Förutsättningar för strategiskt hållbarhetsarbete i skånska kommuner - steg 1

Hur kan kommuner få hållbarhetsarbetet att verkligen bli en del av det vardagliga arbetet – och inte något som sker vid sidan om? I den här förstudien, genomförd under 2022 av Lunds universitet och finansierad av Region Skånes miljövårdsfond, undersöktes detta för att förstå vilka organisatoriska förutsättningar som krävs för att hållbarhetsarbete ska fungera i praktiken. Fokus låg inte på vad kommunerna gör för hållbar utveckling, utan hur de organisatoriskt kan skapa bättre förutsättningar för att verkställa politiska beslut om hållbarhet.

Så genomfördes förstudien

Under förstudien utvecklades en modell för att bedöma kommuners institutionella kapacitet – alltså deras förmåga att integrera hållbarhet i sina strukturer, processer och kultur. Den användes för att formulera enkätfrågor, som besvarades av 53 strateger, chefer och samordnande funktioner i 30 skånska kommuner. Dessutom kartlades kommunernas övergripande politiska beslut och styrdokument. Resultaten kopplades till ett internationellt ramverk för samstämmig hållbarhetspolitik (Agenda 2030 delmål 17.14).

Förstudiens resultat

1. Det finns politiska beslut – men ofta svag politisk legitimitet. De flesta kommuner har beslut om hållbar utveckling, men många respondenter upplever att besluten inte prioriteras eller tas på allvar i praktiken.

2. Ledningens arbetssätt är avgörande – och ofta otillräckligt. För att hållbarhetsarbetet ska fungera krävs att ledningen integrerar det iordinarie processer (t.ex. budget, uppföljning, ärendeberedning) liksom i gemensamma strukturer (roller, ansvar, system, rutiner). I många kommuner saknas delar av detta, vilket gör att hållbarhetsarbetet bedrivs i parallella spår.

3. Strateger och samordnare saknar ofta goda förutsättningar. Många arbetar informellt, utan tydligt mandat eller tillgång till viktiga processer. Detta leder till tung arbetsbörda, sårbar organisering som är beroende av ”eldsjälar” och därmed risk för bristande kontinuitet när personer byts ut.

4. Kommunerna visar stort engagemang – men kapaciteten behöver stärkas. Resultaten visar att av 10 respondenter upplever fyra en låg institutionell kapacitet, nästan fem en viss kapacitet och endast en (1) möter hög kapacitet enligt förstudiens modell. Det finns alltså en tydlig förbättringspotential i nästan alla skånska kommuner - och det finns anledning att tro att de inte skiljer sig nämnvärt från övriga kommuner.

Förstudien (Steg 1) gav en viktig första bild av hur kommuners hållbarhets- och omställningsarbete påverkas av deras strukturer, processer och kultur. Resultaten visade tydligt att viljan ofta finns – men att organisationernas faktiska förmåga att genomföra politiska beslut brister. Det blev också tydligt att de strategiska samordnarna bär ett stort ansvar, ofta utan tillräckliga mandat eller strukturellt stöd.

Förutsättningar för strategiskt hållbarhetsarbete i skånska kommuner - steg 2

Projektets steg 2 fördjupar förståelsen, vidgar perspektivet från “hållbarhetsarbete” till den bredare frågan om kommunal omställningsförmåga och ger konkret vägledning för hur kommuner kan stärka sin förmåga att driva tvärsektoriellt utvecklingsarbete.

Uppföljningsprojektet genomfördes 2023–2025 av RISE och Lunds universitet, finansierat av Region Skånes miljövårdsfond. Medan förstudien identifierade utmaningarna, fokuserade Steg 2 på varför de uppstår – och framför allt vad kommuner konkret kan göra åt dem. Hur skapar kommuner de organisatoriska förutsättningar som behövs för att klara komplexa omställningsuppdrag – oavsett om det handlar om hållbar konsumtion, integration, innovation, klimatneutralitet eller beredskap?

Så genomfördes studien

Steg 2 bygger vidare på förstudien genom att kombinera flera kompletterande metoder som tillsammans ger en djupare förståelse för kommunernas omställningsförmåga. Underlaget består av tre delar: en kartläggning av kommundirektörernas instruktioner i 32 skånska kommuner, en fördjupad analys av strategernas arbetsmiljö baserad på samma enkät som i Steg 1, samt en tematisk analys av 53 respondenters fritextsvar om styrning, ledning och samordning. Datamaterialet från Steg 1 analyserades alltså vidare, kompletterades med nytt material och sattes in i ett bredare organisatoriskt perspektiv.

Studiens resultat

Resultaten från Steg 2 bygger direkt vidare på förstudiens slutsatser – men utvecklar dem genom att bredda perspektivet från hållbarhetsarbete till kommuners övergripande omställningsförmåga. Där Steg 1 visade att kommunerna saknar organisatoriska förutsättningar för att integrera hållbarhetsarbetet, visar Steg 2 varför det är så och vad som krävs för att förändra det. Resultat från Steg 2 är bland annat:

• en kartläggning av kommundirektörernas formella mandat och hur instruktionerna kan användas som verktyg för att stärka omställningsförmågan,
• en arbetsmiljöanalys med krav–kontroll–stöd-modellen som tydliggör varför strategiska funktioner ofta blir överbelastade och deras roller skapar ett "eldsjälsberoende" i organisationen,
• en djupare analys av ledningens roll och hur deras prioriteringar påverkar hela omställningsarbetet,
• och en praktisk vägledning med modeller, metoder och verktyg för att utveckla strukturer, processer och kultur så att tvärsektoriellt omställningsarbete kan integreras i det ordinarie arbetet. 

Tillsammans ger dessa resultat en tydligare bild av vad som behöver förändras – och hur kommuner kan gå från god vilja till faktiska förutsättningar för att driva långsiktig omställning. I slutrapporten ges vägledning riktad till olika målgrupper för att stärka organisationens omställningsförmåga.

Net Zero Industry är ett av fem innovationsprogram inom Impact Innovation som ska bidra till en hållbar omställning och att stärka Sveriges globala konkurrenskraft. 

Programmets mission utgår från en tydlig samhällsutmaning: produktion, konsumtion och värdekedjor måste rymmas inom planetens gränser. Samtidigt behöver industrin öka takten i omställningen för att stärka sin konkurrenskraft som bygger på hållbarhet och resiliens.

Svensk industri sysselsätter över 1 miljon människor samt står för en stor andel av exporten och landets FoU-investeringar. Tillverkningsindustrin är avgörande för landets sysselsättning, tillväxt och innovationskraft. För att säkra fortsatt konkurrenskraft i en alltmer osäker omvärld krävs en snabb och genomgripande omställning mot nettonoll-utsläpp och mer resilienta värdekedjor. 

För att lyckas krävs mer än enskilda tekniska lösningar. Omställningen måste ske på systemnivå och omfatta hela värdekedjan. Därför arbetar programmet brett med material, produkter, produktion, affärsmodeller, policy & regelverk, infrastruktur samt värderingar och kultur. Genom att samla aktörer som normalt inte samarbetar skapas både lösningar, kompetens och förmåga som ger verklig effekt både på kort och lång sikt.

Hundratals företag och organisationer har redan mobiliserats genom programmets forsknings- och innovationsprojekt, där ny teknik, smartare arbetssätt och mer robusta värdekedjor utvecklas. 

Målet är att göra nettonoll till en strategisk fördel och stärka svensk tillverkningsindustris konkurrenskraft, motståndskraft samt position som global föregångare. 

Om programmet:

Net Zero Industrys organisation och verksamhet bygger på en bred aktörssamverkan. Programkontoret drivs av Teknikföretagen och RISE Research Institutes of Sweden och är en del av Impact Innovation som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. 

Arbetet inom programmet drivs i nära samarbete med akademin, industrin och tillverkningsindustrins ekosystem. 

Läs vidare om programmet och ta del av vår förändringsteori som beskriver både utmaningar och mål mer i detalj: Klicka här. 

Programchef är Sofia Wieselfors, Teknikföretagen. Cecilia Ramberg, RISE är vice programchef.

Initiativets medverkande aktörer har höga ambitioner inom klimatomställningen och arbetar aktivt i hela värdekedjan. Aktörerna är en del av varandras värdekedjor och ser samverkan som en nyckel för att Sverige gemensamt ska kunna nå netto-noll utsläpp senast 2045. Det finns ett uttalat behov av att påskynda omställningen till en hållbar hälso- och sjukvård i Sverige, i linje med utvecklingen i andra länder.

Den gemensamma klimatambitionen:

Nedanstående gemensamma klimatambition kommer att undertecknats av de aktörer som medverkar i det nationella klimatinitiativet vid lanseringen den 3 februari 2026. 

Tillsammans visar vi inom svensk hälso-, sjukvårds- och life science sektor vägen mot en hållbar framtid. ​

Vi åtar oss att genom samverkan minska utsläppen av växthusgaser med ambition att nå netto noll 2045 i hela värdekedjan. För att nå ambitionen minskar var och en sina egna utsläpp genom tidsatta omställningsplaner i linje med Parisavtalet. Var och en av oss bidrar aktivt. Tillsammans bygger vi en resilient, rättvis och resurseffektiv vård.  ​
​
Genom preventiva åtgärder,  tidig upptäckt av sjukdomar och effektiv behandling minskar vi behovet av resurskrävande och klimatpåverkande vård. Vi kombinerar detta med innovationer, cirkulära affärsmodeller och materialflöden. Genom transparens i samarbetet säkerställer vi att vi följer upp och kontinuerligt minskar klimatpåverkan. ​
​
Under vårt tydliga nationella ledarskap tar vi med denna ambition tillsammans på oss ledartröjan och stärker Sveriges konkurrenskraft. Vi visar att en klimatneutral hälso-,sjukvårds- och life science sektor är möjlig att förverkliga – samtidigt som vi värnar patientsäkerhet, folkhälsa och mänskliga rättigheter.​

Klimatinitiativet möjliggör gemensamma projekt och samverkan

Genom den samverkan som möjliggörs genom det nationella klimatinitiativet för hälso- och sjukvårdssektorn planerar aktörerna att driva gemensamma projekt inom exempelvis cirkulär ekonomi och förebyggande vård och då man utgör varandras värdekedjor kommer aktörerna i samverkan att kunna nå betydligt längre än vardera organisation kan göra på egen hand.

Bakgrund

Samhällsomställning pågår inom flera områden för att stärka samhällets förmåga att möta den globala klimat- och hälsokrisen och därmed öka vår resiliens. Detta lyfts även i den svenska Life Science-strategin under mål 8.4, som betonar behovet av ökade insatser för klimatomställning, klimatanpassning och minskad miljöbelastning. Många aktörer inom hälso- och sjukvårdssektorn har satt egna mål men ser ett behov av närmare samverkan för att nå längre.

Det geopolitiska läget och behovet av att bygga en resilient befolkning och ett motståndskraftigt samhälle har aldrig varit större och en upprustning inom EU pågår med full kraft. Samtidigt är klimatkrisen den största långsiktiga utmaningen mänskligheten står inför, med tydliga samband mellan klimatförändringar och försämrad folkhälsa. Hälso- och sjukvårdssektorn spelar en avgörande roll i samhället, men står samtidigt för cirka fem procent av de globala utsläppen av växthusgaser.

Mot denna bakgrund blir samverkan över organisations- och sektorsgränser central. Genom att samla aktörer längs hela värdekedjan skapas förutsättningar att gemensamt bidra till omställningen mot en mer hållbar hälso- och sjukvård.

Varför ansluta sig?

Klimatinitiativet samlar aktörer som aktivt vill bidra till klimatomställningen inom hälso- och sjukvård och life science. Genom att delta i initiativet blir organisationer en del av ett nationellt sammanhang där samverkan, gemensam riktning och arbete i hela värdekedjan står i fokus, med målet att tillsammans bidra till minskad klimatpåverkan och en långsiktigt hållbar vård i Sverige.

Vill din organisation medverka i initiativet? Kontakta oss här. 

Vi befinner oss i en tid då förlusten av biologisk mångfald, utarmningen av våra ekosystem och klimatförändringar sätter ökad press på företag. Trycket växer från investerare, konsumenter och regelverk och näringslivet står inför ett paradigmskifte. Företag som vill vara konkurrenskraftiga behöver snart inte bara redovisa risker, utan också visa på hur de skapar positiv påverkan. Det är i detta föränderliga landskap projektet Natur-positiva affärer ta avstamp. Vi vill förstå mer om hur företag kan arbeta för att bli natur-positiva genom att identifiera företagens behov i relation till denna omställning samt utforska arbetssätt, verktyg och modeller som kan stötta dem i att identifiera, analysera och agera för natur-positivitet.

Genom intervjuer, dialogmöten och enkäter utforskar vi dels hur föregångare redan idag arbetar med att utveckla natur-positiva lösningar, erbjudanden och affärsmodeller, och dels hur en omställning hos fler företag kan underlättas. Kompletterande litteraturstudier bidrar till insyn kring tillgängliga metoder, verktyg och modeller som kan användas för att stötta innovations-processer med fokus på natur-positivitet samt möta de utmaningar och behov företag stöter på. Insikter från projektet kommer spridas via i en summerande rapport samt öppna webinarier. Projektet leds av RISE och utförs ihop med Science Park Borås.  

Vill du dela med dig av erfarenheter eller tankar? svara gärna på vår enkät eller kontakta oss för att boka en intervju.