För att minska utsläppen har industrin utforskat flera olika metoder som nu håller på att kommersialiseras. Dessa inkluderar användning av CCUS (Carbon Capture, Utilisation and Storage) och vätgasbaserad direktreduktion av järnmalm för att producera lågutsläppsstål. Stora subventioner har beviljats både inom EU och internationellt för att accelerera omställningen av industrin och stärka dess konkurrenskraft.  Syftet med detta projekt är att kartlägga och jämföra subventioner och andra styrmedel som används inom olika EU-länder för att påskynda omställningen av järn- och stålindustrin. Målet är att öka förståelsen för hur subventioner påverkar den svenska järn- och stålindustrin och att ta fram underlag för framtida policyutveckling inom EU och Sverige som kan bidra till att öka takten för omställningen, samtidigt som konkurrenskraften bevaras. Koordinerande projektpart är RISE. Övriga deltagare är Chalmers, Jernkontoret, SSAB, och Stegra. 

Bakgrund

Metoderna för insamling och bearbetning av data inom mobilitetssektorn har varit relativt oförändrade under de senaste två decennierna. Men nya utmaningar, som exempelvis elektromobilitet, kräver ett nytt tillvägagångssätt för att bygga dessa system med ökad flexibilitet i lagring och datahantering. Så kallad edge processing erbjuder potentialen för en ny dataloggningsinfrastruktur genom att minska överföringskostnaderna och sänka analysfördröjningen, vilket gynnar fordonstillverkare, vagnparksägare och förare.

Syfte och omfattning

FREEPORT-projektet syftar till att stödja transformation av elektromobilitet genom att ta itu med tre viktiga utmaningar som operatörer av tunga fordon står inför: effektivitet, säkerhet och drifttid.

Affärsvärdet och användningsfallen omfattar övervakning av elektriska komponenter som batterier och motorer, utveckling av grunder för användning av tredjepartstjänster i edge-enheter, förutsägelser om energiförbrukning för att optimera laddning och förbättrad funktionell säkerhet genom kontinuerlig övervakning för att varna operatörerna vid behov. Vi förväntar oss att demonstrera insamling och bearbetning av spetsdata för minst 20 fordon, med målet att ansluta 50 tunga elektriska lastbilar till projektets slut.

Planerat upplägg och genomförande

FREEPORT kommer att utveckla banbrytande dataanalysfunktioner på edge-komponenter: nya algoritmer för detektering av anomalier i realtid från fordon, ett mångsidigt ramverk för händelsebaserad datainsamling, en cybersäkerhetsmedveten arkitektur för säkerhetsvarningar i realtid, och jämförande utvärdering av state-of-the-art federerade inlärningsmetoder. Potentialen med edge computing och maskin-inlärning kommer att visas upp med hjälp av AI Sweden Edge Learning Lab för en bredare publik.

För att dela kunskap angående utveckling och resultat, anordnade FREEPORT ett antal workshoppar och event i flera svenska städer.

5 mars 2025 - Workshop i Göteborg (Lindholmen)

AI Sweden, Högskolan i Halmstad och RISE bjöd in till en workshop med syfte att presentera projektets resultat rörande elektromobilitetens omvandling och utmaningarna som de tunga fordonsoperatörerna möter.

Workshopen fokuserade på tekniska och praktiska utmaningar för edge processering inom fordonsindustrin. Intressanta sessioner inkluderade demonstrationer av bland annat syntetisk datagenerering, anomalidetektering med grafiska neurala nätverk och federerad feldetektering. Deltagarna fick även insikter om dataströmbearbetning med SA Engine och kantprocessering för fordonssystem på en Volvo testlastbil, följt av djupgående diskussioner. Målet var att på ett tillgängligt sätt presentera fynden för relevanta svenska intressenter inom sektorer som fordon, hälsovård och rymd. Evenemanget riktade sig till forskare, ingenjörer och yrkesverksamma inom fordons- och edgeteknik.

3 juni 2025 - Workshop i Boliden

Syftet med demonstrationen på Boliden var att illustrera den praktiska tillämpningen av Industri 4.0-koncept i en verklig industriell miljö. Demonstrationen belyste hur flera tjänster och dataströmmar kunde kopplas samman för att möjliggöra mer välgrundade beslutsfattande och drifts effektivitet. Ett centralt fokus låg på att överbrygga edge- och molnsystem för att ge förbättrade insikter i produktionsprocesser.

Implementeringen inkluderade edge-analys integrerad i ett produktions fordon, vilket visar dess förmåga att stödja personliga tjänster som övervakning och förutsägelse av laddningstillstånd (SOC), uppskattning av energiförbrukning baserat på specifika fordonsanvändningsmönster och detektion av avvikelser i säkerhetskritiska system.

Denna omfattande uppsättning exemplifierade hur avancerade digitala lösningar kan driva innovation och robusthet i industriella verksamheter.

18 juni 2025 - Workshop i Halmstad (Socialt ansvarstagande och pålitlig AI-dag)

Socialt ansvarstagande och pålitlig AI-dag (som hölls i samband med Swedish AI Society (SAIS) workshop 2025 i Halmstad) tog upp de kritiska utmaningarna kring utveckling och implementering av AI på ett ansvarsfullt sätt. Evenemanget samlade experter från akademin, industrin och juridiken för att utforska de senaste framstegen och diskutera frågor inom pålitlig AI.

Workshopen innehöll huvudpresentationer från experter inom området, inklusive Rafia Inam (Ericsson) och Kristina Knaving (RISE). Diskussionerna omfattade både "högrisk"- och "begränsad risk"-AI-perspektiv, och fördjupade sig i nya initiativ på EU-nivå, inklusive AI förordningen.

En central del av evenemanget var paneldiskussionen om AI-regleringens inverkan på industri och samhälle, där experter inom ämnet behandlade viktiga frågor om AI förordningens effekt på innovation, globala regulatoriska interaktioner, utvecklingen av AI-styrning och den akademiska världens roll i att främja pålitlig AI.

Evenemanget inkluderade även en postersession som visade upp den senaste forskningen inom området samt en breakout-session om tre huvudämnen (hälsa, industri, juridik).

Motivationen till detta projekt härrör dels från en möjlighet att nyttiggöra värmeförluster från kärnkraftverk i Sverige. Med cirka 90 TWh värme, som för närvarande går till spillo, finns intresse att nyttja denna energi för fjärrvärme. Dels står energisystemet under förändring kommande decennier med en möjlig minskad tillgänglighet av biomassa för förbränning, nya möjligheter för att ta tillvara spillvärme från t.ex. vätgas- och bränsleproduktion, mer konkurrenskraftiga värmelagringslösningar och storskaliga värmepumpar etc.

Projektet kommer utforska integrationen av kärnvärme i fjärrvärmesystem. Dels från befintlig kärnkraft men kanske främst från små modulära reaktorer (SMR) och genomföra tekno-ekonomiska analyser, samt energisystemmodellering med lokala och nationella perspektiv. 

Projektet kommer att dra nytta av bidrag från forskningsinstitut, universitet och en referensgrupp bestående av energiföretag, som kommer att tillhandahålla branschinsikter och stödja utvärderingen av potentiella effekter på lokala och nationella energisystem, inklusive interaktioner med befintliga och tillkommande biomassa- och spillvärmekällor, lagringslösningar, teknikutveckling av fjärrvärme- och fjärrkylasystemen etc

Förväntade resultat från detta projekt inkluderar en djupare förståelse för hur, och under vilka förutsättningar, kärnvärme potentiellt kan integreras i Sveriges fjärrvärmenätverk. Resultaten kommer att ge insikter för beslutsfattare, energiföretag och kärnkraftsindustrin, vilket stödjer långsiktiga investeringsbeslut och policyutveckling

 För att reglera och balansera elnätet finns flera system som aktiveras utefter elnätets frekvens, vilket kan användas både för att reglera upp och ned frekvensen. Det har resulterat i att det finns en flexibilitetsmarknad där aktörer kan bidra genom att minska sin elförbrukning för att upprätthålla en stabil nätfrekvens, det sker genom att aktörerna tillsammans med en balansansvarig part lägger in bud för sin medverkan.

Vi befinner oss i en vardag som är alltmer digitaliserad och uppkopplad vilket har resulterat i en stark tillväxt av datacenterbranschen som därmed är en el-intensiv industri. För närvarande är ett antal datacenterbolag aktiva på flexibilitetsmarkanden. Datacenter bedöms kunna vara en viktig aktör på flexibilitetsmarkanaden, dock är det bara ett fåtal som idag är aktiva. 

Projektets syfte är att undersöka förutsättningar och underlag för att öka antalet datacenteraktörer på flexibilitetsmarkanden. De övergripande målen med projektet är att göra en sammanställning över hur de olika frekvenstjänsterna är strukturerade ur ett datacenterperspektiv samt beräkning och beskrivning av den potentiella miljöpåverkan av att vara delaktig på stödtjänstmarknaden. Detta exemplifieras med Bikupa datacenter i Boden.

Projektet skall även uppskatta de möjligheter som datacenter besitter för att begränsa effekttoppar genom effektreducering eller försättas i ö-drift via den infrastruktur som ett datacenter har (UPS och batterilager).

Genom att ta fram en guideline för datacenterägare som på ett enkelt och relevant sätt, förklarar de olika stödtjänsterna samt balansmarknaden och hur datacenterbranschen kan bidra till ett stabilare elnät. Samt hjälpa dem att ta steget till att börja vara aktiva och erbjuda sin kapacitet som en flexibilitetstjänst, både på TSO och DSO nivå för att kunna skapa största möjliga nytta.

Termisk energilagring (TES) är en viktig teknik för att förbättra både termisk komfort och energieffektivitet i byggnader. TES underlättar också integrationen av förnybara energikällor och möjliggör en smidig koppling mellan el- och värmesektorerna.

Genom att lagra energi kan byggnader bli mer energieffektiva och flexibla. Energilagret laddas när det finns ett överskott av energi och priserna är låga, och används sedan när energitillgången är begränsad.

Pilotanläggningar 

Tekniken testas på tre olika pilotanläggningar inom EU:s olika klimat- och energimarknadskontexter. 

• HSB Living Lab, Göteborg, Sverige - Flerfamiljshus anslutet till fjärrvärmenätet 
• Valladolid, Spanien - Enfamiljshus
• Valladolid, Spanien - Flerfamiljshus

Dessa pilotanläggningar kompletterar varandra genom att täcka olika klimat och byggnadstyper, vilket ger en omfattande bild av hur TES-teknologier kan implementeras i hela EU. De adresserar olika energibehov och bidrar till EU:s mål för en hållbar ekonomi, samtidigt som de ger värdefulla insikter om skalbarhet och replikering av TES-lösningar i olika europeiska sammanhang. 

Det övergripande målet är att främja innovation på flera nivåer, från modellering och material till förbättrade värmeväxlare, för att utforma högpresterande TES-lösningar i linje med EU:s hållbarhetsmål.

Knowledge Exchange Forum

Knowledge Exchange Forums är interaktiva möten där en serie ämnen presenteras och diskuteras bland deltagarna. Dessa sessioner ger engagerade intressenter möjlighet att utbyta idéer direkt med varandra, hålla sig uppdaterade om de senaste framstegen i projektet och skapa ett nätverk för att samla in lösningar på de utmaningar vi kommer att möta under projektets gång.

Varje tillfälle fokuserar på olika ämnen och inleds med en presentation av en gästexpert som är involverad i projektet, följt av en interaktiv dialog med deltagarna.

När du registrerar dig får du automatiskt inbjudningar till alla tillfällen. Du kan välja de ämnen som intresserar dig och delta när det passar dig. Registrera dig här. 
 

 För att nå EU:s uppsatta klimatomställningsmål krävs expansion av förnybara energikällor, där utveckling av förnybar energiteknik behöver kombineras med energi- och markanvändningseffektivitet. Både Danmark och Sverige delar behovet av att hitta lösningar där fler nyttor kan skapas på samma mark. Ett sätt är att kombinera jordbruk och solenergi. Konceptet kallas agrivoltaics men vi väljer att använda det mer nordiska begreppet solbrukssystem.  Ett utfört förprojektet har visat att det finns begränsat med forskning och beprövad erfarenhet kring hur och om solbrukssystem kan utformas för att både ge effektiv produktion av solenergi, samtidigt som livsmedelsproduktionen bibehålls eller till och med förbättras. 

Vi vill därför i detta projekt skapa ett gränsöverskridande Living Lab, för att i teori och praktik undersöka och demonstrera hur solbrukssystem och energilagring effektivt kan kombineras på samma mark. Projektet lägger grunden för ett långsiktigt och hållbart Living Lab, som utformas som en dynamisk plattform vilket bidrar till att bygga upp och sprida kunskap om nya innovativa solbrukssystem. I projektet skapas ett Living Lab som består av fyra olika demonstrationsmiljöer, två i varje land, för att ta fram den kunskap vi sett saknas i förprojektet. Variationen i de olika demonstrationsmiljöerna möjliggör att resultat kan jämföras, vilket skapar ett bättre kunskapsunderlag. Projektets gränsöverskridande karaktär är avgörande för att utvärdera system utifrån nordisk kontext. Därtill skapas flera mervärden när projektet får geografisk spridning.