Bättre mätningar av höga temperaturer

Den internationella temperaturskalan ITS-90 kommer att fortsätta användas länge än för kalibrering av termometrar. Skalan bygger på ett antal fastställda fixpunkter där fasövergångar för olika material utnyttjas för att kalibrera termometrar med väldigt liten mätosäkerhet. Realiseringen av ITS-90 lider dock av relativt stora mätosäkerheter vid höga temperaturer.

Den nya definitionen av kelvin från 2019 har öppnat för nya möjligheter och metoder för att realisera enheten för temperatur, kelvin, och att etablera spårbarhet för mätningar av höga temperaturer. Metoden går ut på att använda flera kända smält- eller frystemperaturer som fixpunkter, och använda dem för att kalibrera en strålningstermometer som sedan används som referens för fortsatta kalibreringar i spårbarhetskedjan. 

Etablera de nya metoderna

De nya metoderna används redan vid de stora nationella metrologiska instituten i Europa, till exempel LNE i Frankrike. I det här projektet ska RISE och ett antal andra mindre europeiska nationella metrologiska institut få förutsättningar att etablera sina egna primära referensskalor för höga temperaturer, genom att öka kompetensen och sprida kunskapen om att tillverka och använda de nya fixpunkterna. De nya metoderna kan minska mätosäkerheten vid höga temperaturer ordentligt, vilket möter industrins behov av bättre mätningar och gör det möjligt för riksmätplatsen för temperatur att delta i europeiska utvecklingsprojekt och fortsätta utveckla termometri vid höga temperaturer.