De utmaningar vi idag möter i arbetslivet är mångfacetterade, komplexa och kopplade till varandra.  Vi behöver därför roliga, engagerande och systematiska metoder att arbeta med utmaningarna. På så sätt kan vi få dynamiska samarbeten för att åstadkomma påtagliga förändringar. 

Utifrån sammanhang anpassar och utvecklar vi metodiken så att deltagarna kan utforska, reflektera, dokumentera och dela utmaningar, möjligheter och lösningar för ett givet ämne.  

Vi har genom flera fysiska workshops internt och externt med RISE Innovation Partners, kommersiella kunder och organisationer, testat olika prototyper och utifrån återkopplingen förfinat metodiken och verktyget.  

I den rådande situation vi nu befinner oss i med pandemi och många som arbetar hemifrån ser vi ett behov av nya metoder och verktyg för workshops på distans. 

Challenge Archipelago är en workshopmetod som angriper dessa proplem och beskrivs i videon ovan. 

Designad och utvecklad av : Hayley Ho, Peter Sandberg, Johan Belking, Marius Johansson, Erik Einebrant, Martin Törnros

I projektet skapade vi en brygga mellan utbud och efterfrågan på ny välfärdsteknik. Dvs mellan entreprenörer och beställarsidan/behovsägarna där vi bidrog till utveckling av behovsanpassade och mer köpbara lösningar och även till en ökad kunskap och förståelse för utmaningar och möjligheter inom området välfärdsteknik. Vi hjälpte företag och offentlig verksamhet att förstå varandras förutsättningar för att kunna göra goda affärer.

I projektet skapade vi en neutral utvecklingsarena där entreprenörer och kommuner kunde ha ett enkelt utbyte och samtal kring vad som behövdes inom utveckling av välfärdsteknik. RISE hade en betydande del av projektet och ansvarade för denna utvecklingsarena som tillsammans med testmiljöerna skapade en helhet i utvecklingsflödet. Från att öka kunskapen inom en mängd olika områden, nätverkande i branschen och individuell coaching av företag till att genomföra tester i livinglab och erbjuda användarpaneler med specifika och relevanta kompetenser som verktyg för utveckling och förädling av lösning. 

Projektet var ett samverkansprojekt mellan tre kommuner, ett kommunförbund, en region och RISE (se ruta till höger). Projektet var delfinansierat av deltagande samt EU:s regionala tillväxtfond.

I projektet jobbade vi med:

• Coaching av entreprenörer/företag för att öka deras förutsättning att ta fram behovsanpassade och köpbara lösningar
• I början av projektet visade vi kommuner i regionen vilken teknik som fanns och inspirerade dem till att se välfärdsteknik som en möjlighet i välfärdsuppdraget
• Branschunikt nätverk med ca 150 företag/organisationer
• Vi genomförde 20 öppna nätverksträffar för lärande och nätverkande 
• Testmiljöer med testledare i Huddinge kommun, Nacka kommun och Stockholms Stad/Skärholmen
• Tester genom living lab både i hemmiljö och på särskilt boende 
• Tester genom paneler och workshops med behovsägare, användare och relevanta yrkesroller framtagna för varje unikt test. 
• Återkommande fysiska och digitala seniorpaneler
• Utveckling av testkompetens och digitaliseringsmognad hos deltagande kommuner/testmiljöer
• Inspirationsföreläsningar till beslutsfattare, medarbetare /verksamheter och användare
• Framtidsinspirerade dialoger och samverkan med andra forskningsprojekt 
• Samverkan med andra SME-stödjande organisationer och projekt både externt och inom RISE

Några framgångsfaktorer och nyttor vi såg i projektet var:

Framgångsfaktorer

• Ingen eller mycket låg ingångströskel
• Bollplank med kompetent testkund
• Insyn hos kunden/verksamheten – förstå kontexten
• Ärliga utan värdering
• Neutral partner – ”ofarlig” och enkel kontakt med företag för offentliga aktörer
• Processmetod från utvecklingsarena till testmiljö
• Erbjuda test mot rätt målgrupp
• Erbjuda rätt företag till rätt testmiljö

Nyttor

• Erbjudande och affärsidé utmanas
• Fördjupad kunskap genom samtal med olika yrkesroller, seniorer m fl
• Nätverksträff som skapar fokus på utmaning
• Dialoger och test hjälper till i prioritering av funktionalitet
• Ökad och ny kunskap om behov av utveckling av ny funktionalitet
• Kunskap om möjlighet att arbeta på andra sätt
• Kunskap om aktörer och innovationer på marknaden

 Erfarenheter och lärdomar från projektet väver vi in i nya projekt och aktiviteter med nya samarbetsparter.

Vill du läsa mer om projektet finns material här. Men tveka inte att ta kontakt med Malin Edlund Fransson eller Ann-Sofie Mårtensson om du vill veta mer. 

Projektet ska undersöka visuella, optiska och ergonomiska villkor för ett tal-till-text-system som ska presentera text för personer med nedsatt hörsel genom att använda teknologier baserade på  Augmented Reality och automatisk taligenkänning (eng: ” Speech-to-Text System using Augmented Reality”, förkortat STAR).

Målen är att

1. skapa en demonstrator för ett Augmented Reality (AR)-baserat tal-till-text-system
2. implementera en experimentell uppställning och
3. undersöka grundläggande visuella, optiska och ergonomiska principer för presentation av text i AR för personer med hörselnedsättning, att skapa en demonstrator för ett Augmented Reality (AR)-baserat tal-till-text-system som STAR, med tillhörande riktlinjer.

STAR-projektet är ett innovationsprojekt som både utvecklar tekniken och studerar grundläggande förutsättningar för ett sådant system.

Projektet görs i samarbete med Hörselskadades Riksförbund (HRF) och finansieras av Vinnova.

Projektmedlemmar på RISE är: Börje Andrén, Kjell Brunnström, Pär Johanson och Bo Schenkman

Detta projekt är avslutat den 2021-02-17, men kommer att fortsätta i ett RISE finansierade projekt om digitala hjälpmedel för personer med sensoriska funktionsnedsättningar och medicinteknik.

Syfte och mål

I takt med att teknik för automation, artificiell intelligens och uppkoppling utvecklas förändras människans roll vid samspel med fordon. Inom tunga transporter utvecklas arbetsmiljöer där en användare, eller grupp av användare, ska kontrollera ett flertal förarlösa fordon med hög automationsnivå inom en hubb (t.ex. gruva eller terminal), samt i trafik mellan hubbar. Detta projekt ska utforska och demonstrera hur människor ska interagera med förarlösa fordon i uppkopplade transportsystem. Målet är att utforma nya modeller för interaktion som bidrar till effektiva och säkra transporter inom och mellan hubb.

 Utmaning

Det saknas idag mycket kunskap om hur interaktionsdesign bör utformas för självkörande fordon, inte minst i de fall användaren inte sitter i fordonet. Utmaningarna i detta projekt består dels i att förstå användarnas framtida behov vid olika typer av användarfall, dels att utforma lösningar för interaktion som kan fungera i en verklig miljö.

Lösning 

Arbetet kommer fokusera på ett antal användarfall där interaktion med fordonen antas bli särskilt betydelsefull, samt där implementation är möjlig i ett tidigt skede vid introduktion av förarlösa tunga fordon. Arbetet kommer dels generera ny kunskap och nya modeller för interaktionsdesign, dels designkoncept för de olika användarfallen. Ett av designkoncepten utvecklas även till en mer produktionsnära prototyp som integreras i konceptbil eller simulator och utvärderas med användare.  

Effekt

Resultatet kommer kunna nyttjas inför implementationer av kontrollerade uppkopplade transportsystem i olika former av hubbar, men på sikt även i mer komplexa trafikmiljöer. Projektet kommer på så vis bidra till utveckling av effektiva transportsystem, samt att svensk fordonsindustri kan stärka sin konkurrenskraft vad gäller lösningar för interaktionsdesign med förarlösa fordon.

Projektet undersöker olika sätt att harmonisera, förenkla, hantera och förbättra hur förare interagerar med de tekniska system som automatiserar delar av eller hela den dynamiska körningen i fordonet. Projektet har som mål att utveckla designriktlinjer baserat på den teoretiska och empiriska data som genereras av projektet.

Projektet adresserar utmaningen som uppstår på grund av den förändrade rollen som förare får när flera och fler stödsystem, som erbjuder olika nivåer av automatisering, byggs in fordonen evolutionärt. Speciellt kommer förares medvetenhet, förståelse eller förvirring a vilket nivå av automatisering fordonet befinner sig i hanteras.  

Projektet kommer utveckla och utvärdera olika koncept som stödjer samverkan mellan förare och fordon på ett multimodalt sätt och att utveckla designriktlinjer baserat på den teoretiska och empiriska data som genereras av projektet.