Från feriejobb till samhällsvärde

En SROI-analys av Centrumakademins sociala och samhällsekonomiska effekter

Studien analyserar de sociala och samhällsrelaterade effekterna av Hemmaplans arbetsmarknadssatsning Centrumakademin, som erbjuder feriearbete, praktik, traineeships och andra former av sysselsättning för unga och arbetssökande i Gottsunda. Analysen bygger på intervjuer med deltagare och tillämpar metoden Social Return on Investment (SROI) för att synliggöra värden som ofta inte fångas i traditionella ekonomiska analyser.

Resultaten visar att deltagarna upplever ökad arbetslivserfarenhet, stärkt självtillit, större ansvarstagande och en starkare framtidstro. Feriearbetet fungerar för många som den första kontakten med arbetslivet och bidrar samtidigt till nya sociala nätverk, ökad delaktighet och förbättrat välbefinnande. Social inkludering framträder som den starkaste effekten i studien.

SROI-analysen indikerar att Centrumakademins insatser motsvarar en investering på cirka 285 000 kronor samtidigt som det uppskattade sociala och samhällsrelaterade värdet uppgår till cirka 1,8 miljoner kronor. Den beräknade SROI-kvoten är cirka 6:1, vilket innebär att varje investerad krona uppskattningsvis genererar sex kronor i socialt och samhällsrelaterat värde.

• På kort sikt uppstår värdet främst för de unga som deltar i feriearbete och andra arbetsmarknadsinsatser. Deltagarna får arbetslivserfarenhet, stärkta sociala nätverk, ökad självtillit och bättre förutsättningar för framtida etablering på arbetsmarknaden. För många innebär insatsen också ökad delaktighet, förbättrat välbefinnande och en starkare framtidstro.
• På längre sikt indikerar analysen att dessa effekter kan bidra till att minska risken för arbetslöshet, social exkludering och utanförskap. Om fler unga etablerar sig i arbete eller utbildning kan detta i sin tur bidra till minskade framtida kostnader för kommuner, välfärdssystem och andra offentliga aktörer genom minskat behov av ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadsåtgärder, vård- och stödinsatser. SROI-värdet bör därför inte enbart förstås som ett mått på direkta effekter för deltagarna, utan även som en indikation på hur tidiga sociala investeringar kan skapa långsiktiga samhällsvärden för såväl individer som lokalsamhälle och offentlig sektor.

Studien visar även att arbetsmarknadsinsatser kan bidra till ett mer positivt narrativ om Gottsunda genom att stärka ungas relation till platsen och öka deras vilja att rekommendera centrumet som arbets- och besöksplats. Samtidigt identifieras en utvecklingspotential i form av stärkt uppföljning och stöd efter avslutad insats för att öka andelen långsiktiga arbetsmarknadsutfall. Centrumakademin framstår därmed som en skalbar modell där arbetsmarknadsinsatser, social hållbarhet och platsutveckling integreras i en gemensam strategi.

Från handelsplats till lokal utvecklingsmotor

En BLP-analys av Gottsunda Centrums betydelse för sysselsättning, ekonomi och platsutveckling

Den andra studien analyserar Gottsunda Centrums roll som lokal utvecklingsmotor genom metoden BruttoLokalProdukt (BLP). Fokus ligger på hur handel, service, investeringar, sysselsättning och lokala ekonomiska flöden bidrar till värdeskapande för både näringsliv och lokalsamhälle. Studien bygger på en enkätundersökning med centrumets handels- och serviceverksamheter.

Analysen baseras på ett representativt urval av centrumets handels-, service- och samhällsverksamheter. De deltagande verksamheterna sysselsätter tillsammans omkring 155 personer, varav mellan 35 och 43 är bosatta i Gottsunda. För de verksamheter där jämförbara data funnits tillgängliga har sysselsättningen ökat med cirka 11 procent och omsättningen med cirka 42 miljoner kronor mellan 2022 och 2025.

Studien visar också att Gottsunda Centrum fungerar som en lokal konsumtionsnod där en stor del av hushållens vardagskonsumtion sker. Samtidigt lockar flera verksamheter kunder från andra delar av Uppsala, vilket tillför nya resurser till området. Omkring 80 procent av verksamheterna har genomfört investeringar sedan 2022 och majoriteten upplever att tryggheten i centrumet har förbättrats under samma period.

Den viktigaste slutsatsen är att Gottsunda Centrum idag fungerar som betydligt mer än en handelsplats. Centrumet utgör en arbetsmarknadsarena, en mötesplats, en lokal konsumtionsnod och en plattform för social, kulturell och ekonomisk utveckling. Samtidigt pekar studien på att den största framtida utvecklingspotentialen ligger i att stärka samverkan mellan verksamheter, öka lokala inköp och skapa starkare ekonomiska nätverk så att fler resurser kan stanna kvar och cirkulera lokalt.

Kursen utgår från erfarenheter i innovationsprojektet ORKA och processen Destination Tynnered, där forskare och fastighetsbolag samarbetat kring att utveckla metoder för att främja positiva förändringar i utsatta områden. Målet är att stärka din och din organisations kompetens och förmåga att arbeta omsorgsfullt med social hållbarhet i områdesutveckling.

Målgrupp

Kursen vänder sig främst till dig som arbetar praktiskt med socialt hållbar områdesutveckling inom fastighetsbolag, men är även relevant för personer inom kommuner, föreningar, lokala nätverk eller andra organisationer som är intresserade av området. Du får ta del av både teoretiska och praktiska verktyg, samt exempel på hur samverkan och mobilisering av boende och aktörer kan bidra till hållbara och inkluderande bostadsområden.

Praktisk information

Kursen består av 11 moduler. Varje modul inleds med en kort filmad presentation.

Till kursen finns en metodbok som du kan ladda ner. Metodboken innehåller exempel på hur ett fastighetsbolag har arbetat med de frågor som presenteras i kursen. Metodboken innehåller också teoretiska fördjupningar av det innehåll som presenteras i de 11 modulerna.

Till varje modul finns det övningar, diskussionsfrågor och fördjupningsmaterial. Att arbeta igenom varje modul tar mellan 30 minuter till ett par timmar, beroende på hur mycket tid du vill lägga på övningarna och diskussionsfrågorna.  Du kan välja att bara se presentationen och sedan arbeta med övningarna. Du kan också välja att ladda ner metodboken för att få en djupare bild av innehållet som presenteras i de 11 modulerna. 

Du får ut allra mest av kursen genom att gå den tillsammans med några kollegor. Då kan ni göra övningarna tillsammans och använda kursen som ett tillfälle för att utveckla er organisations arbete med socialt hållbar områdesutveckling. Om du inte har den möjligheten går det bra att använda övningarna och diskussionsfrågorna för att reflektera på egen hand.

Anmälan

Kursen är gratis eftersom den har utvecklats med stöd av Vinnova. Du anmäler dig genom att klicka på denna länk.

Städerna har tagit på sig att testa nya arbetssätt och lösningar, att lära av varandra och att arbeta för missionen: att skapa städer som fungerar bra för människorna som bor i den, som är bra för medborgarnas, företagens och samhällets ekonomi – och – som är bra för klimatet. Det är inte en enkel uppgift, och det finns inte heller något facit för hur det ska gå till. Det krävs alltså stora förändringar i hela samhället för att vi ska klara klimatmålen och rädda planeten. Att göra som vi alltid gjort går inte längre, vi måste arbeta på helt nya sätt.

RISE medverkar i Klimatneutrala Skellefteå 2030 med expertstöd, process- och innovationsledning. 

Klimatkontrakt 2030

Syftet med Klimatkontrakt 2030 är att påskynda städernas klimatomställning enligt Agenda 2030 och den uppsatta missionen, samtidigt som det förbättrar livskvaliteten för städernas invånare och stärker Sveriges konkurrenskraft inom klimatområdet. Att skriva under Klimatkontraktet innebär att anta en högre ambition för hållbar stadsutveckling än vad det nationella klimatpolitiska ramverket anger. Denna höga ambition förverkligas genom årliga steg för att främja hållbar stadsutveckling med fokus på rättvis klimatomställning, motståndskraft och social hållbarhet, för att skapa ett gott liv för alla inom planetens gränser.

Klimatkontrakt 2030 integreras i kommunernas och myndigheternas ordinarie arbete. Det fungerar som samlande dokument och process för städers mål, strategier, färdplaner och finansiering, samt identifierar gap i omställningen till klimatneutrala och hållbara städer med livskvalitet i fokus.

Skellefteås fokus

Skellefteås miljö- och klimatmål fokuserar på naturen, klimatet och människan. Målen utgår från Skellefteås övergripande vision ”En hållbar plats för en bättre vardag” och är att Skellefteå kommun ska vara klimatneutralt som organisation till 2030 och som geografisk plats till 2040.

Skellefteå har utvecklat sin strategi för klimatomställning genom innovationsdriven samverkan, tydlig styrning och ett brett medborgarengagemang. Klimatfärdplanen sammanfattar prioriterade insatser för att nå målet om klimatneutralitet. Utgångspunkten är tre övergripande fokusområden: livsmiljöer som utvecklas, förnybar energi som lösning och hållbar mobilitet som norm samt ansvarsfullt handlande. Dessa vägleder hela kommunkoncernens arbete och ska återspeglas i den levande projektportföljen som håller på att utvecklas. Strategiska prioriteringar för klimatarbetet i Skellefteås koncentreras till tre nyckelområden: mobilitet, byggande och industri. Dessa speglar kommunens största utsläppskällor och den systemförändring som krävs.

Som en del i detta har RISE genomfört en studie tillsammans med industrin Boliden Rönnskär som innefattar en genomlysning med ett jämställdhetsperspektiv av arbetspendling och förflyttningar inne på arbetsplatsområdet. Slutsatserna och förslag till fortsatta insatser för omställning till mer hållbara resor, såsom samåkning och bussresande finns sammanställda i rapporten ”Det handlar om effektiv användning av livet”. 

Gällivare Narratives – berättelser som verktyg för samhällstransformation

Gällivare Narratives är ett treårigt samverkansprojekt som utforskar hur gruvsamhällen kan utvecklas till attraktiva, inkluderande och hållbara platser att leva och verka i. Projektet drivs av RISE i samarbete med Boliden, Gällivare kommun och Medskapandebyrån, och är en del av det nationella programmet Swedish Metals & Minerals – Impact Innovation.

Projektet tar sin utgångspunkt i Gällivare – en plats med stark industriell närvaro och ett rikt lokalt engagemang, men också med komplexa samhällsutmaningar såsom utflyttning, bristande mångfald och en ensidig arbetsmarknad. Genom att kombinera platsbaserad kunskap med designforskning, inkluderande systeminnovation och relationell etik, utvecklar Gällivare Narratives nya metoder och prototyper som stärker människors känsla av glädje, optimism och framtidstro.

Målet är att skapa konkreta verktyg och arbetssätt som kan användas för att stödja samhällsutveckling i Gällivare och andra liknande regioner. Projektet fokuserar på att förstå och vidareutveckla lokala initiativ, och att identifiera hävstänger för förändring som kan bidra till långsiktig samhällsförbättring.

Metod och arbetssätt

Gällivare Narrativ arbetar i tre forskningsloopar där lokala aktörer samlas kring specifika samhällsutvecklingsinitiativ. Genom att samla in berättelser från invånare, industri och civilsamhälle skapas en gemensam förståelse för nuläget. Dessa berättelser analyseras med hjälp av normkritiska och etiska perspektiv, och ligger till grund för utvecklingen av prototyper – exempelvis mötesplatser, tjänster, visualiseringar eller evenemang – som kan ge nya uttryck för framtidstro och inkludering.

Projektet kombinerar det konkreta (t.ex. fysiska initiativ och samverkansformer) med det immateriella (t.ex. känslor av tillhörighet och mening), och bygger på teorier om förändring som betonar vikten av att skapa nya kombinationer av det som varit och det som sker. Genom att arbeta i mellanrummet mellan dåtid och framtid, skapas nya möjligheter i nuet.

Ett projekt med potential att förändra

Gällivare Narratives är mer än ett forskningsprojekt – det är en rörelse för att återuppfinna samhällsbyggande med människan i centrum. Genom att lyssna, samskapa och experimentera med nya former av samverkan, bidrar projektet till att forma framtidens hållbara samhällen – i Gällivare och bortom.

Utgångspunkten för projektet är de insikter som framkommit i det tidigare framsynsprojektet Ohörda röster för framtidens mobilitetsrikedom. MOVE Sundsbruk tar vid och använder dessa insikter för att utforska hur mobilitet kan bidra till rättvisa livsvillkor och ett mer inkluderande samhälle i Sundsbruk.

Genom att utveckla och testa ett missionsdrivet mobilitetspaket hoppas projektet kunna bidra till ett mer inkluderande och effektivt mobilitetssystem. Arbetet handlar om att undersöka hur befintliga, men delvis outnyttjade, mobilitetsresurser kan samordnas på nya sätt, hur lokalsamhället kan involveras mer aktivt och hur traditionella planeringsstrukturer kan involveras mer aktivt och hur traditionella planeringsstrukturer kan utmanas.

Projektet strävar efter att bredda förståelsen av vad kollektivtrafik kan vara – inte bara ett transportsystem, utan en del av ett större sammanhang som påverkar sociala, ekonomiska och miljömässiga värden. Arbetet bedrivs inom fem områden som rör förståelse, resursanvändning, delaktighet, mobilitetsrättvisa och lärande.

Projektet genomförs av Sundsvalls kommun i samverkan med Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland/Din Tur och RISE Research Institutes of Sweden.

Droppvis adresserar den ökande vattenbristen i svenska kommuner, där klimatförändringar, befolkningstillväxt och kapacitetsbrist i vattenförsörjningssystemet skapar nya utmaningar. Genom att kombinera beteendevetenskap med lokal förankring undersöker Droppvis hur nudging, som innebär att val påverkas genom hur information presenteras, kan bidra till minskad vattenförbrukning i hushåll.

I en fallstudie i Norrtälje kommun testas digitala nudginginsatser via en digital plattform. Effekterna utvärderas både kvantitativt och kvalitativt, med hjälp av vattenmätardata och enkäter. I projektet kartläggs även vattenförbrukningen hos hushåll inom Norrvattens distributionsområde med särskilt fokus på hur yttre påverkansfaktorer som väder och energipriser kan påverka användningen.

Projektet utvecklar skalbara metoder som kan anpassas till olika kommuner och boendeformer. På sikt bidrar Droppvis till effektivare resursanvändning, minskad belastning på vatteninfrastrukturen och ökad samhällsnytta.

Projektet "Byavägen för rörelse" syftar till att omvandla trafikmiljöer i mindre städer och samhällen, med fokus på statliga vägar som korsar små tätorter. Målet är att förbättra livsmiljön och främja aktivt resande genom att testa och skala upp innovativa lösningar baserade på tjänstedesign och medborgarinvolvering. Projektet utforskar hur rådande arbetssätt och planeringsmodeller kan utvecklas för att underlätta enkla åtgärder i mindre tätorter och byar utmed statlig väg samt genomföra ett konkret test i faktisk miljö.

Många tätorter korsas av en statlig väg som präglar miljön: trafiksäkerheten, livsmiljön och hur man färdas inom orten, format efter bilens behov. Trafikverket har stort mandat över utformningen av dessa centrala platser. Projektet utforskar om storstädernas prototypande metoder kan testas på statlig väg i små tätorter.

Genom att involvera lokalbefolkningen i behovsanalys och utformning av åtgärder, strävar projektet efter att skapa lösningar som ökar jämställdheten och förbättrar folkhälsan. Målet är att minska bilberoendet och öka tillgängligheten för alla.

Projektet genomförs i fem integrerade arbetspaket baserade på designmetoden "Double Diamond", som skapar ett strukturerat och itererande arbetssätt för att förstå problemen, tydliggöra behoven och sedan ta fram och testa lösningar. Projektägare är Ånge kommun tillsammans med Trafikverket, Region Västernorrland och RISE. Målet är att skapa en modell för planering av enkla åtgärder som kan tillämpas på andra platser.

Långsiktigt mål är att främja folkhälsa genom att öka aktiva resor och skapa en attraktiv livsmiljö, samt att minska bilresandet i mindre tätorter och öka tillgängligheten för alla.

Projektmål är att underlätta aktivt resande och minska korta bilresor för alla genom att: 

a.                   utröna vilka åtgärder som är möjliga att genomföra inom befintligt vägrum med hänsyn till gällande lagstiftning och styrmedel och förstå formella förutsättningar för att genomföra tillfälliga åtgärder inom befintligt vägområde och angränsande mark, samt beskriva identifierade hinder och möjliggörare

b.                   involvera lokalbefolkningen i behovsanalys och utformning av åtgärd utvecklas och testas en prototyp i verklig vägmiljö, och effekten av lösningen följs upp

c.                   utveckla modell för planering av enkla åtgärder i mindre tätorter och byar som kan nyttiggöras på många platser.