Vi tillbringar mer än 90 procent av våra liv inomhus. Men tänk om de byggnader som är utformade för att skydda oss i själva verket tyst undergräver vår hälsa? Ny forskning inom neuroarkitektur och neurodesign tyder på att vissa arkitektoniska drag – från smala korridorer till fönsterlösa rum – kan utlösa subtila men kroniska stressreaktioner som med tiden kan bidra till allvarliga sjukdomar.
Den dolda stressen från arkitektur
Forskare har funnit att specifika arkitektoniska designelement konsekvent aktiverar stressreaktioner i våra kroppar utan att vi ens märker det. Rummets proportioner, väggarnas kurvatur och fönstrens placering kan alla utlösa det som forskarna kallar neuroimmunologiska stressreaktioner – vilket i praktiken sätter kroppen i ett tillstånd av beredskap.
Cleo Valentine, senior forskare och innovationsledare vid RISE samt doktorand vid University of Cambridge, har genomfört studier inom området och förklarar utmaningen:
- De arkitektoniska former som framkallar stress används frikostigt i vår byggda miljö. Till skillnad från en enskild stressande händelse utsätts vi ständigt för dessa arkitektoniska stressfaktorer – på våra kontor, i skolor och till och med i våra hem.
Vill du veta hur neuroarkitektur och neurodesign kan stärka ditt projekt eller din verksamhet?
Om vissa arkitektoniska drag bidrar till kronisk sjukdom kan det fundamentalt förändra hur vi närmar oss byggnadsdesign.
Allostatisk överbelastning – kroppen håller räkningen
När våra stressystem ständigt är aktiverade leder det till så kallad ”allostatisk överbelastning” – i praktiken slits kroppen ut av att befinna sig i ett konstant kamp-eller-flyktläge. Detta kroniska stresstillstånd har kopplats till depression, hjärt-kärlsjukdomar, cancer, autoimmuna sjukdomar och neurodegenerativa tillstånd.
Forskare kan nu kartlägga denna dolda stress genom att mäta biomarkörer som hjärtfrekvensvariabilitet (HRV), kortisol, blodtryck och inflammationsgrad. Men det finns fortfarande en avgörande pusselbit som saknas: även om arkitektur tydligt utlöser fysiologiska stressreaktioner, har ingen studie ännu bevisat att dessa direkt orsakar långvariga sjukdomar.
- Vi behöver förstå hur vår byggda miljö påverkar vårt välbefinnande på en fysiologisk nivå, fortsätter hon. Om vissa arkitektoniska drag bidrar till kronisk sjukdom kan det fundamentalt förändra hur vi närmar oss byggnadsdesign. Oro finns särskilt för utsatta grupper som äldre och barn, som kan tillbringa nästan all sin tid inomhus. Även kontorsanställda utsätts kontinuerligt för potentiellt stressande arkitektoniska miljöer.
Neuroarkitektur och neurodesign: Evidensbaserad design för hälsa och välbefinnande
All arkitektur utlöser inte stress. Biofilisk design – som integrerar naturliga element – visar mätbara stressreducerande effekter, där studier avslöjar högre alfavågor i hjärnan som indikerar avslappning.
- Vi måste designa byggnader som aktivt stödjer människors hälsa, betonar Valentine. Denna forskning lyfter vikten av evidensbaserad design som ger välbefinnande samma prioritet som estetik och funktionalitet.
Arkitektonisk stress och hälsa: En uppmaning till långsiktiga studier
Studien efterlyser longitudinell forskning som följer individers exponering för arkitektoniska drag i kombination med validerade biomarkörer för allostatisk belastning över tid.
- Långsiktiga studier krävs för att avgöra om våra byggda miljöer bidrar till att göra oss sjuka, avslutar Valentine. Om detta bekräftas kan resultaten positionera byggnader inte bara som platser att leva och arbeta i, utan som verktyg för sjukdomsprevention. Med tanke på att kroniska inflammatoriska sjukdomar orsakar tre av fem dödsfall globalt, rekommenderas ytterligare forskning kring sambandet mellan stressframkallande arkitektur och allostatisk belastning starkt.
Läs hela den vetenskapliga artikeln: International Journal of Environmental Research and Public Health.
>> Upptäck RISE expertis inom neuroarkitektur och neurodesign