I våra laboratorier testar och verifierar ni vätgaskomponenter, batterisystem och termiska lösningar för högtemperaturprocesser. Här utvecklas och demonstreras energilagringslösningar i verklig miljö innan fullskalig implementering för industri, arbetsmaskiner och elnätsbalansering.
Genom forsknings- och utvecklingsprojekt driver RISE utvecklingen av energilagring framåt. Från elektrobränslen och modulära batterisystem till termiska lösningar – här skapas kunskap och demonstrationer som möjliggör svensk energiomställning när lagring blir nyckeln till stabil försörjning.
När elsystemet ska rustas för framtiden befinner sig Europa och Sverige i ett läge där tekniken redan är utvecklad, redo att användas. Den stora utmaningen blir behovet av samverkan.
Redan år 2035 kan Sveriges elbehov vara dubbelt så stort som i dag. För att växla upp från dagens 140 TWh till 280 behövs mer av det mesta – mer elproduktion, mer energilagring, mer flexibilitet och inte minst, mer samverkan mellan elsystemets aktörer.
– Just nu målas det upp ganska nedslående framtidsscenarier i media och samhällsdebatten, men sanningen är att Sverige har ett av de bästa elnäten i världen. Dessutom befinner vi oss i ett läge där vi har alla tekniska lösningar som krävs för att lösa miljövänlig energiproduktion, säger Henrik Svenningstorp, chef för strategisk forskning inom energi och elektrifiering på RISE, och fortsätter:
– Jag tycker också att vi behöver förflytta oss från att prata om el- eller energibrist. Vi har inget energiproblem på den här planeten som bestrålas av långt mycket mer energi än vad vi behöver. Däremot har vi ett energiinsamlings-, lagrings-, och överföringsproblem, så för att reducera elsystemets framtida utmaningar behöver vi angripa frågan från det hållet.
Vi har alla tekniska lösningar som krävs för att lösa miljövänlig energiproduktion.
Henrik Svenningstorp slår ett slag för ett elsystem med många små elproducerande enheter, fler än i dag, som kan kombineras med lokala lagringslösningar. Det skapar robusthet och ökad resiliens.
– Vi kommer fortfarande att behöva de stora producerande enheterna som står för den planerbara energin, men även i en framtid där vi bygger ut kärnkraften maximalt kommer det att vara mer vindkraft än kärnkraft i mixen. Vi kommer med andra ord att ha mycket intermittent (oregelbunden) energi som kommer att behöva hanteras, säger han.
Här är värmelagring en underutnyttjad möjlighet. Varje år används cirka 55 TWh energi för att värma vatten och luft. När värme är slutprodukten som efterfrågas kan ett energilager bestå av något så enkelt som en stor termos, till exempel i form av ackumulatortankar kopplade till fjärrvärmenätet. Men även utan termiska lager skulle fler fjärrvärmeverk kunna använda el för att värma vatten när elen är billig och behöver förbrukas. När elen är dyr, effektbrist råder och elnätet behöver avlastas går man över till ordinarie förbränning av exempelvis hushållsavfall.
– Den typen av helhetsperspektiv, där fjärrvärmenätet kan samverka med elnätsägare, tror jag är en nyckel. En annan nyckel är att se över vilka mätetal och KPI:er som elsystemets aktörer jobbar mot. Om affärsmodellen gynnar samarbete och maximerar nyttan för AB Sverige, då tror jag att vi har en hel del lågt hängande frukter att plocka, säger Henrik Svenningstorp.
De absolut bästa styrmedlen är de som aldrig behöver ändras, utan alltid är aktuella.
För att övertyga alla parter om potentialen i samarbete tvärs energislag och energilagringsmetoder, behöver goda exempel lyftas fram. RISE har kunskapen som krävs för att göra visualiseringar i liten skala och räkna på effekterna av en större implementering.
– Vad händer om ett kommunalt elnätsbolag drar nytta av värmelagring och flexibilitet i sin elförbrukning genom ett befintligt fjärrvärmenät? Hur påverkar det elnätsbolagets planerade utbyggnad av elnätet? Den typen av frågeställningar kan RISE hjälpa till att besvara, säger Henrik Svenningstorp.
– De absolut bästa styrmedlen är de som aldrig behöver ändras, utan alltid är aktuella. Tänk om man kunde formulera reglerna på ett sätt som gjorde det naturligt att tänka värmelager, batterilager eller elektrokemiska bränslen, även om det är ett annat kommunalt eller privat bolag som ansvarar för kraftvärmeverket och andra för övriga möjliga energilager? säger Henrik Svenningstorp och fortsätter:
– En svensk bank har sedan 1980-talet strävat efter att vara fem procent bättre än sina konkurrenter, ett mål som har varit aktuellt genom alla konjunktursvängningar. Något liknande behöver vi se för energisektorn.
Ett starkt samarbete mellan Svenska kraftnät, elnätsbolagen, producenter, industrier och kommuner gör Sverige till en mer attraktiv spelare på den europeiska elmarknaden – bättre rustade för efterfrågeökningen från länder som ska gå från rysk gas till el för att säkra sin uppvärmning i enlighet med REPowerEU, EU:s plan för att påskynda övergången från fossil till grön energi. Även i kontexten Net Zero Industry Act som ska göra EU mindre beroende av Kina och USA i uppbyggnaden av grön industri, är Sverige relevant som elexportör.
– Eftersom våra elnät sitter ihop kan vi inte bara titta på Sverige, utan vi behöver en fungerande lösning för hela Europa. Betydelsen av samverkan är stor både ur ett svenskt och europeiskt perspektiv, konstaterar Henrik Svenningstorp.
Den snabba elektrifieringen av fordonsflottan skapar nya utmaningar för elnätet men också möjligheter. Genom spatial analys av var elbilsägare finns, hur de kör och vilka som kan använda V2X-teknik, skapas ny kunskap som stödjer ett mer flexibelt och välutnyttjat energisystem.
Projektet syftar till att undersöka potentialen för så kallade V2X-tjänster – där elbilar kan bidra till elnätet genom att lagra och leverera energi. Genom att analysera andelen hushåll med elbil, i kombination med körmönster och tekniska specifikationer, skapas ett underlag för att förstå vilka som har möjlighet att använda tekniken.
Med hjälp av mikrodata från SCB och öppna körmönsterdata analyseras elbilsägarnas geografiska och demografiska profil. Projektet använder maskininlärning för att skapa ägarprofiler och dygnsprofiler för bilars tillgänglighet. Resultaten visualiseras på interaktiv karta och används för att uppskatta när och var elbilar kan bidra till elnätet – men också hur ett ökat antal elfordon kan påverka nätets belastning.
Projektet förväntas ge beslutsfattare, industri och forskare ett detaljerat underlag om marknadspotentialen för V2X i Sverige. Resultaten kan användas för att utforma effektiva styrmedel, planera elnätets kapacitet och stödja innovation inom laddinfrastruktur. På sikt kan detta bidra till ett mer hållbart, flexibelt och inkluderande energisystem.
Hur säkrar vi energiförsörjningen vid händelse av kris? I Grums testas nu hur ett batterilager kan hålla igång skolor, förskolor och andra viktiga samhällsfunktioner – även när det nationella elnätet slås ut. Projektet kan bli en nyckel till ett mer motståndskraftigt elsystem.
I Grums, Värmland, står ett stort batterilager som i dag används kommersiellt för att agera på frekvensmarknaden och stabilisera elnätet. Men nu undersöker forskare på RISE om batteriet också kan spela en viktig roll för Sveriges krisberedskap.
– Frekvensmarknaden har blivit mer lönsam de senaste åren, vilket har drivit fram många investeringar i batterilager. Nu vill vi se om vi kan använda dem som en resurs för ökad resiliens," säger Hampus Piehl, projektledare och forsknings- och utvecklingsingenjör på RISE.
Målet är att kunna använda batteriet för så kallad ödrift – att skapa ett lokalt elnät som fungerar även om överliggande nät slås ut. Det skulle kunna hålla strömmen igång i utpekade kommunala trygghetspunkter såsom skolor, förskolor eller idrottshallar. Här kan människor samlas och få tillgång till el för att laga mat eller ta del av information.
I dag är Sverige beroende av ett stort sammankopplat elnät. Men om delar av nätet slås ut, till exempel på grund av cyberattacker, kan lokala batterilager bli en viktig beredskapsresurs
– I dag är Sverige beroende av ett stort sammankopplat elnät. Men om delar av nätet slås ut, till exempel på grund av cyberattacker, kan lokala batterilager bli en viktig beredskapsresurs, förklarar Hampus Piehl.
Beräkningar visar att batteriet i Grums skulle kunna hålla igång en förskola i nästan en månad, en skola i omkring en vecka och ishallen i ungefär en dag.
Många batterilager i Sverige är i dag byggda för att agera på frekvensmarknaden, det vill säga användas kommersiellt, och är inte förberedda för ödrift. För att ett batteri ska kunna driva ett lokalt nät krävs speciella funktioner, där batteriet själv kan styra spänning och frekvens.
– Det är inte standard med sådan kompatibilitet idag, och vi vill med projektet i Grums se hur vi kan komplettera befintliga batterilager med dessa funktioner, säger Hampus Piehl.
Projektet undersöker även möjligheten att koppla in förnybara energikällor, som solceller eller lokala vattenkraftverk, till batterilagret. Det skulle kunna förlänga tiden ett lokalt nät kan hållas igång, men det innebär tekniska utmaningar som att synkronisera spänning och frekvens mellan olika produktionskällor.
– Att nyttja befintliga batterilager till ödrift kan stärka Sveriges krisberedskap. Idag ser vi att få lager är förberedda för detta men att potentialen att drifta ö-nät med batterilager och lokal energiproduktion finns på många platser runt om i landet.
Foto:
Scania
Fordonstillverkaren Scania har stort fokus på att utveckla elektriska fordon – fordon som kunderna förväntar sig ska klara allt längre körsträckor i alla slags klimat. För att accelerera utvecklingen av hållbara transporter har Scania varit en aktiv partner i bildandet av det nationella testcentret SEEL.
– Vi ser ett stort behov av testbädden på marknaden, och är stolta över den resa SEEL gör tillsammans med oss partners och kunder, säger Johan Karlsson, Head of Test Cell Operation E-mobility på Scania.
Scania har utvecklat transportlösningar för människor och gods i över 130 år. Med målsättningen att minst hälften av bolagets globala försäljning ska bestå av helelektriska fordon år 2030, satsar Scania stort på elektrifiering. Detta för att möta de globala hållbarhetsmålen, minska utsläpp och skapa långsiktigt lönsamma transportlösningar. Elektrifiering ses som en nyckel för att minska växthusgasutsläpp och lokala luftföroreningar, samtidigt som det erbjuder ekonomiska fördelar för kunderna.
Som en av initiativtagarna till SEEL har Scania varit med och byggt upp verksamheten, och som samverkanspartner har man nu ett tätt samarbete på den fortsatta resan tillsammans.
– På Scania ser vi oerhört positivt på SEELs utveckling och är glada att vi utgör en viktig partner i att fortsätta bygga kompetens i Sveriges testbädd för elektromobilitet. Detta är något vi ser ett stort behov av på marknaden, säger Johan Karlsson på Scania.
Jag är mycket imponerad över hur långt SEEL har kommit på den här korta tiden.
SEEL hjälper Scania med att bland annat testa kapacitet och livslängd på deras fordonsbatterier och elektriska drivlinor samt i utvecklingen av nya komponenter inom elektriska fordon, i nära samarbete med Scanias experter.
– Detta gör vi i våra tre testanläggningar som finns i Nykvarn, Säve utanför Göteborg och i Borås. Där har vi ett stort antal testkammare för battericeller, -moduler och hela batteripack som kan utsätta batterierna för olika belastning och laddcykler vid olika temperaturer så som termisk och mekanisk säkerhetsprovning, berättar Danijel Miljanovic, Chef Energilager på SEEL.
– Jag är mycket imponerad över hur långt SEEL har kommit på den här korta tiden. Vi skrev avtal om anläggningarna 2021 och redan 2024 är de ’up and running’. För att möta kundernas behov framåt ser vi stor potential i att vara dynamisk och anpassningsbar för att få ut det mesta i utbytet mellan näringsliv och akademi – där blir SEEL en viktig arena, säger Johan Karlsson på Scania.
SEEL har en provningsinfrastruktur som gör det möjligt att utföra teknisk forskning, konceptutveckling och provning av tekniska komponenter och system. Ett exempel är testcellen CVHD (Complete Vehicle Heavy Duty) där kunder har möjlighet att ta in hel lastbil eller buss och utsätta den för olika temperaturklimat med simulerade körningar på olika vägar, med olika laster.
SEEL Swedish Electric Transport Laboratory AB är ett aktiebolag som ägs av RISE Research Institutes of Sweden AB tillsammans med stiftelsen Chalmers tekniska högskola. SEEL erbjuder teknisk provning och analys avseende elektromobilitet och energilagring. Med sin provningsinfrastruktur bedriver SEEL verksamhet som möjliggör teknisk forskning och konceptutveckling, initierar och genomför forskning och utveckling samt provning av tekniska komponenter och system. SEEL erbjuder och genomför testning av elmotorer, kraftelektronik, elektriska drivlinor samt helbilsprovning för personbilar, lastbilar, bussar och andra farkoster. Läs mer om SEEL.
Scania är en global tillverkare av tunga lastbilar, bussar och industri- och marinmotorer. Företaget grundades 1891 och har sitt huvudkontor i Södertälje, Sverige. Scania är känt för sina hållbara transportlösningar och sin starka fokus på innovation, kvalitet och kundanpassning. Med verksamhet i över 100 länder kombinerar Scania avancerad teknik med lång erfarenhet för att möta dagens och framtidens transportbehov. Företaget är en del av Traton Group. Läs mer om Scania.
Stena Lines nya konceptfartyg Stena Futuro kan minska energiförbrukningen med 20 procent eller mer, genom att kombinera befintliga tekniker som vingsegel och luftsmörjning. RISE har bedömt vingseglens besparingspotential och gjort simuleringar för att dokumentera stabilitet och manövrerbarhet vid plötsliga vindskiften eller snabba kursändringar.
Stena Line är ett svenskt rederi och ett av världens största färjerederier. Ett av Stena Lines centrala mål är att minska koldioxidutsläppen med 30 procent till 2030. Utfasningen av fossila bränslen i fartygsflottan görs både genom att förbättra effektiviteten i den befintliga flottan och genom att utveckla en ny generation fartyg med optimerade funktioner och ny teknik.
Stena Lines senaste koncept för den nya generationens fartyg är Stena Futuro, ett 240 meter långt RoRo-fartyg avsett för transport av trailers och personbilar. Det nya konceptfartyget kan minska energianvändningen med 20 procent eller mer.
– Uppdraget är att utveckla ett så effektivt och konkurrenskraftigt fartyg som möjligt för en specifik lastkapacitet, med hjälp av dagens tillgängliga teknik. Målet är att fartyget ska ha den lägsta bränsleförbrukningen på marknaden, säger Nicolas Bathfield, projektledare på Stena Teknik, som varit med och tagit fram konceptet.
I det framtagna konceptet för Stena Futuro ingår fyra 40 meter höga vingsegel som kan fällas vid behov – till exempel vid passage under en bro. RISE, som oberoende tredje part, hjälpte Stena att utvärdera fartygskonceptet och beräkna energibesparingar samt hur seglen påverkar fartygets manövrerbarhet och säkerhet.
– Vi har beräknat den energibesparande potentialen för segelinstallation och effekten av ett segelsystem på krängningsvinklar och fartygsrörelser. RISE gjorde också avancerade aerodynamiska-hydrodynamiska simuleringar för att bedöma funktionalitet vid snabba vindskiften och kollisionsundvikande manövrar, säger Frederik Gerhardt, Lead Naval Architect, Wind-Powered Ships, på RISE.
– Resultaten visar att seglen kommer att minska bränsleförbrukningen avsevärt. Vi kunde också bekräfta att fartyget uppfyller Stenas krav på stabilitet och manövrerbarhet vid plötsliga vindskiften eller snabba kursändringar.
Vi behöver också ligga i framkant när det gäller att utveckla morgondagens fartyg.
Stena Futuros skrov och överbyggnad optimeras för att utnyttja lastutrymmet så effektivt som möjligt. Samtidigt är låg vikt och optimerad hydro- och aerodynamik centralt för att uppnå låg bränsleförbrukning. Stena Futuros låga och strömlinjeformade design är ett resultat av dessa ambitioner.
Fartyget kommer också att utrustas med annan teknik för att begränsa sitt miljöavtryck. Fartyget kommer att ha hybriddrift, batterier och motorer med låg bränsleförbrukning som kan köras på flera olika bränslen. Batterisystemet gör det möjligt att delvis driva fartyget på enbart el, till exempel när man anlöper och lämnar hamnar. Solpaneler kommer också att bidra till fartygets elbehov.
Skrovet kommer att utrustas med ett luftsmörjningssystem, där små luftbubblor släpps ut under vattenlinjen för att minska friktionen mellan fartyget och vattnet. Ett system för återvinning av spillvärme kommer att göra det möjligt att återanvända de heta avgaserna från fartygets motorer för att tillgodose andra uppvärmningsbehov ombord samt stödja elproduktion.
Stena Line säger att fartygsdesignen kommer att spela en viktig roll i Stena Lines tonnageplanering under de kommande åren. Det finns dock ännu inga färdiga planer på att bygga Stena Futuro.
– Vi strävar efter att vara branschledande när det gäller att uppnå de globala klimatmålen. Det är en röd tråd i vår löpande verksamhet, men vi behöver också ligga i framkant när det gäller att utveckla morgondagens fartyg. Stena Futuro-konceptet är ett viktigt steg i den riktningen, säger Niclas Mårtensson, VD för Stena Line.
Foto:
Heart Aerospace
Heart Aerospace är ett företag med en tydlig ambition: att revolutionera den regionala flygtrafiken med elektriska passagerarflygplan. I arbetet med att utveckla den första prototypen av det hybridelektriska planet ES-30 har SEEL spelat en viktig roll genom att bistå med testning av elmotorn.
Att bana väg för en ny typ av flygtrafik innebär att hantera en rad komplexa utmaningar – som batteriernas vikt, termisk hantering, brandsäkerhet och elnätets kapacitet. Kraven är höga och förväntningarna likaså. Därför är testning en självklar och avgörande del av utvecklingsarbetet.
Med sina batteridrivna propellerflygplan för regionaltrafik skapar Heart Aerospace en ny generation flyg som är utsläppsfria och betydligt tystare än konventionella fossildrivna flygplan – ett viktigt steg i omställningen till ett mer hållbart transportsystem.
Hearts första fullskaliga flygplansprototyp kommer att fungera som en plattform för att testa och vidareutveckla företagets hybridelektriska drivlina. Som en del i utvecklingsarbetet planeras man nu en första, helt elektrisk, testflygning av prototypen senare under 2025. Inför den testflygningen testar Heart alla kritiska system genom att köra hårdvara både ombord på och utanför flygplanet.
Att ha tillgång till SEEL:s laboratorium var helt avgörande i det här skedet.
– Innan vi kunde påbörja tester i en större testrigg utomhus behövde vi verifiera motorns prestanda i labbmiljö, säger Johan Hellsing, Senior Electric Propulsion Engineer på Heart Aerospace, och fortsätter:
– Vi vände oss till SEEL i Nykvarn, där vi fick möjlighet att testa motorn i en kontrollerad miljö. Det gjorde att vi i god tid kunde identifiera eventuella problem innan motorn sattes in i en mer komplex och kostsam testmiljö. Det var avgörande för att kunna ge klartecken att gå vidare.
Testerna genomfördes i en av SEEL:s testriggar – E-Axle Heavy Duty – och lyckades simulera samtliga delar av ett flyg: från taxning och lyft till klättring, flygning och landning.
– Testning innebär alltid överraskningar. Som ingenjör vill man att allt ska fungera, men själva syftet med testerna är ju att hitta svagheterna innan man går vidare.
– Att ha tillgång till SEEL:s laboratorium var helt avgörande i det här skedet. Vi fick snabb och professionell hjälp, och personalen var både flexibel och kompetent. Dessutom fanns den utrustning vi behövde – med rätt kapacitet för uppdraget, säger Johan Hellsing.
– Heart Aerospace är ett av de bolag i världen som kommit längst i utvecklingen av elektriska flygplan. Vi på SEEL är stolta över att bidra till den här fantastiska resan och stötta bolaget i deras utmaningar kopplat till exempelvis testning av elmotorer, säger David Ekholm, chef för Drivlineprovning vid SEEL.
SEEL har en provningsinfrastruktur som gör det möjligt att utföra teknisk forskning, konceptutveckling och provning av tekniska komponenter och system.
– På SEEL har vi förmågan att snabbt sätta oss in i tekniska utmaningar gällande integration av olika testobjekt i våra testceller. Detta oavsett om de är avsedda för flyg eller andra fordon. Vi klarar av att testa alltifrån enskilda komponenter till subsystem och kompletta fordon. Inget är omöjligt förrän det bevisats, säger David Ekholm på SEEL.
SEEL Swedish Electric Transport Laboratory AB är ett aktiebolag som ägs av RISE Research Institutes of Sweden AB tillsammans med stiftelsen Chalmers tekniska högskola. SEEL erbjuder teknisk provning och analys avseende elektromobilitet och energilagring. Med sin provningsinfrastruktur bedriver SEEL verksamhet som möjliggör teknisk forskning och konceptutveckling, initierar och genomför forskning och utveckling samt provning av tekniska komponenter och system. SEEL erbjuder och genomför testning av elmotorer, kraftelektronik, elektriska drivlinor samt helbilsprovning för personbilar, lastbilar, bussar och andra farkoster. Läs mer om SEEL.
Heart Aerospace grundades 2019 i Göteborg. Företagets mission är att avkarbonisera och demokratisera flygresor. Visionen bygger på övertygelsen att elflyg kommer att bli det nya normala för regionala resor och spela en avgörande roll i att möta flygindustrins viktigaste hållbarhetsutmaningar. Mer information finns på www.heartaerospace.com.
De elektriska fordonen utvecklas snabbt. Men det behöver gå ännu snabbare – för att klara klimatomställningen och möta marknadens krav.
– Det gäller att göra något tekniskt ännu bättre, men också billigare, säger Martin Gustavsson, forskningschef på Swedish Electric Transport Laboratory (SEEL).
På bara några år har vi fått elfordon som fungerar utmärkt, går snabbt att ladda och kan köras långt. Samtidigt har priserna sjunkit, vilket gör att allt fler har råd att köpa dem.
Men det är inte tillräckligt.
Omställningen behöver accelereras – dels av regulatoriska skäl, som EU:s plan att stoppa försäljningen av fossila fordon till 2035, men också på grund av marknadens förväntningar.
– För att driva på övergången till elfordon behöver man göra mer. Batterierna behöver utvecklas för att bli billigare, ta mindre plats och inte väga lika mycket. Samtidigt måste elmaskinerna bli ännu mer effektiva. Allt för att minska kostnaden för slutkunden, säger Martin Gustavsson, forskningschef på SEEL.
Han har forskat inom elektromobilitet sedan 2012 och har sett en enorm utveckling sedan dess – inte bara tekniskt, utan också i hur allmänheten ser på elfordon.
– Då fanns en skepsis kring räckvidd och pris. Men de senaste åren har vi passerat en tröskel. Nu har elfordonen verkligen tagit en stor plats i samhället, laddningsinfrastrukturen har byggts ut och så vidare, säger Martin Gustavsson.
Samtidigt är det fortfarande många som ännu inte har tagit steget.
– Det finns ju väldigt många anledningar till det. Rent teknologiskt finns det numera ingen anledning att oroa sig. Men sedan har vi andra utmaningar – kostnaderna är en sådan sak, säger Mikael Stallgård, marknadschef på SEEL.
När elbilarna kom var de i mångt och mycket en prestigeprodukt. Men alla behöver inte ha en sportbil som gör 0 till 100 på 1,9 sekunder.
Det har börjat ändras, men det behöver hända ännu mer.
– Vi måste ha elbilar i hela spektrumet av prestanda. För att nå en bred marknad måste det finnas modeller som passar alla olika människor i samhället, säger Mikael Stallgård.
Vi återkommer till batterierna. Att förbättra dem – samtidigt som de blir billigare och mer hållbara – är en av knäckfrågorna.
– Det gäller hela tiden att hitta den där balansen – att göra något tekniskt bättre, men också billigare. På batterisidan arbetar man till exempel både med att förbättra befintliga kemiska sammansättningar och med att ta fram helt nya batterikemier. Det handlar om vilka mineraler man använder, hur mycket energi man får in på en viss yta, och vad det kostar, säger Martin Gustavsson och fortsätter:
– Samtidigt ser vi hur programvara spelar en allt större roll, genom uppdateringar kan man förbättra energieffektiviteten utan att byta ut några fysiska delar. Det är också ett sätt att göra produkterna bättre, smartare och mer hållbara.
För att accelerera utvecklingen av elfordon måste man prova nya lösningar
Här spelar SEEL, ett samarbete mellan RISE och Chalmers, en viktig roll. SEEL arbetar med utveckling av elektromobilitet på sina testanläggningar i Göteborg, Nykvarn och Borås.
Bland kunderna finns Volvokoncernen, Scania, Heart Aerospace och den norska batteritillverkaren Elinor.
– För att accelerera utvecklingen av elfordon måste man prova nya lösningar, och för att man ska våga göra det på marknaden måste man först testa dem tekniskt på ett tillförlitligt sätt. Det är det vi erbjuder, säger Martin Gustavsson.
På SEEL utförs allt från prestandaprovning av batterier och kompletta fordon till säkerhetskritisk testning – samtidigt som man bedriver forskningsverksamhet, bland annat i samarbete med forskare på RISE och Chalmers.
– Vi är helt unika med att ha allt det här under samma paraply – även om man tittar utanför Sverige, säger Martin Gustavsson.
Ambitionen är att vara ett testcenter i absolut världsklass som ger kunderna det stöd de behöver i både utvecklingsfas och inför marknadsintroduktion.
– Det finns också en neutralitet, i och med att vi ägs av RISE och Chalmers. Därför vill vi också vara en arena för samarbete och nätverk, där olika företag kan träffas och utbyta erfarenheter. På så vis kan vi bidra till att accelerera elektrifieringen i samhället för en hållbar framtid, säger Martin Gustavsson.
SEEL, Swedish Electric Transport Laboratory, är ett nationellt testcenter för forskning och utveckling inom elektromobilitet. Det är ett samarbete mellan RISE och Chalmers tekniska högskola, med syftet att påskynda omställningen till elektrifierade transporter genom avancerad provning, forskning och innovation.
SEEL har tre anläggningar i Sverige – Göteborg, Borås och Nykvarn – där man tillhandahåller oberoende testmiljöer för provning av batterier, elmaskiner och kompletta fordon, säkerhetskritisk testning och utveckling av nya tekniker inom laddning och energilagring.
Energiomställningen står inför många osäkerhetsfaktorer, medan planeringsverktygen ofta är deterministiska. Detta projekt kommer att utveckla det första planeringsverktyget för energiinfrastruktur med multipla sektorer som representerar denna osäkra miljö, både på regional, nationell och europeisk nivå.
Projektet bygger vidare på den befintliga och allmänt använda, öppna och sektorkopplade energisystemmodellen för Europa, PyPSA-Eur, och tillför stokastiska optimeringsmöjligheter samt en djupare representation av industriell omställning, e-bränsleomvandling, biomassa- och koldioxidinfångningsinfrastruktur. Vi kommer att analysera osäkerheter som inkluderar kostnader för bränslen och tekniker, tillgänglighet på vätgas, förseningar i nätutbyggnad för el, väte och koldioxid, omstrukturering av värdekedjor inom industrin, import av e-bränslen och sekundära material, utbyggnad av förnybar energi och social acceptans. Vi kommer att undersöka nya beräkningsmetoder för att hantera stokastiska problem på ett effektivt sätt. För detta projekt har vi samlat ett team av ledande akademiska forskare och behovsägare från industrin som befinner sig i framkant inom energisystemmodellering. Vi kommer att demonstrera kapaciteten hos vårt planeringsverktyg i flera fallstudier för robust infrastrukturplanering, tillsammans med våra behovsägare i Frankrike, Tyskland, Sverige och Finland. Vi planerar flera workshops och utbildningstillfällen med en bredare krets av behovsägare och intressenter för att säkerställa ett brett upptag av våra innovativa projektresultat.