Boende i Sverige har tillgång till mer bostadsyta per capita än boende i nästan alla andra länder i Europa. Idag står boende och byggande av bostäder för 22% av landets totala koldioxidutsläpp, och 40% av allt genererat avfall i Sverige. Trots att koldioxidutsläppet per kvadratmeterbostadsyta har minskat har de totala koldioxidutsläppen från byggnader fortsatt öka. Det kan bland annat förklaras av att vi bor i allt större bostäder, ofta ensamma. Det är tydligt att det krävs strukturella förändringar i användningen av bostadsytor för att klara Sveriges ambitiösa mål för koldioxidneutralitet till 2045.
I detta projekt vill vi undersöka hur Sveriges bostadsbehov kan mötas samtidigt som den fysiska expansionen av bostäder minskas. Detta vill vi göra genom att undersöka nyttjandet av befintliga gemensamma bostadsytor, såsom tvättstugor, entréer, innergårdar och aktivitetsrum. Utveckling och förbättring av dessa utrymmen kan vara en väg mot att minska efterfrågan på bostadsyta. Det behövs mer kunskap om hur gemensamma ytor används, och hur de kan påverka ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer.
Vår hypotes är att ökad funktionalitet och nyttjandegrad av gemensamma ytor tillsammans med kreativa lösningar för att uppmuntra mer delning av ytor kan leda till kraftig minskning av behovet av nybyggd bostadsyta i Sverige. Projektet består av två huvudsakliga faser över fyra års tid:
Fas 1 består av benchmarking av i) hur ofta, ii) under vilka omständigheter, iii) av vem, iv) för vilka syften olika varianter av delade utrymmen i bostadshus används. Detta görs genom två huvudsakliga datainsamlingar: Den första tittar på helheten genom att genomföra en nationell undersökning som frågar ett stort och representativt urval av svenskar om hur de använder ytor så som lobbys, tvättstugor, innergårdar, aktivitetsrum och takterrasser. Undersökningen kommer även följa deltagare om de flyttar till en ny bostad och observera om individer som för tillfället har tillgång till delade ytor är mer eller mindre benägna att flytta till boenden med delade ytor. I korthet vill vi veta om tillgång till delade ytor i bostadshus minskar eller ökar behovet av mer privat yta för individer och hur faktorer såsom inkomst, ålder och familjesituation påverkar deras boende. Den andra datainsamlingen belyser specifika bostadshus och undersöker mer i detalj hur och när boende använder delade ytor, för att sedan bjuda in boende i dessa byggnader till fokusgrupper för att diskutera varför vissa ytor används och andra inte. Detta kommer att leda till en fördjupad förståelse kring vad som utgör en väl fungerande delad yta, och för vem?
Fas 2 kommer använda data som samlas in under Fas 1 för att skapa en vision för hur delade ytor kan designas om för optimal användning i framtiden. Genom diskussioner med fastighetsägare kommer vi att undersöka hur delade ytor kan optimeras och vara både cirkulära och lönsamma för byggherrar och utvecklare. Vi kommer även att använda livscykelanalyser för att förstå hur optimerad användning av delade ytor påverkar miljöindikatorer, såsom resursanvändning och koldioxidutsläpp. Slutligen kommer vi utveckla nya mätetal och standarder som kan användas av arkitekter och politiker för att på ett effektivt sätt mäta och kommunicera nyttan av delade ytor inom existerande bostadshus och framtida renoveringsprojekt.
Detta projekt genomförs av en tvärvetenskapligt forskningsteam från RISE Research Institutes of Sweden, med expertis inom stadsplanering, konsumtion och klimatpsykologi, fastighetsförvaltning och arkitektur, livscykelanalys, företagsekonomi och cirkulära affärsmodeller. Projektet samarbetar med en referensgrupp bestående av svenska arkitektkontor, bostadsrättsföreningar, intresseorganisationer för bostadsfrågor och bostadsutvecklare, som kommer att vara involverade i flera faser av projektet, inklusive utformning av enkäter, scenariobyggande och policyutveckling.
