Konkret verktyg för förnyelse 

Den nya standarden ger verktyg att stärka innovationskraften i verksamheten på ett systematiskt sätt. Det blir samtidigt ett sätt att kunna demonstrera och bevisa innovationsförmågan gentemot kunder, partners med flera. Något som Magnus Carl Eriksson, enhetschef Framsyn & Strategi på RISE, ser som positivt.  

- Det blir något helt annat än att säga att ”vi jobbar redan med innovation”. Med ISO 56001 kommer era kunder, investerare och partners se att det finns ett system för innovation. Det blir en kvalitetssäkring även gentemot bland annat myndigheter och upphandlare vilket stärker affären i slutändan, förklarar han.  

En fördel med den nya standarden är att den går att haka i andra ledningssystem som verksamheten redan har implementerat. Liksom den internationella kontexten då kvalitetssystemet har ett gemensamt språk. Här kan RISE hjälpa till att hitta de värden som standarden kan bidra till i respektive verksamhet.  

- Med ISO 56001 kommer verksamheten få en skarpare innovationsförmåga, säger Magnus Carl Eriksson.  

Från offentlig sektor till globala industriföretag – alla kan ta del av standarden 

ISO 56001 passar alla typer av verksamheter som vill utveckla sitt innovationsarbete, från kommuner och städer till industriföretag, science parks och hälsa- och sjukvårdsverksamheter.  

- Innovation behövs i alla typer av verksamheter och framför allt är det ett bra sätt att arbeta med utveckling och förnyelse. Det handlar om att se nyttan med innovation gentemot sina kunder, partners, medarbetare och medborgare. ISO 56001 är mer än en standard, den är ett kraftfullt verktyg för utveckling och förnyelse och kan användas som checklista för företag, kommuner eller andra typer av organisationer, säger Magnus Carl Eriksson.  

- Med lång erfarenhet av systematiskt innovationsarbete och forskning inom området har vi på RISE en unik insikt och förståelse för standarden, berättar Dag Sjöholm.  

RISE har varit starkt delaktigt i framtagningen av ISO 56001, bland annat genom att leda den nationella kommittén för standardiseringsarbetet och är i dag det enda certifieringsorganet som varit med i utvecklingen av standarden.  

Standarden har utvecklats i över 10 år där forskare och experter har samlat erfarenheter och forskning från verksamheter som har lyckats med sitt innovationsarbete. Denna bästa praxis har samlats i en serie standarder för innovationsledning (ISO 56000-serien). RISE förväntas bli ackrediterat certifieringsorgan under senhösten för ISO 56001, men redan nu kan verksamheter anmäla sitt intresse.  

Dag Sjöholm igen:  

- Det finns många fördelar med ett system för innovation, men de kanske främsta är att verksamheten får ett kvalitetssäkrat sätt att arbeta med innovation samtidigt som trovärdigheten gentemot kunder eller omvärld stärks. ISO 56001 visar att ni tar innovation på allvar och nu finns chansen att bli en föregångare och leda utvecklingen i världen med oss på RISE. Bara kontakta oss så hjälper vi er vidare, avslutar han.  

Kontakta oss

Har du frågor eller vill veta mer om hur RISE kan hjälpa dig med innovationsledning? Tveka inte att kontakta oss.

Geopolitiska spänningar, blockerade handelsvägar, klimatförändringar och en börs som åker berg-och-dalbana. Svensk industri står inför enorma prövningar, och omställning är oundvikligt. Men hur skapar vi en industri som både står stadigt och blickar framåt?

Staffan Lund arbetar med industriomställning inom koncernkontoret för regional utveckling hos Västra Götalandsregionen (VGR). Han är övertygad om att additiv tillverkning, 3D-printning i dagligt tal, kan vara en viktig del av lösningen.

Vad är grejen med additiv tillverkning?

Till skillnad från subtraktiva eller formande tillverkningstekniker, bygger additiv tillverkning (AM) upp objekt lager för lager direkt från en digital modell. Det ger en rad fördelar: kortare ledtider, mindre materialspill, större designfrihet och möjligheten att tillverka komponenter lokalt, nära användaren. Det sistnämnda har visat sig särskilt betydelsefullt de senaste åren, då globala störningar blottlagt sårbarheterna i internationella leveranskedjor. Men kan en relativt ung och fortfarande ganska nischad teknik verkligen göra skillnad i ett större industriperspektiv?

– Tekniken har på kort tid utvecklats från att främst användas för prototyper till att bli en fullvärdig tillverkningsprocess. Samtidigt står den fortfarande bara för en liten del av tillverkningen – endast några procent. Därför har heller inte alla de möjliga hållbarhetsvinsterna, som minskat materialsvinn, lättare produkter och minskade utsläpp, hunnit få full utväxling. För att realisera potentialen krävs riktade satsningar, och där ser vi att RISE med Applikationscenter för additiv tillverkning spelar en avgörande roll, säger Staffan Lund.

Blir allt viktigare, inom allt fler områden

Västra Götaland är Sveriges största industriregion sett till antal sysselsatta inom industrin – och det är tillverkningsindustrin som dominerar. Det gör dessa frågor särskilt relevanta för regionen. Även om industriforskning inte traditionellt sett har varit ett fokusområde för regionen såg VGR tidigt konkurrensfördelar med att samordna omställningen av industrin med utvecklingen av och övergången till additiv tillverkning. Och tekniken kom således att bli ett av regionens största finansieringsområden inom högteknologisk industri.

– Sedan dess skulle jag säga att vikten av tekniken bara har ökat. Utöver värdet för tillverkningsindustrin ser vi nu tydliga tillämpningar för energisektorn – särskilt inom energiproduktion, ett område som vuxit i betydelse de senaste åren. Det hänger direkt samman med industrins omställning, där energitillgång är avgörande. Därtill har det osäkra omvärldsläget satt ljus på additiv tillverkning ur ett resiliensperspektiv. Dessutom ser vi att våra egna verksamheter, som hälso- och sjukvården, i allt större utsträckning har börjat utforska den här tillverkningstekniken, berättar Staffan Lund.

Och det finns ännu ett område där additiv tillverkning har kommit att uppmärksammas på senare tid.

– Det handlar om applikationer med både civil och militär nytta. Som tillverkande region har Västra Götaland en viktig roll i detta gränsland. Vi har ingen stor militär produktion, men försvarsområdet är beroende av tillverkande industri – och av nya tillverkningsmetoder. Det kan handla om att snabbt kunna ta fram prototyper eller återuppta produktion av komponenter som inte tillverkats på länge. Där kan additiv tillverkning få stor betydelse.

”Det behövs en test- och kunskapsarena”

Västra Götalandsregionen har under många år haft ett nära samarbete med RISE och har stöttat ett flertal projekt som syftat till att tillgängliggöra additiv tillverkning och accelerera implementeringstakten inom industrin. Två exempel är 3D-Action 2.0 och KOMPASS II, varav det senare nyligen gick i mål.

– Den här typen av projekt gör det möjligt för företag att snabbare testa ny teknik och affärsmodeller, bygga kunskap och våga investera. Vi stöttar Applikationscenter för additiv tillverkning för att det behövs en test- och kunskapsarena som sänker trösklarna för små och medelstora företag. Det stärker konkurrenskraften i hela tillverkningskedjan – vilket också gynnar de stora bolagen. Förr eller senare kommer kostnadskalkyler, hållbarhetsfördelar och materialskäl att göra att hela tillverkningsindustrin går mot additiv tillverkning. Men att göra det tidigare än alla andra är det som skapar konkurrenskraft, säger Staffan Lund.

Uppmuntrar fler att ta steget

Staffan Lund medger att det fortfarande finns bromsklossar, såsom avsaknad av branschstandarder, och brist på kompentens. Samtidigt ser han additiv tillverkning som en självklar del av framtidens tillverkningsindustri, och uppmuntrar företag att börja tänka AM från start.

– När det kommer nya tekniker är det lätt att ha en förutfattad mening, vilket gör att man inte går in i ett teknikskifte, vilket i sin tur gör att man halkar efter, och därmed inte blir konkurrenskraftig. När tekniken beskrivs som 3D-printning är det svårt att förstå hur avancerad den verkligen är, och vilken bredd av användningsområden det finns. Jag tror att en stor del av den traditionella tillverkningen kommer att ha ersatts av additiv tillverkning inom tio år. Därför är det viktigt att hela värdekedjan redan nu anammar ett AM-perspektiv tidigt i utvecklingsprocesserna, och tar tillvara de möjligheter som finns att testa både tekniken och framtidens affärsmodeller.

När en tredjedel av världens befolkning är undernärd, krävs nya vägar för att nå ut med viktiga näringsämnen. Det var utgångspunkten när Bill & Melinda Gates Foundation år 2019 valde att satsa på ett projekt kring berikning av buljongtärningar. 

Syftet: att minska undernäring i västra Afrika – en region där bland annat anemi och tillväxthämning är omfattande hälsoproblem. 

Projektet väckte uppmärksamhet utanför forskarvärlden – inte minst när Bill Gates deltog i CBS The Late Show för att provsmaka en av de buljongtärningar som tagits fram av RISE och den australiensiska forskningsorganisationen CSIRO. 

– Buljong är en lämplig produkt att berika eftersom den konsumeras dagligen av de flesta i regionen. Det är en billig produkt som når även den fattigaste delen av befolkningen och det är en mycket vanlig ingrediens i matlagningen, säger Tim Nielsen, projektledare på RISE. 

Analyserar näringsämnen under lagring 

I projektet har RISE och CSIRO samarbetat med flera stora internationella livsmedelsaktörer i utveckling och tester av lösningar för att berika buljongpulver. I det här fallet handlade det om att tillföra tre vitaminer (A, B9 och B12) och tre mineraler (järn, zink och jod).  

En särskild utmaning handlade om lagringen. RISE testade om näringsämnena i buljongen bevaras under lång lagring, i de tuffa förhållanden med temperaturer mellan 30 och 40 grader och en 70-procentig relativ luftfuktighet, som råder i västra Afrika.  

– Vi genomförde analyser av de olika näringsämnena för att säkerställa att de inte bröts ner. Vi gjorde även färgmätningar och sensoriska analyser av produktens smak, utseende och textur, berättar Tim Nielsen. 

Han konstaterar att projektet har gett mycket goda resultat som kan användas som vägledning för såväl internationella som lokala buljongproducenter för att tillverka berikade produkter. 

Till nytta för annan livsmedelsutveckling 

Henrik Bagewitz, marknadschef på RISE, menar att projektet visar på styrkan i att kunna tillämpa aktuella forskningsresultat för praktisk nytta i innovationsarbetet. 

Expertisen inom produktutveckling, sensorik och nutrition kan nu användas som grund för att utveckla andra typer av funktionella livsmedel.  

– Insikterna och resultaten kan skapa värde för fler. Vi stärker livsmedelsbolag och andra aktörer som vill utveckla livsmedelsprodukter med samhällsnytta och har ett tydligt syfte att förbättra människors levnadsvillkor. Jordens befolkning ökar och det är en växande utmaning att hitta kostnadseffektiva, klimatvänliga och näringsriktiga livsmedel till alla, säger han. 

– De erfarenheter vi har fått kring berikning av livsmedel, utan att smak eller hållbarhet försämras, kommer att kunna användas inom flera områden framöver – inte enbart för att hjälpa till i låginkomstländer, konstaterar Henrik Bagewitz.