Den byggda miljön – en allt viktigare del av Brain Economy

Under de senaste åren har begreppet Brain Economy fått allt större genomslag. Samtalet har länge dominerats av medicinska perspektiv och frågor kopplade till sjukvård, diagnostik och behandling. Det är viktiga områden. Men i takt med att forskningen fördjupas och perspektiven breddas växer också insikten om att människors kognitiva förmåga, psykiska hälsa och välbefinnande formas långt innan de möter vården.

De formas i de miljöer där livet levs. Det gör att en ny fråga tar allt större plats i diskussionen: vilken roll spelar våra byggnader, städer och offentliga rum för hjärnhälsa, mänsklig potential och samhällelig resiliens?

Miljön som en del av lösningen

Forskningen visar att den byggda miljön påverkar hur människor mår, tänker, lär sig, återhämtar sig och samspelar med varandra. Ljus, ljud, grönska, rumslig utformning, möjligheter till återhämtning och social interaktion påverkar inte bara våra upplevelser utan också vår fysiologi, vårt beteende och vår prestation.

Samtidigt står samhället inför växande utmaningar inom psykisk hälsa. Diskussionen handlar ofta om hur vi ska behandla ohälsa när den redan uppstått. Minst lika viktig är frågan om hur vi kan skapa miljöer som främjar hälsa innan vårdinsatser behövs. Här finns en betydande men ofta underskattad potential.

Få samhällsinsatser har möjlighet att påverka så många människor, så ofta, som den byggda miljön. Våra bostäder, skolor, arbetsplatser, vårdmiljöer och offentliga rum påverkar oss varje dag, under hela livet. Därför behöver de också bli en naturlig del av samtalet om framtidens hjärnhälsa.

Från intuition till mätbara data

En viktig utveckling är att vi idag kan mäta sådant som tidigare främst beskrevs genom erfarenheter och upplevelser. Med hjälp  av neurovetenskap och ny digital teknik kan vi utforska hur miljöer påverkar exempelvis stressnivåer, återhämtning, uppmärksamhet, kognitiv prestation och social interaktion. Det innebär att vi i allt högre grad kan gå från antaganden till evidens.

På RISE arbetar vi med att omsätta denna kunskap till praktisk användning genom forskning, metodutveckling och samverkan med offentliga och privata aktörer. Inom neuroarkitektur och neurodesign utvecklar vi metoder för att förstå, mäta och förbättra samspelet mellan människa och miljö. Målet är inte bara att förstå hur miljöer påverkar människor, utan att skapa underlag för bättre beslut inom stadsutveckling, fastighetsutveckling, arbetsplatser, utbildningsmiljöer och vård. Den centrala frågan är inte längre om den byggda miljön spelar roll. Frågan är vad vi gör med den kunskapen.

Små platser med stora effekter

Under årets Global Brain Economy Summit presenterade RISE bland annat erfarenheter från arbetet med fickparken på Fridhemsplan i Stockholm som vi driver tillsammans med Alecta. Projektet utforskar hur relativt små förändringar i den fysiska miljön påverkar människors välbefinnande och utvecklar metoder för att mäta detta. 

I en tid då allt fler människor lever i täta urbana miljöer blir frågan om tillgång till återhämtande miljöer allt mer relevant. Parker, grönområden och andra typer av lugna offentliga platser kan fungera som viktiga resurser för återhämtning från vardagens kognitiva belastning. Det handlar inte enbart om trivsel eller estetiska värden. Det handlar om att skapa förutsättningar för människor att fungera, prestera och må bra över tid.

Just därför blir den byggda miljön en allt viktigare del av Brain Economy-samtalet. Om samhällets framtida konkurrenskraft bygger på människors förmåga att tänka, lära, samarbeta och skapa, behöver vi också förstå hur de miljöer vi bygger påverkar dessa förmågor.