När Sverige återgår till arbetet efter industrisemestern återvänder många också till kontoret. Samtidigt skärper flera stora företag, både i Sverige och internationellt, kraven på fysisk närvaro. Men när fler arbetsdagar ska tillbringas på kontoret aktualiseras en grundläggande fråga: Hur väl stödjer kontorsmiljön egentligen det arbete som ska utföras där?
Utvecklingen är inte entydig. Hybridarbete är fortfarande vanligt och förutsättningarna skiljer sig mellan branscher, roller och organisationer. Samtidigt har flera stora arbetsgivare ökat kraven på kontorsnärvaro. Motiven handlar ofta om samarbete, kreativitet, kultur och kunskapsutbyte.
Men alla kontorsmiljöer stödjer inte dessa förmågor på samma sätt. Ljus, ljud, material, rumslig utformning, möjligheten till avskildhet och mängden sinnesintryck kan påverka koncentration, återhämtning och socialt samspel.
– Design handlar inte bara om hur platser ser ut – den påverkar hur vi tänker, känner och fungerar i vardagen. När AI tar över fler rutinmässiga uppgifter kan människans arbete i högre grad komma att handla om omdöme, koncentration och kreativ problemlösning. Då behöver vi bättre förstå om kontorsmiljön faktiskt stödjer dessa förmågor eller skapar onödig kognitiv belastning, säger Cleo Valentine, senior forskare och innovationsledare på RISE.
Neuroarkitektur och neurodesign är tvärvetenskapliga fält som förenar kunskap från bland annat neurovetenskap, psykologi, arkitektur, design och teknik. Neuroarkitektur studerar samspelet mellan människan och den byggda miljön i en större skala, medan neurodesign bland annat undersöker hur ljus, ljud, färg, material, möblering och andra rumsliga- och designmässiga kvaliteter påverkar hur en miljö upplevs och används.
Ny teknik och nya analysmetoder gör det möjligt att studera miljöns betydelse på fler sätt än tidigare. Genom att kombinera användarnas upplevelser med beteendedata och psykologiska och fysiologiska mätningar går det att undersöka exempelvis stress, återhämtning, uppmärksamhet och kognitiv belastning.
Det betyder inte att det går att mäta sig fram till ett perfekt kontor eller att alla svar redan finns. Men resultaten kan komplettera arkitekters, designers och verksamheters erfarenhet och ge ett bättre underlag för att prioritera mellan olika åtgärder.
– Vi mår bättre av vissa material, färgskalor, ljus eller mönster och att balansera alla intryck kan innebära mer effektiv återhämtning, säger Isabelle Sjövall, hjärnforskare och vetenskaplig ledare för neurodesign och kognitiv innovation på RISE.
När AI tar över fler rutinmässiga uppgifter kan människans arbete i högre grad komma att handla om omdöme, koncentration och kreativ problemlösning. Då behöver vi bättre förstå om kontorsmiljön faktiskt stödjer dessa förmågor eller skapar onödig kognitiv belastning.
RISE arbetar med att omsätta forskningen i metoder som kan användas i utvecklingen av verkliga miljöer. Det kan handla om att analysera en befintlig arbetsplats, jämföra olika utformningsalternativ eller följa upp en miljö efter en förändring. RISE utvecklar också det forskningsbaserade ramverket NeuroDesign & NeuroArchitecture Index, NDIX, där olika typer av data kombineras för att analysera och jämföra hur byggda miljöer påverkar människor.
På så sätt kan neuroarkitektur och neurodesign bidra med beslutsunderlag både inför en ombyggnad och i den löpande utvecklingen av en arbetsplats. Syftet är inte att ersätta andra krav på exempelvis funktion, ekonomi, estetik och hållbarhet, utan att tillföra kunskap om hur miljön fungerar för människorna som ska använda den.
Frågan kan bli än mer relevant i takt med att AI förändrar arbetslivet. Om tekniken tar över fler rutinmässiga uppgifter kan en större del av människans arbete komma att bestå av bedömningar, problemlösning, kreativitet och syntes av komplex information. Det är uppgifter som kan ställa höga krav på koncentration och mental återhämtning.
Det betyder inte att det finns ett kontor som passar alla – eller att arbete på kontoret alltid är bättre eller sämre än arbete på distans. Men när organisationer formulerar nya principer för var arbetet ska utföras kan diskussionen behöva breddas. Utöver hur många dagar medarbetarna ska vara på plats blir frågan också: Vilka förmågor ska kontoret stödja och vilket underlag har vi för att bedöma om miljön faktiskt gör det?
Hur bygger vi konkurrenskraft i en tid av AI, kompetensbrist och ökande psykisk ohälsa?
För partiklar i luften, kemikalier i maten och buller i våra städer finns det tydliga regler och satta maxtak, i syfte att skydda människors hälsa. Men för det forskare kallar för mentala föroreningar ser det annorlunda ut. Här finns nästa stora samhällsutmaning och enorma möjligheter.
I dag tillbringar 4,9 miljarder människor i snitt två timmar om dagen i digitala miljöer. Flera studier har kopplat högre skärmtid till sämre sömn, vilket i sin tur kan påverka minnet, koncentrationsförmågan, känsloregleringen och inlärningen. En amerikansk studie från 2025 som undersöker sociala medier-beroende hos tonåringar visar hur plattformarnas algoritmer, notiser och oändliga flöden aktiverar hjärnans belöningssystem på sätt som kan förstärka tvångsmässigt användande.
– Unga människors mentala hälsa har dramatiskt försämrats de senaste åren. Forskning indikerar att en ledande anledning till detta är att många unga en stor del av sin vakna tid matas med innehåll som skapar oro och stress, säger Dennis Pamlin, senior rådgivare på RISE.
Neuroarkitektur och neurodesign – för hälsofrämjande miljöer | RISE
Fenomenet kallas mental förorening, eller “mental pollution”, och är ett framväxande forsknings- och policybegrepp som bygger på tanken att våra hjärnor påverkas av den miljö vi vistas i på samma sätt som våra kroppar påverkas av miljö- och luftföroreningar. Forskare pekar på olika sätt som våra hjärnor påverkas av allt från snabbmat till hemsidor designade för impulsköp som exempel på fenomen som kan leda till mentala föroreningar. I praktiken innebär det att vår kognitiva hälsa försämras av att vi exponeras för innehåll, produkter och digitala miljöer som systematiskt konkurrerar om vår uppmärksamhet, påverkar våra val och gör det svårare att resonera långsiktigt.
När vår koncentrationsförmåga, omdöme och förmåga till långsiktigt tänkande försämras påverkas inte bara vi som individer, utan även samhällets samlade kapacitet att hantera komplexa frågor drabbas. Komplexa frågor som klimatomställningen, en åldrande befolkning och snabb teknikutveckling blir nära nog omöjliga att hantera rationellt och eftertänksamt, menar Dennis Pamlin.
– I stället för att se dessa utmaningar som drivkrafter för innovation och identifiera nya lösningar, söker människor som är vana vid snabba dopaminbelöningar förenklade lösningar och skyller problemen på andra, säger han och fortsätter:
– Men, vi har en unik möjlighet att sikta högre, eftersom hjärnforskningen ger oss guidning för hur vi kan få våra hjärnor att fungera med full kapacitet. Vi kommer att behöva den fulla kapaciteten i samhället för att vi ska kunna vända vår tids stora utmaningar till drivkrafter för innovation.
Jag brukar sätta skrollandet i samma kategori som snabbmodet och snabbmaten
Precis som luftföroreningar inte kan lösas genom att be människor att ”andas bättre”, kan mentala föroreningar inte mötas med att be människor att ta en digital detox. Strukturerna som påverkar våra hjärnor behöver ändras. Exempelvis genom annorlunda plattformsdesign, produktutveckling, sätt att mäta företags samhällsbidrag och stadsplanering.
– Att begränsa skärmtiden för sig själv eller för sitt barn hjälper till viss del, men det är att simma motströms eftersom hela samhället är fullt av källor till mental förorening. Jag brukar sätta skrollandet i samma kategori som snabbmodet och snabbmaten, för de bygger på att skapa ett behov av snabba dopaminkickar på sätt som ofta motverkar vår långsiktiga mentala och fysiska hälsa, säger Dennis Pamlin.
Samtidigt som miljardbelopp investeras i teknik och marknadsföring som syftar till att fånga människors uppmärksamhet, satsas mindre än en miljard dollar globalt på forskning om kognitivt hälsosamma miljöer.
Dennis Pamlin pekar på ett framväxande forskningsområde, en motkraft till mental förorening. Det handlar om Flourishing Lives, att skapa ett samhälle och en framtid där alla världsmedborgare kan leva ”fantastiska liv på en blomstrande planet”. I rapporten ”Hjärnvetenskap, hjärnekonomi, AI och fantastiska liv på en blomstrande planet” som Dennis Pamlin är medförfattare till, är kärnbudskapet att framtidens ekonomi bör utformas för att utveckla människors hjärnor, välbefinnande och potential – inte bara för att öka den ekonomiska tillväxten.
Hur påverkar AI människors sätt att tänka, lära och fatta beslut, och hur utformar vi arbetsplatser, skolor, vårdmiljöer och städer på ett sätt som stärker människors kapacitet, kreativitet och omdöme i en tid av ökande komplexitet?
Men hur kan det se ut då, rent konkret? Dennis Pamlin ger ett exempel: När vi bygger skolor och omgivningarna runt dessa, behöver vi fundera på vad som bidrar till hälsa och välmående hos unga. Det är sporthallar, bibliotek, replokaler, museum, vetenskapscentrum, utegym och andra ytor för kreativitet, rörelse och lärande, både individuellt och i grupp, som bör sättas i centrum – snarare än godisbutiker, snabbmatställen, shoppingstråk och rum där ”mobilskrollande” är den mest lockande aktiviteten.
Och det finns även vetenskapliga metoder för att åstadkomma kognitivt hälsosamma miljöer. Marco Lucisano, Executive Director Public Sector and International Relations på RISE, berättar om sätt att mäta hur människors hjärnor reagerar på olika platser.
– Det handlar om olika verktyg inom neuroarkitektur och neurodesign, som hjälper oss att förstå hur hjärnan påverkas av våra omgivningar.
Han poängterar att design med människan i centrum inte är något nytt. Stadsplanerare har i alla tider försökt skapa samhällen och platser där människor trivs. Ibland bekräftar mätningar av hjärnaktivitet det man redan vet – till exempel att människor blir lugnare av att vistas i en lummig park än i ett hektiskt köpcentrum – men data och beräkningar kan användas för att få ett facit på hur mycket bättre det ena eller andra alternativet är.
– Det är inte så att allting behöver byggas om eller byggas nytt när vi kopplar på det här perspektivet. Det viktiga är att börja någonstans. Vi på RISE kan hjälpa till att göra en ROI-kalkyl som gör det mer konkret, att ”gör vi den här satsningen på den här platsen, kommer det att ge dessa effekter och kosta så här mycket”. Med det vetenskapliga beslutsunderlaget är det lättare att se vilka åtgärder som skulle ge störst effekt, förklarar Marco Lucisano.
Att sätta människan och kollektivets välmående i centrum har länge, kanske alltid, varit en extremt viktig parameter i hur vi planerar våra samhällen.
RISE leder tillsammans med University College London världens första internationella centrum för just neuroarkitektur och neurodesign, och involverar organisationer i projekt som handlar om att omvandla vetenskapliga resultat till konkreta designrekommendationer och prioriteringsstöd.
Och inom det RISE-koordinerade initiativet ”Flourishing Lives 4 All”, där 22 av världens ledande innovationsnationer undersöker hur morgondagens innovationsekosystem bör utvecklas, har det vuxit fram tusentals innovationer, verktyg och rapporter som bygger på samma grundidé: att utforma produkter, tjänster och miljöer för mänskligt välbefinnande snarare än maximal konsumtion. Det handlar om allt från digitala tjänster som minskar distraktioner till stadsmiljöer som främjar rörelse, gemenskap och återhämtning.
Marco Lucisano menar att Sverige har särskilt goda förutsättningar för att skapa kognitivt hälsosamma miljöer.
– Det finns en kulturell och strukturell tradition av hur vi jobbar med platsutveckling i Sverige, och det fungerar väldigt bra ihop med de nya perspektiven om mental förorening. Att sätta människan och kollektivets välmående i centrum har länge, kanske alltid, varit en extremt viktig parameter i hur vi planerar våra samhällen. Att vi i Skandinavien dessutom har samverkan som superkraft underlättar också. Vi är duktiga och tränade i att integrera och lyssna på andra, konstaterar Marco Lucisano.
Begreppet mental förorening används för att beskriva miljöer, produkter och informationsflöden som systematiskt påverkar människors uppmärksamhet, känslor och beslutsfattande på sätt som kan vara negativa för den kognitiva hälsan.
I forskningslitteraturen och olika syntesrapporter lyfts bland annat följande mekanismer fram:
Allt fler forskare argumenterar för att dessa mekanismer bör studeras och hanteras på samma sätt som andra folkhälsorelaterade riskfaktorer.
Läs mer i rapporten AI Use and the Brain, framtagen av RISE inom ramen för ett internationellt forskningssamarbete som samlar ledande expertis inom hjärnhälsa, innovation och samhällsomställning: AI Use and the Brain.
Dessutom har RISE har tillsammans med ledande expertis tagit fram ett verktyg, ”Flow- mental pollution assessment”, som kan användas av företag och städer för att utvärdera olika verksamheters bidrag till ”mental pollution” eller ”mental flourishing”.
Hur påverkar arbetsmiljön hjärnan, hälsan och prestationen? Det undersöks i ett forskningsprojekt där RISE samarbetar med Svenska kraftnät i utvecklingen av myndighetens nya huvudkontor i Solna.
Neuroarkitektur och neurodesign – för hälsofrämjande miljöer
Projektet tar avstamp i neuroarkitektur och neurodesign – ett växande forskningsfält där hjärnforskning, arkitektur och design kombineras för att förstå hur byggda miljöer påverkar hälsa, kognition och välbefinnande.
– Den fysiska miljön har stor påverkan på både välmående och prestation. Det som tidigare saknats är robusta sätt att mäta effekterna, säger Isabelle Sjövall, hjärnforskare och neurodesigner på RISE.
I projektet används NeuroDesign/NeuroArchitecture Index (NDIX) – ett forskningsbaserat verktyg utvecklat av forskare vid RISE och University College London (UCL). Verktyget används för att utvärdera hur byggda miljöer påverkar människor. Genom att analysera faktorer som ljus, ljud, färg, form och temperatur kan forskarna identifiera hur en miljö påverkar exempelvis stress, fokus och återhämtning.
Svenska kraftnät blir den första organisationen att implementera indexet i stor skala.
– Det är första gången vi använder NDIX så brett, över många olika typer av arbetsmiljöer. Det gör projektet unikt, säger Isabelle Sjövall.
Resultatet vi får med oss från projektet kommer ge ett gediget underlag. Underlaget ska hjälpa oss att göra faktabaserade val när det kommer till att utforma arbetsplatsen utifrån ett hållbarhetsperspektiv – mänskligt, socialt, ekonomiskt och ekologiskt.
– Resultatet vi får med oss från projektet kommer ge ett gediget underlag. Vi får fakta att utgå ifrån när vi genomför hyresgästanpassningar framöver och det kommer ligga till grund för utformning av vårt nya huvudkontor. Underlaget ska hjälpa oss att göra faktabaserade val när det kommer till att utforma arbetsplatsen utifrån ett hållbarhetsperspektiv – mänskligt, socialt, ekonomiskt och ekologiskt, säger Christoffer Denkert, chef för Fastighetsavdelningen på Svenska kraftnät.
NDIX gör det möjligt att mäta hur designval påverkar hjärnan och hälsan och omsätta resultaten i praktiska rekommendationer. Indexet kombineras med avancerade tekniker som fMRI*, EEG* och biomarkörer.
Arbetet inleddes med omfattande mätningar i Svenska kraftnäts befintliga fastigheter.
– Vi tittar på vad som faktiskt händer i hjärnan, samtidigt som vi fångar hur människor upplever sina arbetsmiljöer. Kombinationen ger en stark evidensbas, säger Isabelle Sjövall.
Resultaten från mätningarna ska nu analyseras. Under hösten kompletteras arbetet med mobil hjärnavbildningsteknik i verkliga arbetsmiljöer samt studier i laboratorier i London.
Datadrivna metoder ger beslutsfattare bättre underlag för hur miljöer bör utformas redan tidigt i planeringsstadiet.
– I dag investeras stora summor i byggnader utan att man fullt ut vet hur de påverkar människorna som ska vistas där. Här får vi möjlighet att fatta beslut baserade på data om hjärna och beteende, säger Isabelle Sjövall.
Det handlar om att utveckla fastigheter med människan i centrum. Gör man det rätt kan man stärka både hälsa, välmående och organisatorisk resiliens.
Svenska kraftnät finns idag utspridd på flera olika lokaler i Sundbyberg men kommer att flytta till ett nytt större huvudkontor i Solna Business Park där verksamheten kan samlas. Projektet pågår fram till 2030 och RISE deltar genom hela processen – från analys till implementering.
– Det handlar om att utveckla fastigheter med människan i centrum. Gör man det rätt kan man stärka både hälsa, välmående och organisatorisk resiliens, säger Isabelle Sjövall.
– Vi har vuxit mycket och ser fram emot att flytta till ett kontor som rymmer all vår verksamhet i Stockholmsområdet. För oss är det viktigt att kunna erbjuda en arbetsmiljö där befintliga medarbetare trivs och utvecklas och som attraherar nya medarbetare till att arbeta hos oss, och bidra till vårt viktiga samhällsuppdrag, säger Christoffer Denkert.
Projektet är inte bara ett internt arbete. Resultaten kommer att delas öppet i form av forskningsstudier, med målet att bidra till mer hållbar samhällsbyggnad och bättre arbetsmiljöer.
– Det känns bra att vi på Svenska kraftnät kan bidra till forskningen. Vi är med och bryter ny mark och det vi kommer fram till kommer att vara till nytta både för oss och för andra i Sverige och världen, säger Christoffer Denkert.
NDIX har utvecklats under fem år och pilottestats i olika sammanhang i Stockholm och London. Projektet med Svenska kraftnät markerar ett viktigt steg – från forskning till storskalig tillämpning.
Målet är att etablera en ny världsstandard för hur miljöer utformas för att främja psykisk och fysisk hälsa. NDIX kan bidra till ökad livskvalitet, högre produktivitet och minskade samhällskostnader.
– Det här är ett sätt att ena olika aktörer kring samma fråga: hur vi skapar miljöer som människor faktiskt mår bra av. Nu har vi verktygen för att göra det på ett systematiskt och mätbart sätt. Det här är ett unikt projekt som kan förändra hur vi utformar arbetsmiljöer framöver, säger Isabelle Sjövall.
*fMRI: funktionell magnetresonanstomografi
*EEG: elektroencefalografi
Högriskmiljöer ställer höga krav på uppmärksamhet, beslutsfattande och emotionell reglering. I dessa sammanhang kan även små designbeslut få avgörande betydelse. RISE använder neuro‑ och beteendevetenskapliga insikter för att utveckla uppdragskritiska miljöer som stärker kognitiv skärpa, operativ motståndskraft och mänsklig prestation under press.
Syfte/Nytta:Miljöer såsom larmcentraler, kontrollrum, försvarsanläggningar, rättsväsende och kritisk infrastruktur präglas av höga insatser och begränsat handlingsutrymme. Här fattas beslut ofta under tidspress, med ofullständig information och långtgående konsekvenser vid misstag. Trots detta är många av dessa miljöer fortfarande formade utifrån tekniska system, historiska lösningar eller operativa begränsningar, snarare än utifrån en djup förståelse för hur människor faktiskt fungerar i pressade situationer.
När miljöer förstärker stress, skapar sensorisk överbelastning eller försvårar situationsmedvetenhet riskerar både säkerhet och prestation att försämras. Över tid påverkas inte bara de operativa resultaten, utan även personalens välbefinnande, uthållighet och långsiktiga resiliens.
Metod (vilken/vilka metod(er) används) för att utföra tjänsten):RISE analyserar och utvecklar högriskmiljöer utifrån ett integrerat, vetenskapsbaserat perspektiv på mänskligt beteende och prestation. Genom att förena neurovetenskap, beteendevetenskap och miljöanalys hjälper vi organisationer att förstå hur rumslig utformning, sensoriska förhållanden och informationsflöden påverkar uppmärksamhet, beslutsfattande, emotionell kontroll och teamkoordination i situationer där mycket står på spel.
Denna kunskap skapar en robust grund för miljöer som främjar tydlighet, handlingsförmåga och hållbar prestation, även under extrema förhållanden.
Vårt erbjudande
Evidensbaserade rekommendationer som stärker situationsmedvetenhet, beslutsförmåga och teamprestanda.
Leverans (vad får kunden efter utfört uppdrag – t.ex. rapport, certifikat etc.):Vi analyserar samspelet mellan arbetsuppgifter under hög press och den fysiska miljön, från sensorisk belastning och informationsdensitet till rumslig struktur och flöden. Dessa insikter omsätts i konkret designvägledning som stärker situationsmedvetenhet, beslutsfattande och effektiv samordning inom team.
RISE tillför ett neurovetenskapligt perspektiv som ofta saknas i tekniskt eller säkerhetsdrivet utvecklingsarbete. Detta gör det möjligt för organisationer att utforma uppdragskritiska miljöer som inte bara uppfyller systemkrav, utan även stärker människors kognitiva förmågor, handlingsutrymme och kontroll under press.
Vi inleder gärna ett fördjupande samtal för att kartlägga era operativa utmaningar och tillsammans utforska hur evidensbaserade miljöstrategier kan bidra till ökad tydlighet, förbättrad prestation och högre säkerhet i verksamhetskritiska sammanhang.
Områden:
Utbildningsmiljöer påverkar hur människor lär, utvecklas och förblir engagerade. Ändå formas dessa miljöer främst av organisatoriska ramar snarare än hur hjärnan hanterar uppmärksamhet, minne och känslor. RISE använder neuro‑ och beteendevetenskapliga insikter för att skapa miljöer som stärker fokus, nyfikenhet och långsiktig kognitiv utveckling.
Syfte/Nytta:Skolor, universitet och utbildningscentra spelar en central roll i hur människor formas intellektuellt, socialt och emotionellt. Ändå vilar många utbildningsmiljöer fortfarande på antaganden som inte fullt ut tar hänsyn till hur hjärnan lär, koncentrerar sig och återhämtar sig.
När klassrum och andra lärmiljöer är överstimulerande, otydligt strukturerade eller kognitivt krävande på fel sätt kan de begränsa elevers och studenters förmåga att fokusera, reglera känslor och behålla motivation. Även lärare och pedagoger påverkas, då de förväntas undervisa och stödja lärande i miljöer som motverkar pedagogiska intentioner snarare än stödjer dem.
Metod (vilken/vilka metod(er) används) för att utföra tjänsten):RISE stödjer utbildningsinstitutioner i att integrera neurovetenskaplig och miljöpsykologisk forskning i utformningen av utbildningsmiljöer. Genom att analysera hur sensoriska förutsättningar, rumslig struktur och miljömässiga signaler påverkar uppmärksamhet, minne och social dynamik skapar vi en evidensbaserad grund för miljöer som faktiskt främjar lärande, utveckling och delaktighet.
Vårt erbjudande
Vi tillämpar forskning om uppmärksamhet, minne och emotionell reglering för att förstå hur fysiska utbildningsmiljöer påverkar engagemang, motivation och social interaktion. Dessa insikter omsätts i designprinciper och strategiska vägval som främjar fokus, inkludering och nyfikenhet.
RISE kopplar samman neurovetenskap med pedagogisk praktik och hjälper utbildningsinstitutioner att ompröva traditionella klassrumsmodeller. Resultatet är lärmiljöer som bättre stödjer inlärning, social utveckling och en mångfald av kognitiva behov.
Vi inleder varje uppdrag med ett fördjupande samtal för att förstå er pedagogiska kontext och identifiera hur neurovetenskapligt förankrad design kan stärka lärande, inkludering samt elevers och studenters välbefinnande.
Områden:
Vårdmiljöer omger några av livets mest sårbara ögonblick men utformas ofta med fokus på effektiv drift snarare än mänskliga behov. RISE använder neuro‑ och beteendevetenskapliga insikter för att skapa vårdmiljöer som stärker läkning, kognitiv funktion och emotionell trygghet för patienter, anhöriga och personal.
Syfte/Nytta:Vårdmiljöer bär ett särskilt ansvar eftersom de påverkar människor i situationer präglade av osäkerhet, stress och sårbarhet. Ändå utformas många sjukhus, kliniker och vårdinrättningar fortfarande utifrån operativa behov och logistisk effektivitet, snarare än utifrån en djupare förståelse för hur miljöerna faktiskt upplevs.
När vårdmiljöer är överstimulerande, svårorienterade eller känslomässigt påfrestande kan de öka stressnivåerna, försvåra återhämtning och lägga ytterligare belastning på vårdpersonalen. På sikt påverkar detta patienternas vårdresultat, personalens välbefinnande och den övergripande kvaliteten i vården.
Metod (vilken/vilka metod(er) används) för att utföra tjänsten):RISE stödjer vårdorganisationer genom att integrera neurovetenskap och miljöbeteendeforskning i utformning och utveckling av vårdmiljöer. Genom att analysera hur sensoriska förhållanden, rumslig logik och miljömässiga signaler påverkar stress, orientering och emotionell reglering skapar vi en evidensbaserad grund för miljöer som på ett verkligt sätt stödjer läkning och professionell prestation.
Vårt erbjudande
Vi undersöker hur patienter, anhöriga och personal upplever vårdmiljöer – från sensorisk belastning till emotionella och rumsliga signaler – och omsätter dessa insikter i konkreta designprinciper som stärker läkning, orientering och professionell resiliens. RISE tillför ett människocentrerat och vetenskapligt perspektiv på vårddesign och hjälper organisationer att skapa miljöer som minskar stress, stärker värdighet och förbättrar resultat längs hela vårdresan.
Vi välkomnar ett inledande samtal för att förstå era behov och utforska hur vetenskapligt förankrade insikter kan bidra till bättre läkning, tydligare orientering och ökad resiliens hos personalen.
Områden:
Bostadsmiljöer har stor betydelse för sömn, återhämtning och välbefinnande, men formas ofta av teknik och ekonomi snarare än människors upplevelser. RISE använder neuro‑ och beteendevetenskap för att utveckla bostäder och stadsdelar som främjar vila, återhämtning och hälsa över tid.
Syfte/Nytta:I takt med att städer och regioner allt tydligare erkänner hemmiljön som en grund för psykisk hälsa och vardagsresiliens blir kvaliteten på bostadsmiljöer en strategisk samhällsfråga. Trots detta formas många bostäder och bostadsområden fortfarande främst av tekniska krav, ekonomiska begränsningar eller tillfälliga estetiska trender, ofta utan tillräcklig förståelse för hur människor upplever och använder sina hem och närområden.
När boendemiljöer präglas av bristfälliga ljusförhållanden, hög sensorisk belastning eller begränsad tillgång till återhämtande gröna utrymmen kan detta gradvis försämra sömnkvalitet, emotionell balans och sociala relationer. På sikt påverkar dessa faktorer inte bara individers hälsa, utan även livskvalitet, trygghet och sammanhållning i hela samhällen.
Metod (vilken/vilka metod(er) används) för att utföra tjänsten):RISE stödjer fastighetsutvecklare, arkitekter och kommuner i att integrera ett evidensbaserat och människocentrerat perspektiv i bostadsplaneringen. Genom att kombinera neurovetenskap, miljöbeteendeforskning och analyser på grannskapsnivå synliggör vi hur designval påverkar återhämtning, stressnivåer, rörlighet och social interaktion.
Detta skapar en robust grund för bostadsmiljöer som fungerar för människor i olika livsfaser och med skiftande behov och förutsättningar.
Vårt erbjudande
Vi översätter forskning om återhämtning, stress och socialt beteende till konkreta designprinciper anpassade för bostäder och grannskap. Genom detta arbete identifierar vi vilka rumsliga och miljömässiga faktorer som har störst betydelse för långsiktigt välbefinnande och vardaglig livskvalitet.
RISE förenar neurovetenskap med bostadsplanering och gör det möjligt för fastighetsutvecklare och kommuner att gå bortom minimikrav och skapa boendemiljöer som aktivt främjar hälsa, inkludering och resiliens genom livets alla faser.
Vi inleder varje uppdrag med en utforskande dialog för att förstå era ambitioner och identifiera hur neurovetenskapligt förankrad vägledning kan stärka välbefinnandet i bostäder och stadsdelar.
Områden:
