som är utformade för att skydda oss i själva verket tyst undergräver vår hälsa? Ny forskning inom neuroarkitektur och neurodesign tyder på att vissa arkitektoniska drag – från smala korridorer till fönsterlösa rum – kan utlösa subtila men kroniska stressreaktioner som med tiden kan bidra till allvarliga sjukdomar.

Tänk om de platser där vi bor och arbetar kunde påverka mer än bara vårt humör – tänk om de kunde påverka själva hälsan i våra hjärnor? Det är den frågan som driver Cleo Valentine, senior forskare och innovationsledare vid RISE samt doktorand vid University of Cambridge. Hennes forskning befinner sig i gränslandet mellan arkitektur, neurovetenskap och immunologi, inom det nya området neuroarkitektur.

Ett nytt index inom det växande forskningsfältet neurodesign och neuroarkitektur kan förändra hur vi planerar och investerar i våra städer, skolor och arbetsplatser. Med hjälp av hjärnforskning och AI mäter forskare nu hur fysiska miljöer påverkar vår hälsa, kognition och vårt välbefinnande – med målet att skapa en ny världsstandard för framtidens byggda miljöer.

I en tid präglad av komplexa globala samhällsutmaningar går RISE och University College London (UCL) samman för att skapa en inkluderande plattform för banbrytande forskning inom NeuroArkitektur och NeuroDesign - där hjärnforskning och innovativ teknik kombineras med arkitektur och design ...

Går det att ta hjälp av hjärnforskning för att designa och bygga städer och på så vis förbättra människors välmående? Nu tas ett stort kliv framåt inom neuroarkitektur och neurodesign, som kan bidra till att göra världens städer mer hälsosamma.

Enligt prognoser från WHO förväntas 70% av världens befolkning leva i städer år 2050. Städer erbjuder många möjligheter men är också förknippade med ökad mental ohälsa. Därför utvecklar RISE Research Institutes of Sweden, i samarbete med internationella forskare, världens första ...