Artiklar och blogginlägg om artificiell intelligens

Ett samtal om agentisk AI, tillit, felmarginaler, gränssnitt – och människans förmåga att navigera komplexitet

När AI blir en aktiv del av arbetet förändras också vad människor behöver kunna. Det handlar inte bara om att producera svar, utan om att formulera uppgifter, styra processer och ta ansvar för konsekvenserna.

Hur kan ett tillverkande bolag använda sin produktionsdata för att minska störningar, förbättra kvaliteten och fatta mer hållbara beslut? Nexans i Grimsås har förvandlat spridda data till värdefulla insikter. – Målet har varit att inte bara fokusera på avvikelser, utan också få feedback från digitala lösningar när vi gör rätt, säger Perparim Sylejmani på Nexans.

De flesta organisationer har kommit igång med AI. Utmaningen är inte längre att börja använda tekniken, utan att få den att skapa verkligt värde. Problemet är att AI ofta stannar vid pilotprojekt och teknikinitiativ – i stället för att förändra de arbetssätt och processer där kostnaderna, intäkterna och affären faktiskt finns.

Text på myndighetssvenska och snåriga kommunhemsidor kan göra det svårt för personer med intellektuell funktionsnedsättning att förstå sina rättigheter och styra över sitt eget liv. Kan nya digitala verktyg och så kallad användardriven tjänstedesign vara en del av lösningen? Det ville Jönköpings kommun ta reda på.

När AI-agenter tar över allt mer av utförandet skiftar den knappa resursen. Det är inte längre produktionsförmågan som bromsar. Det är de kognitiva kraven på människan: att förstå tillräckligt mycket av vad som pågår för att kunna styra, bedöma och fatta rätt beslut.

Året är 2035. Jag sitter i stora salen under Festspelen i Piteå. Ljuset är varmt och dämpat och faller mjukt mot träpanelerna i lokalen. Det är tyst på ett speciellt sätt, som det blir när många sitter nära varandra och väntar på samma sak.

Året är 2035. En socialsekreterare i en medelstor svensk kommun går in i dagens sista möte. På vägen dit har hennes AI-agent redan sammanställt journaler, tidigare beslut och relevanta avvikelser från tre olika system. Den har markerat var informationen är osäker och föreslagit flera möjliga vägar framåt.

Det regnar utanför fönstren i Scharinska villan i Umeå. Det rykande kaffet hälls upp medan Spanska salen fylls av människor. Några pratar om AI-agenter, andra om känslan av att försöka hänga med i utvecklingen. Frågan om hur tekniken faktiskt ska användas och vad som är värt att satsa på är fortfarande långt från självklar.

AI:s överlägsenhet som hotdetektor är odiskutabel. Samtidigt är AI som våra förfäders eld, en god dräng men en dålig husbonde. Den centrala frågan är därför hur vi organiserar samhället så att vi människor behåller makten över AI:s förmågor.

Det är något som håller på att hända med AI och det är inte det vi talade om för ett år sedan. Samtalet har förflyttats från vad AI kan göra till vad den faktiskt gör, var den används och vad det kräver av oss i drift. Ett mognare och viktigare samtal. I år ser vi tre skiften som formar ett nytt kapitel.

Den här Futureframing-texten tar avstamp i år 2035. Jag delar mina tankar om hur AI kan komma att förändra hur vi arbetar med cybersäkerhet under det kommande decenniet — vilka nya hot som växer fram och hur vårt försvar samtidigt utvecklas.

När AI förändrar samhället räcker det inte att bara prata om det. Ett inlägg om AI, jämställdhet och varför ett escape room-inspirerat arbetssätt kan förändra hur vi lär och engagerar oss.

AI-utvecklingen går snabbt. Det märks inte minst genom ökade investeringar, fler patentansökningar och en snabb spridning av generativa verktyg i arbetslivet. Samtidigt visar statistik att många små och medelstora företag tvekar att ta steget. Varför väntar ni med AI?

Vi befinner oss i en farlig tid av digital naivitet. Idén om att teknik bara är ett dött verktyg – en hammare som kan användas för både gott och ont – är en bekväm lögn som döljer en obekväm sanning. Teknik är aldrig neutral. Den är kodad politik, och det är hög tid att vi börjar granska vad som faktiskt döljer sig i de svarta lådorna.

OOAKI (one-of-a-kind-living) är ett svenskt start-up-företag som renoverar soffor och som samarbetat med RISE för att utveckla sin cirkulära affärsmodell. I ett samtal med RISE, OOAKIs Chief Digital Officer diskuterar hur denna transformation inspirerades av att lyssna på kunderna.

Hur en behovsbaserad undersökning bidrog till en lättviktig metod för att definiera digital infrastruktur – lärdomar från ett AI-baserat användningsfall för kvalitetsinspektion

Vad är egentligen skillnaden mellan en AI-modell och en AI-tjänst, och varför spelar den roll för säkerheten? I debatten om AI i offentlig sektor blandas ofta molntjänster, lokal drift och modellernas beteende ihop. Här reder vi ut begreppen och visar vilka risker som faktiskt avgör.

Alla som utvecklar AI-lösningar, använder dem i sin verksamhet eller sätter AI-system på den svenska eller europeiska marknaden omfattas av AI Act. Forskaren och rättsexperten Susanne Stenberg berättar allt du behöver veta om AI-förordningen.

AI-agenter kan skapa effektivisering och kostnadsbesparingar, men den självgående tekniken kommer också med utmaningar kopplade till säkerhet och transparens. – Möjligheterna och riskerna är i princip desamma som för AI-modeller generellt – men på steroider, säger experten Stella Riad.

År 2035 sitter jag i Göteborg och söker residéer med ett AI-verktyg byggt på internationell forskning, levererat av europeiska och svenska aktörer. AI:n står på min sida och skyddar mina data. På jobbet avlastar AI både rutinuppgifter och simuleringar. Sverige arbetar sex timmar per dag och jag hjälper en dag i veckan på ett äldreboende.

Året är 2035. Med morgonkaffet i handen ser jag en kvartersrobot passera och synka sin lokala modell med stadens digitala tvilling: markfukt, energiflöden, reparationer. På ytan är allt som vanligt, men under den pulserar ett tyst nät av robotar, sensorer och AI-agenter som håller staden vid liv.

År 2035 är AI ryggraden i våra offentliga digitala tjänster och infrastrukturer. Öppen källkod och AI är avgörande för att länder, industrier och medborgare ska behålla transparens, kontroll och suveränitet över modeller och dataflöden och undvika beroende av enskilda teknikaktörer.

Multimodala stora språkmodeller kan skapa rapporter, tolka bilder och stödja beslut i akademi och industri. Men de är oväntat sårbara: små, för människan omärkliga adversarial-störningar kan få dem att göra grova fel och producera osammanhängande eller skadliga resultat.

Region Gävleborg och länets tio kommuner har tillsammans tagit klivet in i AI-eran. Genom samarbete och gemensamt lärande har de byggt upp kompetens och trygghet för att utforska hur tekniken kan skapa verklig nytta i välfärden.

När AI-ambassadörerna från hela RISE nyligen möttes blev det tydligt att vi står mitt i ett systemskifte. Femtio presentationer, femtio röster, en gemensam insikt: AI håller på att bli ett bärande lager i allt vi gör. Tre nedslag visar hur brett och djupt AI nu genomsyrar vårt arbete på RISE – från jordens åkrar till Europas digitala självständighe

Den här reflektionen kommer från den två dagar långa Turing–Nordic-workshopen i Oslo, där forskare, näringsliv och beslutsfattare samlades för att utforska hur AI kan bidra till att skydda Arktis – våra hav, ekosystem och därmed vår säkerhet.

Hur olika händelser, brott och individer inom den organiserade brottsligheten hänger ihop kan bara förstås om alla pusselbitar av information läggs på samma bord. Tillsammans med RISE har Polismyndigheten påbörjat en transformation som redan har fått effekter på brottsstatistiken.

AI kan frigöra tid, stärka beslut och bidra till att lösa kompetensbrist. För offentlig sektor är frågan inte längre om tekniken ska implementeras – utan hur. Om det görs rätt kan relationen till medborgarna stärkas.

I Höganäs pågår arbetet med att forma framtidens omsorg. Genom det RISE-ledda EU-projektet ACE samarbetar kommunen med aktörer i sex länder för att utveckla digitala lösningar som stärker tryggheten och självständigheten för seniorer.

Vi är alla beroende av att digitala tjänster fungerar och är trygga, från den smarta klockan på handleden till avancerade styrsystem i industrin. Idag är cybersäkerhet en grundförutsättning för ett fungerande vardagsliv, lika självklar som elektricitet eller rinnande vatten.

Konceptet med autonoma passagerarfärjor är redan i drift och förväntas snart bli en del av vardagen. För att uppnå bred acceptans och användning är det avgörande att säkerställa en likvärdig eller förbättrad nivå av drift och säkerhet jämfört med traditionella färjor.

Ett nytt index inom det växande forskningsfältet neurodesign och neuroarkitektur kan förändra hur vi planerar och investerar i våra städer, skolor och arbetsplatser. Med hjälp av hjärnforskning och AI mäter forskare nu hur fysiska miljöer påverkar vår hälsa, kognition och vårt välbefinnande – med målet att skapa en ny världsstandard för framtidens byggda miljöer.

Hur säkerställer vi att framtidens AI-utveckling sker på våra villkor, med öppenhet, innovation och samhällsnytta i fokus? Nedan delar Sverker Janson, centrumledare på Centrum för tillämpad AI, sina reflektioner från en framtidsövning som pekar mot en AI-utveckling vi kan tro på – och ta ansvar för.

En omvänd designprocess med generativ AI blev ett kreativt experiment som mynnade ut i en oväntad – och unik – scenografi under Open House för Datavetenskap på RISE. Det hela började som ett skämtsamt inlägg i en Teams-chatt, men växte snabbt till en gemensam vision.

Ny teknik mötte historia när RISE och Riksantikvarieämbetet krokade arm i ett AI-projekt. Tillsammans har de båda parterna utvecklat en nyskapande metod för att identifiera och klassificera kulturhistoriska byggnader. Metoden kan bli en viktig pusselbit när Sveriges byggda kulturarv ska bli en del av den gröna omställningen.

RISE rapport över första halvåret visar på en stark utveckling relativt föregående år. Vi ser fortsatt att behovet av forskning och innovation är stort inför de utmaningar som både industri och samhälle står inför.

AI-året 2025 är redan i full gång och det är tydligt att utvecklingen inte saktar in – snarare tvärtom. Tempot ökar och nya modeller, begrepp och tekniker dyker upp nästan dagligen. För den oinvigde kan det kännas snårigt att följa med – och även den som är insatt kan ha svårt att få överblick i det ständigt föränderliga AI-landskapet.

I en komplex värld med stora utmaningar framträder vikten av ett kraftfullt forskningsinstitut. RISE gör 2024 ett starkt resultat som möjliggör fortsatta satsningar på spetskompetens och teknikinfrastruktur som är viktiga för Sveriges och Europas konkurrenskraft.

Desinformation är ett kraftfullt vapen i modern hybridkrigföring. I Ukraina ger svenska insatser det psykologiska försvaret en bättre grund att möta det växande hotet.

Att Sverige ska vara en konkurrenskraftig nation inom AI är en utmärkt vision. Men det är viktigt att tänka på att det måste handla om kvalitet och inte kvantitet. – Vi behöver inte ha mest AI, utan bäst utnyttjad AI. Då måste vi förstå både teknik och samhälle, säger Kristina Knaving på RISE.

En teknologi som kan förändra allt – från läkemedelsutveckling till cybersäkerhet. Kvantdatorer väntas lösa problem som dagens mest kraftfulla superdatorer aldrig skulle hinna räkna ut. Hänger Sverige med i utvecklingen?

Spårbara mätningar, osäkerhetsanalys och validering av modeller är viktigt för en ökad användning och tilltro till AI-modeller inom industri och näringsliv. Här kan mättekniken bidra till resultat som går att lita på inom till exempel smart underhåll.

AI har stor potential för hållbarhet, men dess energikrav orsakar utsläpp i nivå med Sveriges årliga energiförbrukning. Genom att utveckla energieffektiv AI kan vi inte bara minska teknologins fotavtryck, utan också skapa innovativa lösningar som främjar klimatomställningen.

Digitalisering och AI är en stor möjliggörare för framtidens samhällsbyggande och hållbar tillväxt. Våra befintliga byggda miljöer likväl de nya som växer fram behöver ställa om i linje med de färdplaner som satts inom Agenda 2030. Men det finns många utmaningar inom samhällsbyggnadssektorn för att kunna dra nytta av tekniken fullt ut.

Regeringen har gett Vinnova i uppdrag att identifiera strategiskt viktiga tekniker som kan stärka Sveriges konkurrenskraft. RISE har medverkat i detta arbete genom att utforska hur framsynsmetodik kan användas för att utveckla nationella prioriteringar och strategier. Resultatet är nu sammanfattat i rapporten Strategiska teknikområden för Sverige, som lyfter fram både nuläget och framtidsutsikterna i ljuset av den snabbt framväxande teknologiska utvecklingen.

Teknikutvecklingen öppnar nya möjligheter för industrin att optimera sin produktionsutrustning. Nu är det dags för underhållsorganisationerna att följa med. – För att ta nästa steg behöver vi se en parallell utveckling av teknik och organisation. Det räcker inte att installera sensorer och samla data om vi inte har en organisation som kan ta till sig och agera på informationen, säger Camilla Munther, forskare inom underhåll och produktionsutveckling på RISE.

Människor har drömt om självkörande fordon lika länge som bilen har funnits. Nu är tekniken på plats – ändå måste vi fortsätta köra själva till jobbet varje dag. – För att ta nästa steg behöver vi en nationell kraftsamling som pekar ut vägen framåt, säger Anders Hjalmarsson Jordanius, forskningschef inom mobilitet och system på RISE.