SULPHURREAL syftar till att demonstrera och validera ett banbrytande tillvägagångssätt för nästa generations, kolfria, direktomvandling av solenergi till kemikalier som kan lagras under praktiskt taget obegränsad tid, baserat på elementärt svavel som produceras, lagras och konsumeras via en integrerad solenergidriven termokemisk cykel. Konceptet är en kombination av tre processteg, nämligen H₂SO₄-nedbrytning, SO₂-disproportionering och förbränning av elementärt svavel och generering av elektricitet. Den föreslagna kombinationen integrerar förnybara energikällor (solenergi) med valorisering av ämnen som inte är klassade som kritiska eller ämnen som för närvarande produceras som industriella biprodukter från olja och gas (elementärt svavel) och stålindustrin (Fe-innehållande slagg) och storskalig kemikalieproduktion (svavelsyraindustrin), i överensstämmelse med cirkulär ekonomi och industriell symbios. 

RISE leder arbetspaketet med systemintegration, genomförande av livscykelanalyser och risk- och funktionsanalys (HAZOP) för att ge input när det gäller miljöaspekter och risker och säkerhet i utvecklingsfasen.

Ambitionen med TechUPGRADE är att utveckla och demonstrera (till TRL 5) denna radikalt nya idé genom utveckling och drift av två separata kompakta värmeuppgraderingssystem integrerade med industriell spillvärme och solfångare (och även fjärrvärmetillägg) under relevanta förhållanden 

Dessa system kommer att kunna utföra följande två funktioner samtidigt: 

• Uppgradera lågtemperaturvärmtill högre temperaturer (150-250 ^oC) genom att justera partialtrycket för vattenånga. Detta förbrukar en liten mängd elektricitet. Det kommer att ge ett radikalt nytt sätt att uppgradera värmen i jämförelse med vanliga värmepumpar (VCHP Variable Capacity Heat Pump, eller TAHP Thermo Acoustic Heat Pump) som huvudsakligen drivs av el. 
• Värmelagringsförmåga i systemet (vid behov), vilket ger flexibilitet i försörjning av processvärme när den integreras med andra källor såsom solvärme och/eller fjärrvärmesystem. 

RISE leder arbetspaketet med hållbarhetsbedömning, genomför livscykelanalys och utvecklar riktlinjer för att optimera miljöprestanda och fördelar med att uppgradera spillvärme från industrin.

Energigemenskaper som det benämns i EUs elmarknads- och förnybarhetsdirektiv är en social innovation med syfte att öka lokalsamhällens eller andra typer av aktörskonstellationers incitament till att investera i exempelvis förnybar energi samt att öka delaktigheten på olika typer av elmarknader. Det skall ske genom att energigemenskapen kan investera i och dela energi och flexibilitet mellan medlemmarna, men också genom att enklare kunna delta på externa el- och stödtjänstmarknader. Med tanke på den snabba omställningen av energisystemet, behovet av ökad flexibilitet och ökningen av lokala energiresurser (solceller, batterier, elbilar, värmepumpar, ventilationssystem etc) så kan energigemenskaper vara en möjlighet att samla ihop dessa inom ett område och på ett effektivare sätt möta både interna och externa behov av förnybar el och flexibilitet. Eftersom utgångspunkten är att skapa nyttor och möjliggöra inflytande för medlemmarna i gemenskapen, kan införandet av energigemenskaper också bidra till ökad tolerans och acceptans för den samhälleliga elektrifieringen och det ökade behovet av lokal elproduktion. 

Energigemenskaper är ett bra exempel på ett tvärdisciplinärt område som RISE kan erbjuda expertis från flera olika angreppspunkter. Det finns ett behov av att skapa optimerade tekniska system som integrerar flera olika resurser inom ett område med en smart styrning på fastighets-, områdes- och stadsnivå. Detta kan användas för att stötta beslut om nyinstallationer, men också hur befintliga resurser kan utnyttjas effektivt. Sedan är regelverken viktiga för att förstå vad som faktiskt är tillåtet och hur en energigemenskap bäst kan agera för att följa lagen och realisera sina mål. 

Just nu pågår en process att implementera direktiven från EU i respektive medlemsnation. Här är den svenska regelverksprocessen tätt sammankopplad med EUs direktiv och eventuella uppdateringar och riktlinjer för medlemsnationerna. På RISE följer vi detta noggrant och genom alla våra pågående energigemenskapsprojekt har vi möjlighet att sätta uppdateringarna i ett praktiskt sammanhang. Vidare, och nära sammankopplat med förutsättningarna i termer av teknik och regelverk, undersöker vi hur affärsmodeller för energigemenskaper kan designas för att skapa värde för olika intressenter, exempelvis fastighetsägare, hyresgäster och elkraftsbolag. Detta är i sin tur nära sammankopplat med organisation och governance av energigemenskapen, men också beteenden och sociala frågor kring inkludering och deltagande. Här har RISE flera experter som har erfarenhet av dessa organisatoriska och sociala frågor i energigemenskaps-sammanhang. 

Sammantaget har RISE kunskap om de tekniska, juridiska, sociala och affärsmässiga förutsättningarna för energigemenskaper samt om möjligheterna till uppskalning. Kontakta oss för att diskutera hur kunskapen kan användas i ert område eller ert utvecklingsprojekt.     

Specifikt kommer detta projekt att undersöka om traditionella lågtryckssystem för brandsläckning med koldioxid är lämpliga för att kontrollera eller släcka batteribränder i lastutrymmen på rorofartyg.

För att uppnå detta mål kommer projektet att involvera tillvägagångssätt som innehåller (i) litteraturstudie, (ii) experiment på battericellnivå (iii) små- och storskaliga experiment med koldioxidbrandsläckning, (iv) multifysiska simuleringar och (v) referensgruppsmöten och öppet webbinar som involverar relevanta intressenter. På kort sikt kommer detta projekt att leda till ökad kunskap om litiumjonbatteribränder och begränsningsstrategier ombord rorofartyg med koldioxidsläcksystem vilket är till nytta för sjömännens säkerhet. På lång sikt kommer detta projekt att leda till ökad säkerhet för besättning och last på rorofartyg som transporterar elfordon.

Projektet kommer att ledas och genomföras av RISE med stöd från industripartnerna i form av battericeller, batterimoduler och fordon för tester, arbetstimmar för deltagande i projektmöten, samt för granskning av rapport och artiklar. Dessutom kommer en bilateral dialog med intressenter att föras i detta projekt i form av regelbundna referensgruppsmöten, öppet webbinar och medförfattande av referensgranskade artiklar.

Projektresultatet kommer att ge bidrag till International Maritime Organization (IMO) agendapunkt avseende brandskydd för fartyg som transporterar fordon med alternativa bränslen. 

Publikationer inom projektet: Literature study: The performance of carbon dioxide systems on ro-ro vehicle carriers som också presenterades på konferensen FIVE: Proceedings from the Eight International Conference on Fires in Vehicles. Konferensbidrag till EVS38: Simulation of Thermal Propagation in a Large Battery Module 

I Alkmaars "Renewable Energy Valley" finns mer än 300 företag och 3 000 hushåll som för närvarande är anslutna i ett gemensamt energisystem. Detta system gör det inte bara möjligt för samhället att producera och använda sin egen förnybara energi, utan också att lagra och dela den, för att mildra potentiella obalanser och täcka energibehovet på årsbasis. Detta ska möjliggöras genom avancerad och smart energihantering, med fokus på diversifiering av olika hållbara energikällor.

Projektmålet är att diversifiera tillgången på förnybar energi och maximera effektiviteten. Genom att öka den lokala produktionen av förnybar energi genom en kombination av konsoliderade tekniska lösningar och de mest innovativa energiledningssystemen ska en Energy Valley kunna täcka mer än 100 % av sitt energibehov.  Genom styrning av efterfrågesidan ska man även lokalt klara 75 % av energianvändningen. Slutligen bör detta leda till lägre energikostnader för slutkunder, jämfört med nuvarande och prognostiserade marknadspriser.

För att identifiera de bästa lösningarna kommer forskargruppen att utveckla, testa och utnyttja en verktygslåda och en digital tvilling för att ständigt förbättra sig, med målet att skapa självförsörjande Energy Valleys. Ambitionen är att helt ersätta fossila bränslen från privatkunder genom att leverera värme producerad från bioavfall och nyttja värmeåtervinning. Tillsammans med grön vätgas, vindkraft, solenergi och bioenergi kommer projektet att bidra till att nå Alkmaars mål om 100 % förnybar energi till 2050. Utvecklingen inom den nederländska testbädden kommer att följas minutiöst av sex testbäddar spridda över hela Europa. Dessa kommer att dra nytta av lärdomarna och replikera framgångsrika strategier för att skapa sin egen Renewable Energy Valley och bidra helt och hållet till de europeiska REPowerEU målen.

RISE ansvarar för utreda hur lösningarna som arbetas fram i Alkmaar och i projektet kan replikeras och implementeras i andra städer i Europa. 

För elektrifiering av arbetsmaskiner är den stora frågan hur maskinerna ska få tillgång till elenergi. Övrig teknik finns och kan tillämpas i maskinerna. I tidigare projektet utvecklades och demonstrerades ett modulärt batteribytessystem som möjliggörare för eldrivna arbetsmaskiner i olika branscher. I detta projekt byggde vi vidare på resultaten från det föregående projektet för att ta ekosystemet runt batteribytessystemet steg för steg mot marknaden. Det långsiktiga målet är att komma till ett modulärt batteribytessystem som möjliggör att även branscher som jordbruk och skogsbruk kan elektrifieras, i syfte att drastiskt minska arbetsmaskinernas miljö- och klimatpåverkan. 

Projektet har stärkt den svenska fordonsindustrins internationella konkurrenskraft genom att utveckla, tillämpa och demonstrera ny energieffektiv och fossilfri nyckelteknik för eldrivna arbetsmaskiner. I projektet ingick att: 

• utvärdera de framtagna maskinerna i verklig användning
• samla intressenter och ta fram roadmap för att ta batteribytessystemet till marknad
• energieffektivisera skogsmaskin
• utvärdera liten energieffektiv jordbruksmaskin och förbered för autonom plöjning
• undersöka mobil återladdning av batteripack med bl.a. vätgas
• demonstrera och kommunicera teknikerna

Huvudsökande för ansökan var RISE och medsökande projektparter var en blandad projektkonstellation med storbolag, SME, startup, forskningsinstitut, OEMer, underleverantörer: Malwa Forest AB, Energifabriken AB, Hydraspecma AB, Hydraspecma Components AB, Traktorarvid AB och Regal Components AB.   

Vidde Ringen är en satsning med målet att bidra till att accelerera omställningen av snöskotersektorn som idag uppskattningsvis säljer 135 000 nya, kortlivade och fossildrivna snöskotrar globalt. Syftet med projektet är att bidra till viktiga resultat som både kommer att kunna användas som inspiration för andra uppstartsföretag med liknande utmaningar; att skapa cirkulära lösningar som redan från början tar hänsyn till resursflöden genom långlivad och cirkulär design. 

Arbetet inom Vidde Ringen är en fortsättning av ett tidigare projekt genomfört tillsammans med RISE i vilket fem områden och utmaningar för vidareutveckling identifierades. Dessa kommer att utvecklas vidare inom Vidde Ringen: 

• Cirkulär design- och tjänsteutveckling  
• Säkerställa kopplingen mellan affärsmodell och lönsamhet med produktdesign 
• Företagsekonomiska aspekter i affärsekosystemet 
• Utmaningar i finansiering för en cirkulär startup 
• Kommande lagstiftning och styrmedel  

Sammanfattningsvis ska Vidde Ringen projektet leda till: 

• Mot en fossilfri (elektrisk) snöskoter
• Design med en FAD-metod, Future Adaptive Design
• Montering genom ett cirkulärt produktionssystem
• Lansering av en elsnöskoter som bygger på en cirkulär affärsmodell

En accelererad introduktion av elflyg har potential att såväl reducera utsläppen från flyget, som att bidra till att upprätthålla de nationella transportpolitiska målen om säkerställande av samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Flertalet utvecklingsprojekt av elflygplan pågår såväl nationellt som internationellt, vilka omfattar fullt batterielektiska, hybrider, samt vätgas-bränslecellselektiska lösningar. En stor andel av dessa har dessutom ambitioner om marknadsintroduktion redan före 2030. 

Gemensamt för samtliga utvecklingsprojekt är att det kommer krävas ny typ av markinfrastruktur och ny eller utökad, energi-/bränsleförsörjning på flygplatserna för att lyckas med introduktion och drift av elflyg. För batteridrivna alternativ innefattar detta elförsörjning och laddinfrastruktur, medan vätgasdrivna farkoster kommer kräva tillgång till vätgas och tankinfrastruktur. Flera olika procedurer diskuteras för respektive teknik i avseendet laddning/tankning, såsom stationärt via kabel, via mobila lager eller utbyte (swapping) av batteripack eller vätgastankar. Området som den här projektansökan fokuserar på är batterielektiskt flyg och stationär laddning via kabel, specifikt laddning vid höga effekter (1 MW+) för att möjliggöra kommersiell passagerartrafik med korta turnaround-tider.

Det övergripande syftet med projektet är att bidra till utvecklingen av lösningar och realisering av högeffektsladdning för elflyg, vilket är en nödvändighet för accelererad introduktion. Som ett första steg mot det långsiktiga syftet vill detta projekt utreda genomförbarhet för etablering av en framtida systemdemonstrator. Detta inkluderar att beakta följande övergripande forskningsfrågor:

• Hur ser utveckling och standardisering av lösningar för MW-nivå laddning ut i dagsläget, och vilka specifika funktionskrav bör tas i beaktning vid anpassning till flyg?
• Är högeffektsladdning av elflygplan teoretiskt och praktiskt genomförbart, med vilken tidshorisont, samt vilka möjligheter och begränsningar påverkar i vilken utsträckning?
• Vilka risker och säkerhetsåtgärder är kritiska att beakta vid implementation av högeffektsladdning på en flygplats?

Detta projekt utgör ett första steg som på sikt har potential skapa betydande värde för en rad olika intressenter och för att accelerera introduktionen av elflyg i Sverige.

För flygindustrin och tillverkare ger projektet vägledning för hur man effektivt och säkert kan ladda elflygplan med hög effekt vid framtida implementation. Genom att bidra med kunskap och underlag för standardisering av processer och utrustning, kommer projektet att främja utvecklingen av en mer enhetlig och skalbar infrastruktur. Projektet utreder även vad som krävs för ackreditering av standarder och regelverk för högeffektsladdning av flygfarkoster, t.ex. kommande MCS-standard (Megawatt Charging System). Detta skulle på längre sikt kunna leda till stora värden för såväl flygindustri som för andra transportslag. 

För flygplatser ges inblick i potentiella behov av anpassningar av deras befintliga infrastruktur och flygplatsmiljön i sig för att stödja högeffektladdning av elflygplan. Resultat i form av exempelvis systemkravställningar, eventuella störningsrisker, utredning av laddningsstrategier och styrsystem ger dessutom förståelse för såväl lämpliga lösningar som viktiga hänsynstaganden.

För flygbolag finns det stora värden i att man börjar titta på lösningar för hur elflygplan kan laddas, vilket är nödvändigt för att flygbolagen ska se att det utvecklas ett skalbart system för dem att verka i. Först då kan de känna sig trygga i att göra investeringar och bidra till introduktionen av elflyg.

Projektets slutrapport är nu publicerad och hittas på nedan länk

https://ri.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1917736&dswid=2202

Strategi Nätverksstaden Skaraborg är en gemensam övergripande planläggning för delregion Skaraborgs femton kommuner. Strategin leds av Skaraborgs kommunalförbund. Syftet med strategin är att bygga organisatoriska förutsättningar och institutionell kapacitet som grund för en sammanhängande flerkärnig region som binder samman stadsstrukturer och landsbygder. En kraftsamling krävs för att kunna uppnå ett hållbart samhällsbyggande då kommunerna var för sig saknar kapacitet att hantera de utmaningar regionens glesa urbana struktur innebär för exempelvis mobilitet, byggande och kulturellt utbud. 

AB Volvos etablering av en battericellsfabrik utanför Mariestad och några andra större industrietableringar beräknas medföra ett mycket stort tillskott av arbetstillfällen i delregionen. Skaraborg väntas växa från 270 000 till 300 000 invånare. En förutsättning för att denna radikala omställning ska kunna manövreras hållbart är att den sker med lyhördhet för såväl rådande omvärldsförutsättningar som lokala förutsättningar, samt att omställningsarbetet är väl förankrat hos de organisationer och medborgare som ska skapa och leva med förändringen. 

Potentialen är stor, men för dess förverkligande krävs omfattande satsningar och åtgärdande av institutionella och rumsliga inlåsningar. De stora gröna investeringar som sker kommande år innebär väsentliga utmaningar för kommuner och näringsliv avseende bostäder, infrastruktur, välfärdsservice, kompetensförsörjning etcetera. Nyckelprojekten Nätverksstyrning och Kritisk omdömeskapacitet utgör själva verkstaden inom vilken alla övriga samarbeten tar plats. 

RISE ska bidra till stärkt innovationsförmåga som uppmuntrar de parter på olika samhällsnivåer som företräder Skaraborgs femton kommuner att se sig som delar av ett gemensamt system. Det betyder att parterna som deltar i programmet får hjälp och stöd att förflytta sig ur ett traditionellt stuprörstänkande genom att bidra till helhetslösningar till fördel för de mål som preciseras i Skaraborgs Delregionala utvecklingsstrategi. RISE huvudsakliga uppdrag är att leda nyckelprojektet Nätverksstyrning, med stöd av organisationsplaner som utformas och drivs i samverkan mellan berörda aktörer. Nätverksstyrning kräver en kulturförflyttning och deltagande aktörers (politiker, tjänstepersoner, m.fl.) förståelse av det system de verkar i. Nätverksstyrning:

• skapar möjligheter att fånga upp frågor som enskilda organisationer var för sig saknar förmåga att hantera
• är verkningsfull för samverkan på regional planeringsnivå
• låser upp för att möjliggöra synergier och intressegemenskaper
• bidrar till stärkt innovationsförmåga genom nya rutiner, arbetssätt, beslutsmodeller, policy- och styrdokument