AI-stöd kan göra samhällsinformation begriplig för fler

Digitaliseringen har på många sätt underlättat informationsflödet mellan kommuner och invånare. I dag är vi inte beroende av att hålla koll på pappersblanketter för ansökan om förskoleplats eller flygbladet där det står vilken veckodag sophämtning sker – den typen av information finns på kommunens hemsida.   

Men för personer med intellektuell funktionsnedsättning kan informationsinhämtningen vara utmanande. Post och Telestyrelsens rapport Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2025 visar att personer med funktionsnedsättning har betydligt svårare att använda internet än andra. Många upplever återkommande problem med att söka information, navigera och förstå innehåll. Rapporten slår fast att digitala tjänster ofta är dåligt anpassade till användarnas behov, vilket leder till lägre användning av viktiga samhällstjänster och minskat deltagande i samhället.  

Den här problematiken har Jönköpings kommun jobbat aktivt med under flera år. 2025 anställde socialförvaltningen Fredrik Härnström i rollen som stödpedagog för digital utveckling och inkludering inom verksamhetsområdet funktionsstöd. Hans uppgift är att utbilda och hjälpa både medborgare och personal att använda digitala verktyg för att underlätta vardagen för personer med intellektuell funktionsnedsättning.  

– Inom ramen för socialtjänstlagen ska vi se till att alla som behöver stöd ska få det, så att de kan leva som andra kommuninvånare. Arbetet med RISE har handlat om att ta steg i den riktningen, säger Fredrik Härnström.  

 Användardriven tjänstedesign – ett framgångskoncept 

Jönköpings kommun har tillsammans med Skellefteå och Göteborgs kommuner samverkat med RISE i ett Vinnovafinansierat projekt, där syftet har varit att utveckla en prototyp av ett AI-stöd för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det handlar om en chatbot som ska fungera som ett tillgänglighetsfilter för samhällsinformation. Med hjälp av generativ AI ska användaren kunna få text uppläst, förenklad eller förklarad med bildstöd.  

 Målgruppen inkluderades tidigt. Fredrik Härnström, som tidigare jobbat som lärare på en anpassad gymnasieskola, och i sin nuvarande roll har kontinuerlig kontakt med Jönköpings dagliga verksamheter, hade inga större problem att hitta ett dussin personer som ville delta i projektet.  

– Vid det första intervjutillfället frågade vi deltagarna hur de använder internet i dag. Hur söker de information och vad upplevs utmanande? En fråga handlade om hur ofta man är inne på kommunens hemsida. Det var väl någon enstaka som hade besökt den, så det var inte den mest populära hemsidan direkt, säger Fredrik Härnström och skrattar till.  

Säker RISE-plattform blev bra grund för prototypen 

Jonas Ek, projektledare på RISE, berättar mer om tekniken bakom prototypbygget:  

– Vi har utvecklat en grundplattform som vi kallar RISE GPT, en språkmodellplattform som har i princip samma funktioner som ChatGPT med skillnaden att ingen information sparas utanför Sverige eller Europa. RISE GPT fungerar som en lärmiljö för kommuner, regioner och myndigheter som är en del av vårt AI-partnerskap, berättar Jonas Ek och fortsätter:  

– Vi utgick från den här plattformen även i projektet tillsammans med Jönköping, Skellefteå och Göteborg. Här valde vi också att jobba med RAG-teknik. Det innebär att man hämtar information, i det här fallet om daglig verksamhet i Skellefteå kommun, och lagrar på en server som AI-verktyget får söka i. Med den tekniken minskar vi risken för hallucinationer, men samtidigt kan svaren bli lite för snäva eller torra. Det var en utmaning som vi behövde jobba mycket med. 

 En annan utmaning var att målgruppen i fråga är lika bred som vilken annan grupp som helst. Vissa hade stor vana av att använda appar och ville helst ha en hel palett av valmöjligheter i verktyget. Andra ville bara ha en knapp. I kommunerna formulerades personas utifrån de olika behoven. (En persona är en påhittad men verklighetstrogen människoprofil som representerar en typisk målgrupp eller del av målgrupp.) Med dessa i åtanke skapade utvecklarna ett ”prompt-lego” med olika legobitar (instruktioner till AI:n) som kunde kombineras för att anpassa hur informationen presenterades för olika användare. 

– När vi hade kommit så långt i projektet att det fanns en prototyp att testa, besökte vi återigen deltagarna i våra dagliga verksamheter. Där kom en del buggar och problem upp till ytan, och det var nyttigt för fortsättningen, säger Fredrik Härnström.  

Erfarenheter relevanta för hela offentliga sektorn 

Syftet med projektet har inte varit att landa i en färdig applikation, utan främst att dra lärdomar av att jobba inkluderande med AI-verktyg för personer med funktionsnedsättning. Jönköping, Skellefteå och Göteborg tar med sig utökad kunskap om generativ AI, hur AI-verktyg kan utvecklas på ett iterativt sätt och vad man bör tänka på i kravställning vid upphandling av AI-lösningar. Dessa erfarenheter kan även andra kommuner ta fasta på. 

Prototypen som har tagits fram kan nu vidareutvecklas av respektive kommun till ett färdigt stöd. Jonas Ek berättar att föreläsningar om projektet och prototypen som hållits på olika mässor har mötts av stort intresse. Det bådar gott för en fortsättning. 

 – Vi ser att det finns goda möjligheter att ta arbetet vidare. Jag tror att vi kommer att se en ”ketchupeffekt” i Kommunsverige framöver, i takt med att AI blir en komponent i de vanliga verksamhetssystemen och fler kommuner deltar i den här typen av samverkan, säger Jonas Ek.