– Det är första gången hjärnforskning integreras i svensk stadsplanering. Vi vill ge beslutsfattare och stadsplanerare vetenskapligt stöd för att väga in hälsa i planeringsprocessen. Trots omfattande forskning om miljöers psykologiska och fysiologiska effekter har det saknats en strukturerad metod som identifierar och integrerar kunskap om hur den byggda miljön påverkar människorna som vistas där, säger Camilla Berggren-Tarrodi, projektledare inom arkitektur och samhällsbyggnad på RISE. 

Så kan neuroarkitektur och neurodesign bidra till ökad folkhälsa 

Forskning visar att stadsmiljöer påverkar stressnivåer, immunförsvar, kognition och psykiskt välbefinnande – men denna kunskap återspeglas sällan i hur städer utformas. Forskningsfältet neuroarkitektur och neurodesign kombinerar neurovetenskap, AI, arkitektur och design för att skapa miljöer som gynnar hälsa och välmående. Studier visar bland annat förbättrat fokus, minskad stress och lägre inflammationsnivåer. 

– Vi undersöker hur vi bygger städer som inte bara är funktionella, utan också främjar mental hälsa och hållbar livskvalitet. När neurovetenskap integreras i stadsplaneringen tar vi ett steg mot en helt ny standard för hur framtidens städer kan utformas, säger Camilla Berggren-Tarrodi.

Fridhemsplan blir testbädd 

Metodiken kommer att testas i urbana utomhusmiljöer, med start i kvarteret Väktaren vid Fridhemsplan i Stockholm. Fridhemsplan är en intensiv trafikknutpunkt med högt tempo och många visuella intryck – en miljö med flera potentiella stressfaktorer men också stor potential som mötesplats. Målet är att skapa en kunskapsbas som kan användas brett i framtida stadsutveckling.  

– Vi står inför en unik möjlighet att skapa städer som inte bara är funktionella, utan som aktivt stärker människors hälsa och livskvalitet. Genom att omsätta forskning till praktik – med testbäddar i stadsmiljö – tar vi ett steg mot framtidens stadsutveckling, säger Helena Ågren, affärsansvarig stadsutvecklare på Alecta Fastigheter.

Projektet använder neuroarkitektoniska principer som tar hänsyn till ljus, ljud, doft, grönska, vatten, rörelsemönster, social interaktion och rumslig form. Som stöd används NeuroDesign/NeuroArchitecture Index (NDIX), ett forskningsbaserat verktyg utvecklat av forskare hos RISE och University College London (UCL).  

NDIX gör det möjligt att mäta hur designval påverkar hjärnan och hälsan – från stressnivåer till kognitiv återhämtning – och omsätta resultaten i praktiska rekommendationer. Indexet bygger på avancerade tekniker som fMRI, EEG och biomarkörer. Verktyget har tidigare tillämpats i stadsbyggnadsprojekt i London och kontorsmiljöer i Stockholm. 

– Vi gör en platsanalys och tillämpar indexet som en prediktionsmodell där vi identifierar hur olika designval påverkar prestation, välbefinnande och mental återhämtning. På så sätt kan vi ge rekommendationer som hjälper planeringsprocesser när platserna nu ska byggas om för att främja hälsa och välbefinnande, säger Isabelle Sjövall, hjärnforskare och vetenskaplig ledare för neurodesign och kognitiv innovation på RISE

Vetenskapliga verktyg för framtidens stadsplanering 

Det nya indexet skapar förutsättningar för mer träffsäkra och medvetna beslut inom samhällsplanering och utveckling av byggda miljöer genom ett datadrivet och evidensbaserat beslutsstöd. 

Långvarig exponering för dåligt utformade miljöer kan bidra till allostatisk överbelastning – det biologiska slitage som följer av kronisk stress – vilket i sin tur kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och neurodegeneration. I takt med att städer över hela världen förtätas blir den byggda miljön en av våra mest betydande långtidsexponeringar för både folkhälsa och ekonomisk produktivitet.

 – Design handlar inte bara om hur platser ser ut – det påverkar hur vi tänker, känner och fungerar i vardagen, säger Cleo Valentine, medförfattare och senior forskare och innovationsledare på RISE. När neurovetenskap vävs in i planering och design kan vi skapa miljöer som verkligen stödjer människans potential.

Ett ramverk med neurovetenskapligt perspektiv

Rapporten, som är samförfattad av experter från flera institutioner, sammanställer tvärvetenskapliga rön från neurovetenskap, biomarkörforskning, miljöpsykologi och beräkningsanalys. Den visar att designbeslut mätbart påverkar kognitiv belastning, stressfysiologi och övergripande hjärnfunktion – från regional planering till fasadkomposition och interiöra planlösningar.

Rapporten introducerar ett ramverk som utgår från ett neurovetenskapligt perspektiv, vilket ger utvecklare, designers och beslutsfattare möjlighet att bedöma projekt, inte endast utifrån kostnad och estetik, utan även utifrån hur väl de stödjer kognitiv hälsa och mänsklig prestation. Ramverket kan omsättas i praktiken genom neurodesign-riktlinjer, beräkningsbaserade analyser, uppdaterade planpolicyer och upphandlingsprocesser som inkluderar mätdata om hjärnhälsa.

Rapporten lyfter fram forskningsorganisationernas roll i utvecklingen av neuroarkitektur. Den beskriver Centre for NeuroArchitecture and NeuroDesign, etablerat av RISE och University College London, som en del av en växande akademisk och tillämpad forskningsinfrastruktur. Centret presenteras som ett exempel på hur neurovetenskap och designforskning kopplas samman med praktiska tillämpningar i olika miljöer.

Behov av fler valideringsstudier i verkliga miljöer

Rapporten efterlyser en utbyggnad av valideringsstudier i verkliga miljöer, integrering av hjärnhälsomått i byggnadsstandarder, utveckling av standardiserade bedömningsramverk och ett stärkt samarbete över sektorsgränser.

Budskapet är tydligt: att utveckla neuroarkitekturen vidare är både en folkhälsofråga och en ekonomisk prioritering. Med nya verktyg, växande vetenskaplig samsyn och ökat internationellt samarbete kan den byggda miljön bli en kraftfull möjliggörare av ett friskare och mer resilient samhälle.

> Läs hela rapporten från Building Brains Coalition.

Läs vidare om:

RISE pilotprojekt: Neuroarkitektur för mental hälsa och välbefinnande i urban kontext

Brain Economy och hur hjärnhälsan blir en avgörande råvara i den moderna ekonomin.

– I grunden handlar Brain Economy om hur vi kan förändra den globala ekonomin så att den stärker människors “hjärnkraft”, säger den australiske läkaren Harris Eyre, som varit drivande i utvecklingen av begreppet.

I början av 2026 presenterade han det så kallade Brain Capital Index, som visar att världens samlade “hjärnkapital” ökade fram till 2010 - för att sedan börja falla (se separat faktaruta).

Människors beteenden, behov och känslor i centrum vid samhällsbyggnad och stadsutveckling

Mental hälsa handlar om att ge människor möjligheter att leva enligt sina naturliga beteenden, behov och känslor i de kontor, skolor, vårdinrättningar och stadscentrum där de lever och arbetar.

Det är här den globala diskussionen om Brain Capital möter svensk samhällsbyggnad och stadsutveckling.

– För mig handlar det om att designa för önskad effekt. Det är ett humanistiskt sätt att se på det. Hur kan vi designa skolor för lärande, sjukhus för läkande, arbetsplatser för kreativitet och parker för trygghet och avslappning? säger Marco Lucisano, Executive Director, Public Sector and International Relations på RISE.

Det är förstås ingen ny idé. Arkitekter har alltid velat skapa miljöer som är vackra, inkluderande och fungerar väl.

Men möjligheterna att systematiskt mäta effekterna har varit begränsade.

– När människor tillfrågas om hur de upplever en miljö påverkas svaren alltid av kultur och normer. Det nya är att vi nu kan börja mäta mer direkt. Kombinationen av datateknik och neurovetenskap gör det möjligt att se hur kroppen och hjärnan reagerar på en gestaltad eller byggd miljö, säger Marco Lucisano.

Det är i skärningspunkten mellan arkitektur och hjärnforskning som det som kallas neuroarkitektur växer fram.

RISE investerar i mätutrustning och expertis för att studera hur byggda miljöer påverkar kroppen och utvecklar metoder för att integrera neurovetenskap i samhällsbyggandet. Parallellt samarbetar man med internationellt ledande aktörer, som University College London, och driver projekt med företag och fastighetsutvecklare som vill utforma miljöer med hjärnkapacitet i fokus.

Bygger kunskap om hur hjärnsmarta miljöer utformas

Forskningen och tillämpningen befinner sig fortfarande i ett tidigt skede, och de projekt som pågår bidrar till att bygga kunskap om hur hjärnsmarta miljöer kan utformas i praktiken.

Några färdiga standardlösningar finns ännu inte.

Samtidigt är den ekonomiska logiken redan tydlig – och den teoretiska räckvidden är enorm.

– Det finns studier som visar vad kvalitetsbrister kostar. Vad kostar psykisk ohälsa? Vad kostar det att ungdomar inte trivs i skolan? Det är redan kvantifierat i kronor. Då blir det relevant att fråga sig om det kanske hade varit smartare att bygga bättre skolor från början, säger Marco Lucisano.

Det innebär också en förskjutning i hur investeringar värderas.

– Det kan kosta mer initialt. Men om en miljö minskar sjukfrånvaro, förbättrar lärande eller ökar produktivitet över tid förändras kalkylen, säger Marco Lucisano.

För privata och offentliga fastighetsutvecklare handlar det därmed inte enbart om “mjuka värden”, utan också om långsiktig avkastning och riskreducering.

Och i förlängningen om konkurrenskraft: om miljöer påverkar lärande, hälsa och produktivitet påverkar de också ett lands ekonomiska kapacitet.

Hjärnkapacitet en infrastruktur lika viktig som vägar och datacenter

För Harris Eyre handlar det i grunden om hur vi värderar hjärnan.

– Vi måste börja se hjärnkapital som infrastruktur, något som förtjänar lika mycket uppmärksamhet och investeringar som vägar, broar och datacenter, säger han.

Harris Eyre vill nu se de nordiska länderna – som han menar har en unik förmåga att samla stora offentliga kapitalresurser – kliva fram som föregångare inom Brain Economy.

– Det måste vara en samordnad systemförändring. Precis som i klimatomställningen räcker det inte med att göra en sak, det är många saker som måste ske samtidigt, säger han.

Att vända utvecklingen och öka hjärnkapitalet är både en fråga om folkhälsa och ekonomi. 

– När vi kraftigt förbättrar hur vi förebygger och behandlar hjärnrelaterade tillstånd ser vi en enorm effekt på människors produktivitet. Samtidigt minskar belastningen på hälso- och socialsystemen och företags prestation förbättras, säger Marco Lucisano.

RISE i Almedalen

Hjärnsmarta miljöer - en nyckel till Sveriges konkurrenskraft? är temat för ett av de seminarier RISE bjuder in till under Almedalsveckan 2026. Ta del av hela programmet här.