Ulf Sonesson
Forskare
Kontakta Ulf
Multikriterieanalys, en krånglig metod som bara de frälsta förstår?
Tiden då vi kunde springa mot ett fåtal mål inom hållbarhet är sedan länge förbi, idag kräver integrerade utmaningar nya sätt att arbeta. Multi-kriterieanalys är ett spännande sätt att strukturerat hantera många olika typer av aspekter, som den breda utmaningen inom klimat, miljö, konkurrenskraft och resiliens.
När hållbarhetsfrågor blir komplexa
Att förstå hur olika system stärker hållbarhet och resiliens kräver en bred och neutral ansats om vad som ska ingå i analysen. Alltså vilka indikatorer eller hållbarhetsaspekter som ska ingå, vad det är som ska mätas. Detta i sin tur beror på vilket system man studerar och hur den specifika frågan ser ut. Jag inser att detta kan låta som flummigt fikonspråk, men när man försöker greppa stora frågor om krångliga saker är det helt nödvändigt att vara noggrann med att beskriva vad det handlar om. Jag vågar påstå att det absolut vanligaste misstaget som görs när man försöker ta sig an stora frågor är brådskan att komma till ”konkreta resultat”. Det är ju ganska enkelt att leverera en tabell med siffror, men en sådan tabell är ofta helt ointressant om man inte vet vad siffrorna säger. Samtidigt måste vi komma till konkretisering, men det måste balanseras mot vikten av att verkligen nå målet.
Från teori till praktik: ett exempel från livsmedelskedjan
Så nu ska vi bli konkreta. Ett exempel på ett system är ”företag i en värdekedja för baljväxtbaserade produkter” och frågan kan vara ”hur påverkas hållbarhetsprestandan av olika val kopplat till en produkt och framtida värdekedjor”. Exemplet kommer från ett projekt inom forskningsprogrammet MISTRA Food Futures där vi i nära samverkan med livsmedelsföretag och handel utvecklade metoder för att förstå hur olika val i värdekedjan påverkade den breda hållbarhetsprestandan. För att kunna greppa denna stora och svåra fråga utvecklade vi en iterativ process, eller metod, för att utforma framtida värdekedjor. Detta innefattade typ av produkt, teknik, säljkanaler, förpackning osv.
För att kunna utvärdera dessa olika val på ett heltäckande sätt krävs en metod som inte begränsades av databrist, som kan hantera indikatorer i olika dimensioner samt vara transparent och strukturerat. Vilket ju låter som en omöjlig kombination, men också något som skulle skapa nya möjligheter att kunna driva utvecklingen i någon form av riktning.
I vårt projekt beslutade vi att testa Multi-kriterieanalys (MCA). Det är en metod som i stora drag säger sig svara upp mot dessa krav. Utan att gå in på detaljer så startar en MCA-studie med att lista de hållbarhetsområden som bedöms relevanta för studien. Med hållbarhet menar jag miljö, klimat, resiliens samt sociala och ekonomiska faktorer. Detta kan göras på olika sätt, där litteratur och expertbedömningar är vanliga metoder. Som jag tjatat om tidigare så är transparens viktigt, så dessa val måste tydligt motiveras.
Sedan frågar man personer verksamma inom sektorn om hur viktiga dessa hållbarhetsmål är i relation till varandra. Slutligen ber man ett antal ”domänexperter”, alltså forskare och experter verksamma inom företag och myndigheter, att betygsätta de olika lösningarna för leveranskedjorna som ska utvärderas. Dessa betyg är en siffra per hållbarhetsområde och studerat system, exempelvis ”System A har fått 4 poäng för klimatprestanda” osv. Dessa bedömningar bearbetas statistiskt och resultatet är ett övergripande hållbarhetsindex för varje studerad kedja, som dessutom delas upp i de olika indikatorernas bidrag till totalen.
Det är alltså en kombination av olika experters och intressenters bedömningar vi arbetar med, vilket är väldigt långt fråndet jag har jobbat med tidigare, Livscykelanalys. Där finns också förenklingar och antaganden, men metodiken strävar efter att bygga på naturvetenskap och teknik, det man som naturvetare slarvigt kallar ”riktiga siffror”.
När metoder möts – och blir starkare tillsammans
Jag har tidigare i min karriär jobbat med LCA, där data ska i möjligaste mån vara naturvetenskapligt grundade. Vilket ger en trovärdighet men samtidigt begränsar vad man kan inkludera. Att ha fått chansen att testa MCA på riktigt fått mig att tänka om, och budskapet är att det verkligen var värdefullt. Det är inte så att jag har släppt allt jag gjort tidigare, men genom att tvingas omvärdera min invanda syn på saker så har jag fått nya verktyg som stärker nyttan av mitt gamla verktyg.
Genom att först sortera vad som är stort och smått med hjälp av MCA kan sedan en mer riktad LCA göras, som kan avgränsas och därmed bli både resurseffektiv och av hög kvalitet. Resultat blir så mycket bättre och vi slipper diskussioner om allt som INTE är med i LCA. Självklart behöver man göra fördjupningar även inom andra områden, som kostnader eller arbetsmiljö, men på samma sätt som för LCA blir startpunkten tydligare och valet av vad man behöver gå vidare med tydligt.
Nackdel? MCA kräver många experter, och det är en utmaning att engagera sådan – men jag ser det som en stor möjlighet till nya kontaktytor över discipliner och branscher, vilket är något som är kritiskt för samhällsutvecklingen generellt.
