Antalet cyberattacker riktade mot statliga myndigheter och samhällsviktiga organisationer har ökat kraftigt de senaste åren. Detta har blottlagt ett stort problem. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, släppte under 2024 en rapport som visade att 7 av 10 offentliga organisationer saknar grunderna i cybersäkerhetsarbete.  

Privata företag som bedriver samhällsviktig verksamhet tycks vara något bättre förberedda. Enligt en undersökning blir små och medelstora företag allt bättre på att inhämta kunskap om cybersäkerhet.  

Tydligt är att alla organisationer som på olika sätt jackar in i Sveriges infrastruktur – från energibolaget som förser hela samhället med el och värme, till kommunens VA-bolag som styr vattenförsörjningen – har nytta av att träna upp sin motståndskraft. 

– Cybersäkerhet handlar till stor del om hanteringen av attacken. Vad gör du om du kommer in till kontoret, startar datorn och den inte fungerar? Det är svårt att veta om man inte ställts inför den situationen tidigare, säger Karl Resare, affärsutvecklare på Cyber Range, RISE:s testbädd för cybersäkerhet. 

Öva på att bli påhoppad i säkra lokaler 

På Cyber Range går det att bygga virtuella kopior av IT-miljöer. Det kan handla om en kopia av en vattenreningsanläggning eller ett kraftverk. RISE:s etiska hackare, forskare som har stor kunskap om hur sårbarheter kan utnyttjas, testar då säkerheten i anläggningen genom att angripa den på olika sätt.  

– Hos oss kan man öva på att bli påhoppad i säkra lokaler. Genom att simulera en attack får ledningsgruppen möjligheten att förbereda sig för ett riktigt scenario, och då kan man identifiera vilka svagheter som finns, säger Karl Resare och fortsätter: 

– Det här är en förberedelseplats för cyberkrig, med riktiga soldater och riktiga vapen. Scenariona som utspelas är riktiga, men risken för att det ska gå åt skogen finns inte. Unikt för Cyber Range är att det inte kan komma ut några röjande signaler därifrån. Det innebär att signaler från elektronisk utrustning inte lämnar anläggningen, och därmed inte kan avlyssnas. Informationen som kommer fram under övningarna stannar säkert hos oss. 

Trots att övningarna som sker inom testanläggningens väggar är just övningar, uppstår ofta situationer som uppfattas som allvarsamma och stressiga för de inblandade. Under övningen blottläggs svagheter, inte bara inom IT-infrastrukturen utan även kopplat till samarbetet i gruppen. Det är svårt att förutse hur olika människor reagerar i skarpt läge, men på Cyber Range ges möjligheten att göra detta.  

Komplexa påverkansoperationer 

Förutom ledningsgrupper tar Cyber Range även emot utvecklare, som utbildas i att tänka cybersäkerhet under tiden som de tar fram en ny mjukvara. Syftet är att stärka IT-miljöer redan i utvecklingsstadiet.  

– Utvecklare som har höga krav på sig från uppdragsgivaren fokuserar oftast på funktionaliteten. Cybersäkerhet är ju sällan ett akut problem tills någon med onda avsikter hittar en sårbarhet och utnyttjar den, säger Karl Resare.  

För några år sedan handlade hoten mot IT-säkerheten om pengar, som i fallet med attacken mot Svenska kyrkan där hackers låste kyrkans digitala system för att pressa fram en lösensumma. Det motivet finns kvar, men det har också seglat upp en ny typ av hot – påverkansoperationer utförda av andra stater med it som hjälp- eller kommunikationsmedel.  

– Dessa attacker är mycket mer komplexa än de finansiella, som är lättare att förstå. I Sverige har vi ideal kring demokrati, öppenhet, möjligheter och valfrihet. Hybridkrigföringen gör att det kommer ut falsk information som gör att idealen får ta steg tillbaka. Det är väldigt allvarligt och gör det viktigare än någonsin att de samhällskritiska verksamheterna förbereder sig, konstaterar Karl Resare.  

- Batterilager har en intressant framtid och det finns en marknad för det, inte minst vad gäller styrningen av energianvändningen och samspelet med egengenererad solenergi. Det är också den biten som jag har tittat närmare på i min avhandling, säger han. 

En av delarna i avhandlingen handlar om att undersöka fördelarna med likströmsförsörjning för en byggnad med batterier i syfte att energieffektivisera. Vanligtvis används både likström och växelström i hus där apparaterna i stor utsträckning drivs av likström och all distribution i huset sker via växelström. 

- Jag tittade bland annat på vilka förutsättningar som skulle krävas för att det skulle vara gynnsamt med likström för småhus och kontorsbyggnader. Bland annat hur solinstrålningen och klimatet påverkar den tekniska potentialen för likström. Det visade sig att det går att spara energi men det finns ett moment-22; få produkter finns för en marknad som fortfarande är i sin linda.  

Elektrifiering av flygen

Patrik Ollas har även undersökt ett framtida scenario där samhället använder mycket elflyg och elbilsladdning. 

- Vilken roll kan solel och batterilager ha för en flygplats med ökad elektrifiering? En tredje del i avhandlingen handlar om batterimodellering; hur kan man modulera batteriet för att uppskatta energiförluster med mera, säger han. 

En del av Patriks forskning utgår ifrån den så kallade Forskningsvillan vid RISE anläggning i Borås. Tillgången till denna testbädd gör det möjligt att validera modellerna och utvärdera dem i verklig drift. 

Ett sätt att göra investeringar i batterilager till en bättre ekonomisk affär är att låta batteriet erbjuda tjänster till det externa elnätet, till exempel genom frekvensreglering. Elnätet i Sverige ska ha en frekvens på 50 Hz, men det varierar under dagen beroende på hur produktion och användning ser ut.

– Frekvensreglering är väldigt aktuellt just nu. Jag tror absolut på batterilager framöver. Användningen för att kapa effekttoppar kommer att bli än mer aktuellt i och med den pågående elektrifieringen. Det är också något vi tittar på i ett fortsättningsprojekt för tillämpning vid en flygplats som finansieras av Trafikverket. ”Hur behöver man designa och styra ett batteri för att det ska vara möjligt för laddning av el-flyg med höga effekter under korta tider samt hur flygplatsens övriga energiinfrastruktur samspelar med detta” är ett exempel på en forskningsfråga som undersöks i projektet. Dagens elnätsanslutning för flyplatser kanske inte alltid klarar av de tänkta framtidsscenarierna. Vi vet att flygen oftast är i tid och när de ska avgå. Då vet vi också när batterierna behövs som mest. 

Patrik Ollas ser även andra möjligheter för batterilagring: 

- Större evenemang är ett exempel på tillämpning. Där vet man när effekttoppen kommer och hur mycket som behövs. Batteriet är ju som elnätets Schweizer-kniv. Det finns så många olika verktyg och syften som ett batteri kan uppfylla. Allt från att lagra överskott (från solel), kapa effekttoppar till prisarbitragestyrning där man köper el när det är billigt på natten och använder batteriet när elen är dyr, säger han. 

Batterier som energiberedskap

Ett annat intressant användningsområde finns inom resiliens och utveckling för beredskap där batterilager kan fungera som reservkraft. 

- Det finns exempel på kommersiella byggnader som installerat batterilager för nöddrift av mobiltelefoner och andra väsentliga delar ifall elnätet skulle gå ner vid en kris eller annat, utvecklar Patrik Ollas. 

RISE har fått i uppdrag från Energimyndighetens Testlab att testa solel- och batterisystem. Det innebär att utföra en provningssekvens av kombinationen solel och batterilager för småhustillämpning. 

- Vi kommer använda två system till en början som vi ska utreda och visa på vilka möjligheter som finns och vad som är bra att tänka på främst riktat mot privatpersoner. I förlängningen hoppas vi kunna testa fler system för att ytterligare kunna visa på vilka möjligheter som finns och hur man dimensionerar storleken på batterilagret utifrån byggnadens förutsättningar. Här på RISE finns ju expertisen för att kunna utveckla marknaden och stötta våra svenska företag, avslutar han. 

Att mänskligheten står inför en prövning har knappast undgått någon. Havsnivåerna stiger, temperaturerna når nya rekordnivåer och ekosystemen rubbas. Samtidigt ökar oron i omvärlden, med konflikter som kryper allt närmare husknuten. Förändring är nödvändig och pågår redan.

Ny lagstiftning för att vända klimatutvecklingen införs med tätare intervaller, storskaliga initiativ som Net Zero Industry lanseras, samtidigt som vi satsar på nya energikällor och ett funktionsdugligt försvar. Det är en omställning i enorm skala som svensk och europeisk industri står inför. Gemensamt för allt detta är behovet av hållbara och funktionsdugliga material, samt en flexibel och snabb infrastruktur för att implementera dem.

– Energiomställningen, totalförsvaret och hållbarhetsfrågan dominerar definitivt samtalen just nu, och de är tätt sammanvävda, bekräftar Rikard Norling, marknadschef inom material och produktion på RISE.

En energisektor i förändring

Rikard jobbar med driftbeständiga material, en viktig aspekt i materialomställningen.

– Efterfrågan på grön energi och arbetet för att säkerställa att vi har en kontinuerlig energiförsörjning har lett till en transformation av hela energisystemet. Kärnkraft är ju knappast något nytt, men vi ser ett helt annat fokus på frågan nu än tidigare. Samtidigt pågår ett arbete för att utöka andelen vind-, sol- och vågkraft. Gemensamt för alla dessa energislag är belyser materialfrågan, berättar Rikard och fortsätter:

– Sol- och vindkraft har fluktuerande produktionsförhållanden, vilket utsätter material för större påfrestningar i baskraftanläggningar byggda för konstant energiproduktion. Vågkraft tampas i sin tur med hållfasthets- och korrosionsproblem. Och inom kärnkraften ser vi idag nya tekniker och processer som ställer andra krav på materialen. I befintlig kärnkraft är det primärt livslängden på materialen som diskuteras, så att anläggningarna kan drivas på ett säkert sätt under många år till.

Energisektorn har alltså ett stort intresse av såväl hållbara som beständiga material. För det räcker inte att de är miljömässigt hållbara, de måste även vara tåliga nog att klara de prövande förhållanden de ställs inför, och ha en livslängd anpassad efter deras specifika användningsområde.

– Detta jobbar vi mycket med på RISE. Vi har både standardiserad provning och kundanpassad provning, där vi till exempel sätter upp en testrigg som efterliknar verkliga driftförhållanden, fast i accelererad form. Vi jobbar med alla typer av material, från olika plaster till metalliska material, såsom rostfritt stål, mässingslegeringar eller aluminium. Att hitta rätt beständighet är alltid en avvägning beroende av applikation. Det vi vill åt är produkter med lågt klimatavtryck som håller så länge som det är nödvändigt. Om produkten har omotiverat hög beständighet blir den ofta onödigt dyr att tillverka. Om den har för låg beständighet behöver den bytas ofta, vilket medför ett resursslöseri. Det får i sin tur negativa konsekvenser för klimatet. En svår balansgång, säger Rikard. 

Hållbara lösningar för kris och krig

När det kommer till totalförsvaret är materialegenskaper och beständighet också av stor vikt, liksom förmågan att ta fram komponenter snabbt och flexibelt.

– En del vi gör inom totalförsvaret är att titta på hur man snabbt kan få fram reservdelar under förhållanden med begränsade leveransmöjligheter. Där kikar vi bland annat på additiv tillverkning, populärt kallat 3D-printning. Då är det en lite annan approach: man har en produkt i drift som har fungerat bra, men som akut behöver kunna ersättas. Med hjälp av additiv tillverkning går det att få fram komponenter med kort varsel, men ibland är komponenternas egenskaper annorlunda. Materialen som används kan till namnet verka liknande, men när man producerar dem på ett nytt sätt får de andra egenskaper. Vi jobbar mycket med att utvärdera vilka processparametrar som behövs inom additiv tillverkning för att få önskvärda egenskaper gällande driftbeständighet, berättar Rikard.

Ökat behov av reglering

När grönt, snabbt och smidigt är av så stor vikt, för att inte nämna produktionskostnad, finns det då en risk att beständighet hamnar i skymundan, eller glöms bort av rena farten? Regleras beständighet i lagtexter på samma sätt som exempelvis koldioxidutsläpp?

– Lagstiftningen, i form av tvingande standarder, tittar inte självklart på materialegenskaper och driftbeständighet. Det finns tydliga exempel där det borde läggas större vikt vid frågan, såsom i dricksvattendirektivet. Risken är annars att man på sikt får en problematik med resiliensen i vattenförsörjningen och ökad risk för kostsamma vattenskador. RISE är aktiva även där, genom att i olika grupperingar vara delaktiga i policyarbete och framtagning av nya standarder, säger Rikard.