Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Digitaliseringsindex för svenska kommuner och regioner

Kommuner och regioner står inför en radikal digital transformation för att kunna möta dagens och framtida behov av välfärdstjänster och andra samhällstjänster. Digitaliseringsindex syftar till att jämföra hur långt olika delar av landet har kommit i sin digitaliseringsmognad.

Bakgrund

Behovet av att kunna mäta och förstå hur långt digitalisering har kommit i olika delar av landet är flerdimensionellt. Dels kommer det från kommunerna och regionerna själva – för att bättre förstå var man behöver stärka upp insatserna – och dels från relevanta myndigheter och regering, för att förstå hur långt vi kommit och var det behövs ökade insatser från centralt håll. Digitaliseringsindexet är tänkt att koppla digitaliseringen till geografisk plats i landet för att politiskt kunna identifiera utmaningar, styra insatser och utvärdera resultat, där fokus är på kommuner och regioner. Indexet är ett verktyg för att mäta hur de digitala förutsättningarna är för det lokala näringslivet och medborgarna, men även ett sätt att identifiera goda exempel och lyfta fram kommuner och regioner som ligger på framkant inom digitalisering.

Ett ”digitaliseringsindex” har potential att möta ett tydligt behov av referenspunkt och rörelse i dessa frågor som efterfrågas av SKL:s medlemmar och som tidigare delvis har genomförts av ESV, numera ligger det ansvaret hos DIGG. Indexet blir ett ytterligare verktyg i den bredare insats att höja den digitala mognadsgraden i olika organisationer, och blir en komplettering till självskattningsmodeller för digital mognad, som DIGG och SKL arbetar på parallellt.

Arbetshypotesen är att detta ”index” i största möjliga utsträckning ska bygga på ett datadrivet (gärna automatiserat) inhämtande av data samt hanteras och analyseras med expertkompetens inom t ex big data och AI från RISE.

Initiativet till digitaliseringsindexet har växt fram i dialog mellan forskningsinstitutet RISE, SKL, DIGG och Digitaliseringsrådet, i samråd med Vinnova.

Projektsammanfattning och mål

Målet med förstudien är att definiera en metodik (tills vidare kallat ”index”) som mäter och analyserar hur långt olika delar av Sverige (på kommunal och regional nivå) har kommit i sin digitaliseringsresa, med utgångspunkt i de fem teman som regeringens digitaliseringsstrategi identifierat, samt eventuella ytterligare relevanta aspekter. För att skapa en hållbar och effektiv ”digitalisering” för dagens och framtidens samhällsbehov måste man ta hänsyn till hur långt man har kommit vad gäller t ex policy- och regelmässiga förutsättningar, processförändringar och transformation av kommunal och regional verksamhet, tillgången och utbudet av grundläggande offentliga e-tjänster, samt närvaron och täckningen av nödvändig fysisk infrastruktur (kommunikationsnät). Indexet kommer inte bara omfatta hur väl den kommunala/regionala verksamheten har lyckats digitaliseras, utan även hur pass bra ”digitala” förutsättningar finns för samhället och medborgarna och vilken ”digital servicegrad” erbjuds för företag, organisationer och enskilda medborgare, t ex e-tjänster, olika typer av förbättringar och förenklingar m h a digitalisering, stöd, utbildning och tillgången till öppen data.

Syftet med att ta fram detta index är flerdimensionellt, beroende på de olika målgrupper som vi hittills identifierat:

  • Att stötta kommuner och regioner genom en ökad förståelse om vilka områden som behöver extra insatser, kompetens och stöd.
  • Att ge regeringen och relevanta myndigheter en god möjlighet att följa upp effekterna av sin digitaliseringsstrategi på kommunal och regional nivå, och då bättre kunna styra sina insatser.
  • Att bidra till en effektiv digitalisering inom kommunal och regional verksamhet som fyller dagens och morgondagens behov för såväl näringsliv som samhälle i Sverige.

Tanken är att identifiera och definiera vilka indikatorer som behövs för detta, samt säkerställa datakällorna och metodiken att samla in data på ett tillfredsställande sätt, där ambitionen med projektet är att utnyttja digital teknik i så stor utsträckning som möjligt (datadriven insamling och analys). Utkomsten av detta kommer också att innebära att vi kan identifiera behovet av nya data.

Indexet ska koppla till andra relevanta index, verktyg och initiativ som pågår parallellt, både i Sverige och internationellt. Mer specifikt, vi kommer att koppla indexet mot EU-kommissionens DESI, med de variationer som krävs när man flyttar fokus från indikatorer på nationell nivå till lokal och regional nivå. När det gäller kommunala och regionala verksamheter, kommer vi att använda oss av eGov benchmark study från EU-kommissionen. Vi kommer även att ta in FN:s e-Government Development Index (EGDI) och OECD ICT indikatorer som referens. Digital kompetens, innovationsförmåga och samverkan i ekosystem är också faktorer som kommer att tas in. På det sättet kommer indexet att komplettera de mätningar och självskattningsmodeller från initiativ som Innovationsbarometern, eBlomlådan, eSam osv. Vi kommer även att använda liknande index för statliga myndigheter och för privata företag som referens (RISE samarbetar redan idag med Tillväxtanalys på ett OECD projekt som går ut att mäta digitaliseringsgrad i svenska bolag).

I slutet av förstudien siktar vi på att ha en första preliminär version av detta index klart att börja implementeras. Under förstudien skall också utredas i vilken form och vilken aktör som bör förvalta och utveckla detta index framledes.

Potential

Samhällsutmaning

En av de största drivkrafterna för en ökad digitalisering av offentlig sektor, inklusive kommunal och regional (landsting) verksamhet är den s k demografiutmaningen med en allt större grupp äldre och brist på adekvat arbetskraft. För att Sveriges kommuner och regioner ska kunna säkerställa att man kan leva upp till de krav som ställs så är det helt nödvändigt att digitalisera, för att såväl nå den servicegrad som den effektivitet som kommer att krävas framöver. Dessa utmaningar är mycket stora, men så är även potentialen vad gäller möjligheterna och effekterna med digitaliseringen. Regeringen har i sin strategi från 2017 delat upp utmaningarna och satsningarna på fem områden: kompetens, trygghet, innovation, ledning, och infrastruktur.

För att nå det övergripande målet för digitaliseringspolitiken – att ”Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter” – måste målet gälla alla delar av samhället på nationellt men även på regional och lokal nivå; och detta innebär också naturligtvis att även kommuner och regioner också behöver vara ledande inom att ta vara på digitaliseringens möjligheter. Det finns även andra styrdokument och strategier som pekar på vikten av detta, se t ex ”Med medborgaren i centrum - Regeringens strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning”.

Problem och behov

Behovsägare är primärt:

  • Regeringskansliet (t ex Infrastrukturdepartementet och Näringsdepartementet) – för att följa utvecklingen och uppfyllandet av digitaliseringsstrategin samt uppnå förvaltningspolitiska mål.
  • Myndigheter, t ex DIGG, PTS, Tillväxtverket och Socialstyrelsen – för att följa utvecklingen och uppfyllandet av digitaliseringsstrategin, för att lämna underlag inför regeringens fortsatta satsningar inom digitaliseringspolitiken, men också för att stödja kommuner och regioner.
  • SKL, Digitaliseringsrådet samt kommuner och regioner (verksamheter och förvaltningar) – För att få insikt, bygga kompetens och få stöd i digitaliseringsarbetet.

Tänkt innovation

Projektets ambition är att bidra med:

  • Årlig återkommande kartläggning, utvärdering och uppföljning av digitaliseringen i samtliga svenska regioner och kommuner, som kan presenteras i ett index.
  • Datadrivet och så automatiserat som möjligt, utnyttja digital teknik för inhämtning och analys.

Påverkan på strukturer och system

System saknas till stora drag idag, enbart manuella punktinsatser har gjorts för att mäta och utvärdera digitaliseringen på kommuner och regioner/landsting, t ex med hjälp av enkäter och självskattning av progress.

Avsaknad idag av en konsekvent, återkommande mätning och uppföljning.

Omvärldsanalys

Tidigare har ESV haft uppdraget att mäta och utvärdera digitaliseringen inom offentlig sektor, och detta har då gjorts med hjälp av enkäter. Förutom detta finns ett antal indikatorer som mäts återkommande, t ex data från PTS, SCB, Tillväxtanalys, SKL:s eBlomlådan etc.

Inom EU mäts digitaliseringen på nationell nivå varje år med det s k DESI-indexet (Digital Economy and Society Index), som EU-kommissionen står bakom. Förutom detta finns ett antal (ett 20-tal identifierade) olika index eller självskattningsverktyg som vi hämtar inspiration (och eventuellt även data) från vad gäller formandet av projektets index.

Vi har också identifierat ett fåtal länder inom EU som bedriver en centraliserad, systematisk mätning och uppföljning av digitaliseringen på regional nivå, exempelvis Storbritannien och Estland, och dessa kommer vi att studera närmare.

Bidrag till målen i Agenda 2030

  • I och med att digitaliseringen är en viktig komponent i så gott som all offentlig (och privat) verksamhet, så påverkar den merparten (om inte samtliga) av FN:s globala hållbarhetsmål, på många olika sätt.

Jämställdhetsanalys

  • Sammansättningen i projektets kärntrupp (RISE, DIGG, SKL och Digitaliseringsrådet) är 50/50 kvinnor och män (3 kvinnor och 3 män).
  • I och med att vi kommer att mäta organisationer och hur pass långt dessa har kommit i sin digitalisering så är det inte relevant m a p på jämställdhetsperspektiv. Dock kan vi möjligen se mönster i digitaliseringsgrad och könsfördelning inom olika organisationer och verksamheter, men detta är för tidigt att säga.

Medverkande aktörer

Projektpartner i denna förstudie är Myndigheten för digital förvaltning (DIGG), SKL, Digitaliseringsrådet och RISE. För en fortsatt förvaltning och utveckling av verktyget/indexet (efter denna förstudiefas) är DIGG en möjlig part, men detta skall utredas under förstudien.

DIGG: DIGG ska enligt sin instruktion följa och analysera digitaliseringsutvecklingen inom offentlig förvaltning, och ska särskilt bistå regeringen med underlag för utvecklingen av digitaliseringen av den offentliga förvaltningen. Genom detta är myndigheten en naturlig behovsägare på nationell nivå och en naturlig referenspartner på området. Ett digitaliseringsindex kan bidra till DIGG:s arbete med främjande på lokal och regional nivå, och som en del i den totala uppföljningen och analysen av offentlig förvaltnings digitalisering så kan den i förlängningen också bidra till regeringens styrning av de insatser som görs på området. DIGG har nyckelkompetens och analysresurser som kommer att bidra, och deltagandet ses som en förutsättning för resultatets trovärdighet inom offentlig förvaltning.

SKL: Deltar som part i formeringen av ett utvecklingsprojekt med syftet skapa ett digitaliseringsindex som stöd för den digitala utvecklingen på lokala och regional nivå Indexet ska också fungera som underlag för uppföljning på nationell nivå. SKL ser ett behov av att utveckla nya former för att mäta och följa upp utvecklingen inom området och kommer därför vara delaktig i framtagandet av indexet. SKL föreslår att denna satsning ingår som en del av SKL och Vinnovas gemensamma handlingsprogram inom området Kunskapsutveckling. SKL deltar i förstudien i utformandet av digitaliseringsindexet med kunskap och förståelse om kommunernas och regionernas behovs, relevanta datakällor och förutsättningar för medlemmarnas digitalisering. DIGG, RISE och Digitaliseringsrådet ser SKL som en viktig part i förstudien och att deltagandet är en förutsättning för resultatets trovärdighet inom offentlig förvaltning. SKL har också tillgång till viktiga direktkontakter med kommuner och regioner. Har också redan erfarenheter som är nyttiga t ex från självskattningsverktyget eBlomlådan.

Digitaliseringsrådet: Digitaliseringsrådet har inrättats av regeringen för att driva på digitaliseringen i Sverige. Rådet ska främja genomförandet av digitaliseringsstrategin och vårt fokus ligger på att följa och analysera digitaliseringen i Sverige och i omvärlden. En viktig uppgift är att öka och sprida kunskap inom området.

RISE: Oberoende, statligt forskningsinstitut med expertkunskap om digitalisering och datadriven analys. Har utfört ett flertal studier och beräkningsverktyg kring bredband och digitalisering på uppdrag av kommuner och regioner i Sverige, samt internationella uppdrag från exempelvis EU-kommissionen och OECD. RISE besitter en kombination av teknisk, samhällsekonomisk och affärsmässig kompetens inom digitalisering, kunskap om databehandling och analys (t ex regressionsanalys, statistikbehandling, big data analytics och AI).

Övriga aktörer som kan vara relevanta att involvera på ett eller annat sätt: T ex Kommuner/regioner, Tillväxtverket, Tillväxtanalys, SCB, PTS, Regeringskansliet, ESV, Socialstyrelsen, eHälsomyndigheten, Transportstyrelsen, Kommunal, eSam, universitet och högskolor. Dessa kan t ex bidra med såväl expertkompetens som relevanta data, samt bidra med externa infallsvinklar och kvalitetssäkring.

Vi kommer också att etablera en referensgrupp, med ca 4–6 personer från kommuner, regioner, relevanta myndigheter och universitet/högskola, med syftet att kvalitetssäkra progressen.


Sammanfattning

Projektnamn

Digitaliseringsindex

Status

Pågående

RISE roll i projektet

Initiativtagare

Projektstart

Varaktighet

>10 år

Total budget

3,4 mkr

Partner

DIGG, Myndigheten för digital förvaltning, SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, Digitaliseringsrådet

Finansiärer

Vinnova

Koordinator

Projektmedlemmar

Bidrar till FN:s hållbarhetsmål

11.Hållbara städer och samhällen
Marco Forzati

Kontaktperson

Marco Forzati

Enhetschef

+46 10 228 41 19
marco.forzati@ri.se

Läs mer om Marco