I Grimsås tillverkas allt från kraftkablar för elnät och energiförsörjning till kablage åt fordonsindustrin. Nexans Sweden har sett en kraftig efterfrågeökning mot bakgrund av energiomställningen, och för att möta den har företaget bland annat investerat i nya, moderna produktionslinjer. 

Full spårbarhet i produktionsflödet 

Med högtryck i produktionen ökar också kraven på stabil drift, kvalitet och spårbarhet. Här har digitalisering varit en nyckel. 

– Vi i Grimsås blev utvalda att vara pilot i koncernens digitala transformation. Där ingick att rulla ut ett nytt grundsystem för tillverkning, Manufacturing Execution System, som ger oss möjligheter att ha kontroll på tillverkningen, maskinerna och produktparametrar. Systemet ger full spårbarhet i flödet och standardiserar vårt sätt att producera. Vi har också installerat cirka 200 energimätare för att kunna länka förbrukning till specifika produkter, berättar Perparim Sylejmani, Digital Factory Leader på Nexans Sweden. 

Med en bra digital grund kunde nästa steg på resan tas. Nexans ville börja jobba med förebyggande och konditionsbaserat underhåll, och även bli bättre på att hantera och visualisera datamängderna som skapas i produktionen. 

– Mycket har handlat om att skapa en datakultur genom kompetensutveckling och förändringsledning. Vi behöver förstå vilken data som har betydelse för oss. Dels för att kunna fatta kortsiktiga beslut i produktionen, dels för att driva ett ständigt förbättringsarbete. Målet har varit att inte bara fokusera på avvikelser, utan också få feedback från digitala lösningar när vi gör rätt, säger Perparim Sylejmani.

Behov av AI-kompetens ledde till forskningssamarbete 

Nexans representanter förstod att svaren på färre driftstopp, jämnare kvalitet och mer effektiv produktion fanns i produktionsdatan. Redan under förstudierna av den digitala transformationen insåg Perparim Sylejmani att Nexans behövde kroka arm med forskare och oberoende experter för att kunna nyttja produktionsdata och använda AI på smartast möjliga sätt för att gräva fram svaren. 

– Det finns fantastiska förutsättningar för svensk industri att dra nytta av resurser inom RISE, universitetsvärlden och Vinnova. Att aktivt delta i forskningsprojekt borde alla företag göra. Vi är snart inne på vårt tredje projekt tillsammans med RISE och Chalmers, berättar Perparim Sylejmani och fortsätter: 

– Vi bestämde oss tidigt för att ha en bredd i projekten. För att fånga helheten kan vi inte bara ta in AI-experter, utan vi måste också involvera personer som forskar kring företagsutveckling, arbetssätt, hållbarhet och människans beteende. Vi lär oss oerhört mycket genom de här tvärfunktionella mötena. För oss är det en helt fantastisk chans att på veckobasis sitta ner tillsammans med forskare från RISE, och att forskarna har kommit till oss i Grimsås för att förstå vår verklighet. 

RISE har bidragit med kompetens inom AI, dataanalys och datadrivna arbetssätt, och utvecklat metodik för att analysera och söka i produktionsdata. 

Expertstöd längs hela förändringsresan 

Sedan starten av samarbetet 2021, har forskare och experter från RISE och Chalmers arbetat i tätt samarbete med nyckelpersoner inom digitalisering, produktion, underhåll och kvalitet på Nexans. RISE:s expertis har funnits med hela vägen – från utveckling av analysverktyg, framtagande av analysmetodik och inte minst förankring i organisationen. 

– I början låg fokus på att förstå vilka tillgängliga data som finns och integrera dem för att förstå dess sammanhang, säger Camilla Munther. 

Därefter följde utvecklingen av en första version av verktyget. Denna testades och har vidareutvecklats tillsammans med användare i fabriken. 

– Det handlar om hur data kan struktureras och visualiseras, och användas för att identifiera variationer och avvikelser. 

Därtill gav RISE stöd i själva förändringsarbetet på Nexans, genom att förankra det datadrivna arbetssättet hos fabriksledningen och koppla analysen till verksamhetens mål. Sammantaget gav det Nexans ett smartare sätt att använda den data som ändå genereras. 

– Vi bidrog också med kompetensutveckling, bland annat genom dialog med operatörer och produktionsteam för att möjliggöra användning av verktyget i det dagliga arbetet. Vi har arbetat med en produktionslinje - nu planeras utbildning för att skala upp det till andra delar av fabriken. 

– Förutom tillgång till oberoende experter får företagen även chans att utbyta erfarenheter med varandra. Det som är vedertaget i en bransch kanske är helt nytt för en annan, så här finns det också värden att hämta, säger Camilla Munther. 

Perparim, vad har kommit på plats hos Nexans efter projekten? 

– Tillsammans har vi utvecklat ett system för likhetssökningar, SIFT. Nu kan vi koppla ihop tidseriedata (parametrar som temperatur, energiförbrukning och vibrationer i varje given sekund) med metadata från vårt Manufacturing Execution System. Metadatan utgörs av information om maskininställningar, tidigare kvalitetsmätningar och så vidare, förklarar Perparim Sylejmani.

Kombinationen av data synliggör vilka förutsättningar som krävs för optimal tillverkning av specifika produkter. Den kan också fungera som ett facit vid problem och användas för att utbilda nya operatörer. 

– Med det här verktyget kan vi nå ett annat djup i rotorsaksanalysen. Vi kan också följa råvaruförbrukning i realtid, i gram per meter och kilometer. Det här är lika mycket en hållbarhetssatsning som en digitaliseringsresa, säger Perparim Sylejmani. 

Förhoppningen hos projektdeltagarna är att även andra företag ska implementera verktygen och arbetssätten, som ett led i digitaliseringen av svensk industri. Produktionsdata finns det gott om, men utnyttjandegraden varierar. 

Från datasilos och strutfotboll – till överblick och lagspel 

Enligt Camilla Munther är det vanligt förekommande att tillverkningsindustrins data ligger i silos. Inte bara rent tekniskt, i olika informationssystem, utan också sett till människorna i organisationen. 

– Vi använder ibland strutfotboll som en liknelse. Fabrikens olika funktioner springer på sina bollar, och försöker få ordning på produktionsstörningar med de egna projekten i fokus. Ingen har riktigt koll på vem man har bredvid sig, eller ser omfattningen av störningen. Att göra en liknande förflyttning som Nexans handlar mycket om att sluta spela strutfotboll och börja spela som ett sammansvetsat lag, säger Camilla Munther. 

– Det här är särskilt kopplat till att gå från data i silos till gemensamma, verksamhetsnära insikter hela vägen - från data till insikt och från insikt till åtgärd, säger Camilla Munther. 

Vad tänker du att andra kan lära av Nexans resa? 

– Att våga testa! Jag upplever att Nexans är väldigt villiga att prova nya saker. De är nyfikna och på hugget. Det har resulterat i digitala verktyg som formar Nexans arbetssätt, så att dessa blir hållbara över tid. Att få återkommande guidning och tillgång till forskning genom oss innebär att företaget hela tiden kan utveckla den delen. 

Det sammansvetsade lagspelet kommer att utforskas vidare i ett nytt projekt. Perparim Sylejmani vill skapa förutsättningar för en integration mellan SIFT och operatören på produktionsgolvet. 

– Operatören kan säga att "jag vet vad som hände vid det tillfället då vi fick en avvikelse. Jag doserade material, det var därför det blev ett kort avbrott". Vi kan se trender genom likhetssökningen, men det är operatörerna som är experter på produktionsprocessen och "sina" maskiner. Min förhoppning är att vi ska kunna nyttja operatörens sinnen i kombination med verktyget. Det tror jag är framtiden, säger han.

AI används idag inom allt från kundservice och analys till produktutveckling och automatisering. Samtidigt visar internationella undersökningar att över hälften av företagen har svårt att se någon tydlig ekonomisk avkastning från sina AI-investeringar.  

Måste förbi den första fasen med mindre innovationsgrupper 

Enligt Martin Körling, enhetschef för dataanalys på RISE, är det inte särskilt förvånande. 

– Att bygga en pilot vid sidan av verksamheten är inte svårt. Men den ger ju inte upphov till några nya intäkter eller någon förändrad kostnad i den riktiga verksamheten, säger han. 

Många organisationer börjar med att skapa mindre AI-team eller innovationsgrupper som får i uppdrag att utforska tekniken. Det är ett naturligt första steg. 

– Men det måste man förbi. Man måste integrera den här kompetensen i sin verksamhet för att komma vidare, säger Martin Körling. 

Enligt honom är det också här många AI-satsningar kör fast. Värdet skapas först när AI påverkar verksamhetens arbetssätt och kärnprocesser. 

– Det är ledarna i kärnverksamheten som måste börja fundera på hur AI används i deras processer. Det är då det börjar hända, säger Martin Körling. 

Flytta in AI i kärnverksamheten kräver mer än nya verktyg 

Men att flytta AI från pilotprojekt till kärnverksamheten är komplicerat och kräver långt mycket mer än att köpa in licenser till nya verktyg. 

Enligt Martin Körling behöver organisationer förstå hur AI-utvecklingen förändrar den egna verksamheten, våga utmana befintliga processer, identifiera vilka delar som kan automatiseras samt hur produkter och tjänster skapar mervärde. 

Samtidigt måste data, säkerhet och infrastruktur hålla tillräcklig kvalitet. För att kunna skala användningen av AI behöver organisationer också förstå risker, regelverk och hur tekniken används på ett ansvarsfullt sätt. 

Hur lätt det är att införa AI handlar inte nödvändigtvis om ett företags storlek. Ofta är skillnaden större mellan verksamheter där data redan finns tillgänglig och verksamheter som först behöver digitalisera sina processer. 

– Har man ett sågverk och inte har börjat samla data måste man kanske börja med att fotografera sina trästockar. Och utifrån de bilderna kan man sedan göra massa intressanta saker, säger Martin Körling. 

Värde och avkastningen inte samma sak  

Diskussionen om AI handlar ofta om Return On Investment, ROI. Men värde och avkastning är inte alltid samma sak, på kort sikt. 

– Man kan göra saker på ett nytt sätt som gör att produkten upplevs som bättre, men du kan ändå inte ta mer betalt för den. Det kan ändå vara jätteviktigt, även om det initialt inte går att mäta siffermässigt, säger Martin Körling. 

I dag behandlas AI ofta som något separat – ett projekt, en pilot eller en särskild funktion. 

På sikt tror Martin Körling att den uppdelningen kommer att försvinna. 

Han jämför utvecklingen med hur internet förändrade företag och organisationer. 

– När internet kom upplevdes det som en separat grej. Men nu är det ju inbyggt i allt, säger han. 

Spotify är ett exempel på hur utvecklingen kan komma att se ut. Rekommendationer, spellistor och andra funktioner bygger i hög grad på AI, men de flesta användare tänker inte på tekniken bakom. 

– Det finns ingen AI-knapp i Spotify. Det är väldigt integrerat i en produkt som du bara upplever som bättre – mer precis, mer enligt din smak, mer enligt dina förväntningar, säger Martin Körling. 

Kartläggning av AI-mognad kan identifiera nästa steg 

För många organisationer kan en kartläggning av AI-mognad vara ett första steg för att förstå nuläget och identifiera nästa steg. 

Enligt Martin Körling handlar arbetet sedan minst lika mycket om att förstå verksamheten som att förstå tekniken. 

RISE arbetar bland annat med att hjälpa organisationer att förstå hur AI påverkar deras verksamhet, identifiera nya arbetssätt och bygga prototyper som gör det lättare att testa idéer i praktiken. 

Samtidigt har RISE expertis inom allt från industri och energi till skogsbruk, vilket gör det möjligt att koppla AI-frågorna till den verksamhet där tekniken ska användas. 

– Vi kan prata om AI-tekniken i sig själv. Men vi kan också prata om själva affären och hur den påverkas, säger Martin Körling. 

Digitaliseringen har på många sätt underlättat informationsflödet mellan kommuner och invånare. I dag är vi inte beroende av att hålla koll på pappersblanketter för ansökan om förskoleplats eller flygbladet där det står vilken veckodag sophämtning sker – den typen av information finns på kommunens hemsida.   

Men för personer med intellektuell funktionsnedsättning kan informationsinhämtningen vara utmanande. Post och Telestyrelsens rapport Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2025 visar att personer med funktionsnedsättning har betydligt svårare att använda internet än andra. Många upplever återkommande problem med att söka information, navigera och förstå innehåll. Rapporten slår fast att digitala tjänster ofta är dåligt anpassade till användarnas behov, vilket leder till lägre användning av viktiga samhällstjänster och minskat deltagande i samhället.  

Den här problematiken har Jönköpings kommun jobbat aktivt med under flera år. 2025 anställde socialförvaltningen Fredrik Härnström i rollen som stödpedagog för digital utveckling och inkludering inom verksamhetsområdet funktionsstöd. Hans uppgift är att utbilda och hjälpa både medborgare och personal att använda digitala verktyg för att underlätta vardagen för personer med intellektuell funktionsnedsättning.  

– Inom ramen för socialtjänstlagen ska vi se till att alla som behöver stöd ska få det, så att de kan leva som andra kommuninvånare. Arbetet med RISE har handlat om att ta steg i den riktningen, säger Fredrik Härnström.  

 Användardriven tjänstedesign – ett framgångskoncept 

Jönköpings kommun har tillsammans med Skellefteå och Göteborgs kommuner samverkat med RISE i ett Vinnovafinansierat projekt, där syftet har varit att utveckla en prototyp av ett AI-stöd för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det handlar om en chatbot som ska fungera som ett tillgänglighetsfilter för samhällsinformation. Med hjälp av generativ AI ska användaren kunna få text uppläst, förenklad eller förklarad med bildstöd.  

 Målgruppen inkluderades tidigt. Fredrik Härnström, som tidigare jobbat som lärare på en anpassad gymnasieskola, och i sin nuvarande roll har kontinuerlig kontakt med Jönköpings dagliga verksamheter, hade inga större problem att hitta ett dussin personer som ville delta i projektet.  

– Vid det första intervjutillfället frågade vi deltagarna hur de använder internet i dag. Hur söker de information och vad upplevs utmanande? En fråga handlade om hur ofta man är inne på kommunens hemsida. Det var väl någon enstaka som hade besökt den, så det var inte den mest populära hemsidan direkt, säger Fredrik Härnström och skrattar till.  

Säker RISE-plattform blev bra grund för prototypen 

Jonas Ek, projektledare på RISE, berättar mer om tekniken bakom prototypbygget:  

– Vi har utvecklat en grundplattform som vi kallar RISE GPT, en språkmodellplattform som har i princip samma funktioner som ChatGPT med skillnaden att ingen information sparas utanför Sverige eller Europa. RISE GPT fungerar som en lärmiljö för kommuner, regioner och myndigheter som är en del av vårt AI-partnerskap, berättar Jonas Ek och fortsätter:  

– Vi utgick från den här plattformen även i projektet tillsammans med Jönköping, Skellefteå och Göteborg. Här valde vi också att jobba med RAG-teknik. Det innebär att man hämtar information, i det här fallet om daglig verksamhet i Skellefteå kommun, och lagrar på en server som AI-verktyget får söka i. Med den tekniken minskar vi risken för hallucinationer, men samtidigt kan svaren bli lite för snäva eller torra. Det var en utmaning som vi behövde jobba mycket med. 

 En annan utmaning var att målgruppen i fråga är lika bred som vilken annan grupp som helst. Vissa hade stor vana av att använda appar och ville helst ha en hel palett av valmöjligheter i verktyget. Andra ville bara ha en knapp. I kommunerna formulerades personas utifrån de olika behoven. (En persona är en påhittad men verklighetstrogen människoprofil som representerar en typisk målgrupp eller del av målgrupp.) Med dessa i åtanke skapade utvecklarna ett ”prompt-lego” med olika legobitar (instruktioner till AI:n) som kunde kombineras för att anpassa hur informationen presenterades för olika användare. 

– När vi hade kommit så långt i projektet att det fanns en prototyp att testa, besökte vi återigen deltagarna i våra dagliga verksamheter. Där kom en del buggar och problem upp till ytan, och det var nyttigt för fortsättningen, säger Fredrik Härnström.  

Erfarenheter relevanta för hela offentliga sektorn 

Syftet med projektet har inte varit att landa i en färdig applikation, utan främst att dra lärdomar av att jobba inkluderande med AI-verktyg för personer med funktionsnedsättning. Jönköping, Skellefteå och Göteborg tar med sig utökad kunskap om generativ AI, hur AI-verktyg kan utvecklas på ett iterativt sätt och vad man bör tänka på i kravställning vid upphandling av AI-lösningar. Dessa erfarenheter kan även andra kommuner ta fasta på. 

Prototypen som har tagits fram kan nu vidareutvecklas av respektive kommun till ett färdigt stöd. Jonas Ek berättar att föreläsningar om projektet och prototypen som hållits på olika mässor har mötts av stort intresse. Det bådar gott för en fortsättning. 

 – Vi ser att det finns goda möjligheter att ta arbetet vidare. Jag tror att vi kommer att se en ”ketchupeffekt” i Kommunsverige framöver, i takt med att AI blir en komponent i de vanliga verksamhetssystemen och fler kommuner deltar i den här typen av samverkan, säger Jonas Ek.