Syftet och målet med projektet är att kunna visa på tätskiktsystem som har god prognos att uppfylla kravet på vattentäthet och därmed vara vattenskadesäkrande. Projektet är tänkt att ge svar på om de på marknaden förekommande tätskiktsystemen uppfyller de krav som man rimligen kan ställa på dem. Det krav som borde ställas är att tätskiktsystemen är vattentäta så att intilliggande utrymmen inte skadas. Ett annat syfte är att förmå tillverkarna av tätskiktsystem att förändra sina system så att de är lättarbetade och mindre känsliga för mänskliga fel vid installation så att resultatet blir vattentäta våtutrymmen.

Projektet genomförs genom användande av en funktionsprovning vilket innebär att vattentätheten hos tätskiktsfolien, genomföringar och skarvningar undersöks i tätskikts-konstruktionen.

Funktionsprovningen görs enligt en till svenska förhållanden anpassad version av ETAG 022 Annex A (SP-metod 5111, utgåva 2). I golvet installeras tre golvbrunnar av olika fabrikat och andra genomföringar som normalt finns i ett badrumsgolv.

Provningsmetoden har anpassats för att likna det förhållande som gäller för svenskt byggande t.ex. placering av golvbrunnar. Tanken är att i den anpassade provningsmetoden skall torktider mm specificeras så att dessa stämmer överens med verkliga förhållanden.

I projektet görs även analys av tätskiktsfolie. Detta i syfte att i framtiden kunna avgöra om tätskiktsfolien har förändrats.

Dettas görs genom:

• Bestämning av vattenånggenomgångsmotstånd hos tät tätskiktsfolien.
• Bestämning av ytvikt.
• FTIR-analys (analys av materialsammansättning) hos tätskiktsfoliens ingående skikt.

DSC-analys (bestämning smältpunkten hos ett material samt oxidationstemperatur).

Syfte och mål

Utveckla empiriska samband för luftutbyte genom karuselldörren med avseende på olika rotationshastigheter och olika temperaturdifferenser.

Utmaning

Det saknas idag enkla och användbara modeller för att beräkna karuselldörrars inverka på byggnaders uppvärmningsbehov.

Lösning

Utveckling av empiriska samband utifrån mätresultat från laboratoriemiljö för 1-3 fullskaliga karuselldörrar.

Effekt

Karuselldörrtillverkare kan verifiera och uppdatera sina beräkningsverktyg. Fastighetsägare kommer oftare att välja entrélösningar med en bättre energiprestanda, när det finns bättre kunskap kring hur dörren påverkar byggnadens uppvärmningsbehov.

Syfte och mål

I projektet kommer det undersökas hur man kan skapa tillförlitligt beslutsunderlag för att välja designlösningar med lägst miljöpåverkan till en rimlig kostnad ur ett livscykelperspektiv, även när det finns brister i indata.

Utmaning

Att samla in och hantera de stora mängder data som krävs för LCA och LCC av byggnader kräver mycket tid och resurser och inte sällan saknas relevanta data, vilket försvårar användandet av dessa metoder i byggprojekt. Problemet blir än större av att det ofta inte är fastställt i tidiga skeden vilka material och produkter som kommer att användas vid produktionen, utan många analyser görs på antagna indata. Det är viktigt att förenklingar inte medför att missvisande resultat erhålls avseende designalternativs miljöbelastning och kostnader så att beslut tas på felaktiga grunder.

Lösning

I projektet kommer det att tas fram en procedur för att hantera osäkerheten kring indata och utdata så att precisionen för resultaten ökar, oavsett om en avancerad eller förenklad metod tillämpas.

Effekt

Projektet medför att pålitliga resultat erhålls avseende global uppvärmningspotential och kostnader för olika designalternativ av byggnader så att beslut tas på korrekta grunder. I förlängningen innebär det att utsläpp och kostnader kan minska inom byggsektorn.