RISE samlar tvärvetenskaplig kompetens inom alla samhällsviktiga områden – från energi och livsmedel till sjukvård, transporter och cybersäkerhet. Våra experter hjälper er bygga motståndskraft som fungerar både i vardag och kris.
RISE stöttar totalförsvarets aktörer med test, utveckling och samhällsekonomisk analys. Vi säkerställer att kritiska funktioner fungerar i kris och krig, från energisystem till cybersäkerhet, och stödjer produktionsomställning för försörjningsberedskap.
Den skärpta globala säkerhetspolitiska situationen har gjort att återuppbyggnaden av Sveriges totalförsvar hamnat i fokus. Samtidigt har extremväder och pandemier gjort krisberedskap till en prioriterad fråga. För Försvarsmakten, försvarsföretag, myndigheter, kommuner och näringsliv med samhällsviktig verksamhet innebär detta gemensamma utmaningar: Hur säkerställs att kritiska funktioner fungerar när krisen eller kriget kommer? Hur testas och verifieras nya lösningar under säkra former? Hur ställer industrin om när försörjningskedjor bryts? Och hur samverkar civila och militära aktörer effektivt?
RISE stödjer totalförsvarets aktörer med tillgång till över 130 teknikinfrastrukturer för utveckling, test och demonstration – från energisystem och dricksvattenförsörjning till cybersäkerhet, transporter och materialprovning. I säkra innovationsmiljöer kan myndigheter, försvar och näringsliv samarbeta kring beredskap utan att kompromissa med säkerhetsskydd. RISE stödjer även produktionsomställning när svensk industri behöver mobilisera kapacitet för kritiska försörjningsbehov, och genom forskning om samhällsekonomiskt effektiv beredskap visar RISE hur investeringar skapar motståndskraft som ger nytta både i vardag och kris.
CSDI – Center for Security Design and Innovation är en nationell centrumbildning vid RISE för forskning, design, utveckling och strategiskt stöd inom det breda säkerhetsområdet. Centrumet samlar expertis inom områden som security design, transformationsl
Snabb teknikutveckling och ett nytt säkerhetsläge har gjort försvarsinnovation till en kritisk fråga. Men hur omsätts civila tekniksprång snabbt nog till försvarsförmåga? Pengar finns avsatta – nu måste parterna hitta sätt att mötas.
Teknologisk utveckling går i dag snabbare än någonsin. Samtidigt har Sveriges säkerhetspolitiska läge förändrats radikalt de senaste åren.
Moderna konflikter kräver snabb teknologisk innovation och en bred mobilisering av samhällets resurser. Många civila teknologier har egenskaper som gör dem användbara både för samhälls- och försvarsändamål – så kallad dual use.
– Den civila teknikutvecklingen har i dag potential att gå mycket snabbare än den militära. Samtidigt används civila produkter och applikationer i allt högre grad för militärt bruk. Till exempel drönare, som är en stor del av krigföringen i Ukraina. De behöver uppdatera utbildningen för drönarförare varannan vecka, för det händer så mycket, säger Elenor Bernelow Loyd, avdelningschef inom system och produktsäkerhet på RISE.
Men om civil innovation inte når försvaret i tid kan kritiska förmågor saknas när de behövs som mest.
Regeringens nya försvarsindustristrategi pekar ut innovation, produktion och samarbete som avgörande för svensk försvarsförmåga – men konstaterar att trots stark innovationskraft kvarstår betydande utmaningar med att koppla ihop civila lösningar med militära behov.
– Innovation är svårt i grunden, eftersom det handlar om att förnya sig under osäkerhet. Att samverka kring innovation är ännu svårare. Och sedan lägger vi på flera lager till när det handlar om just försvarsfrågor, säger Ingrid Kihlander, senior forskare på RISE och adjungerad professor i innovationsledning vid Försvarshögskolan.
– I innovationsarbete pratar man mycket om behov. Men i en försvarskontext blir det en utmaning, hur explicit kan man vara kring behov utan att synliggöra sårbarheter?
Försvarsrelaterad teknik har också setts som ett riskabelt spår för civila aktörer, både affärsmässigt och etiskt. Där har det dock skett en förflyttning.
– Nu kanske det etiska i stället är att vara med och stärka försvaret – för att skydda demokratiska värden, säger Ingrid Kihlander.
Nu kanske det etiska i stället är att vara med och stärka försvaret – för att skydda demokratiska värden.
Hur civila aktörer skulle kunna bidra är dock otydligt. De måste förstå frågor som regelverk, exportkontroll och säkerhetsskydd. Försvarsmyndigheter kan också upplevas som svårtillgängliga.
Samtidigt kan myndigheterna inte möta varje startup eller forskningsidé individuellt, inte av ovilja utan för att kärnverksamheten måste prioriteras, vilket gör behovet av smart organiserade mötesplatser tydligt.
Under 2025 ville regeringen underlätta detta, bland annat genom att fördubbla det civil-militära innovationsprogrammet till 120 miljoner årligen och införa nya former för innovationsupphandling.
– Delvis handlar det om regelverk som skulle behöva förändras. Men framför allt tror jag att det behövs flera mötesplatser där det civila och det militära kan mötas. RISE skulle kunna vara en sådan mötesplats, säger Elenor Bernelow Loyd.
Hos RISE finns dels en bred palett av expertis inom områden som är viktiga för totalförsvaret, det handlar om allt från bioekonomi, drönare och brandsäkerhet till transformation och och inte minst systematisk innovationsledning.
– Sedan har vi ett stort urval av teknikinfrastrukturer där vi kan validera och testa system och produkter både i utvecklingsfasen och inför marknadsintroduktion, säger Elenor Bernelow Loyd.
Att ta sig in i försvarssektorn innebär stora investeringar för små startupbolag.
Under hösten 2025 avslutades ett regeringsuppdrag där RISE, under ledning av Försvarsmakten, har varit med och kartlagt statlig teknikinfrastruktur. Där tittade man också på samverkan och synergier mellan olika aktörer.
– Där är samverkan mellan RISE, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets materialverk och Försvarsmakten väldigt viktigt, säger Elenor Bernelow Loyd.
RISE är störst i Sverige på teknikinfrastruktur. Här finns cirka 130 test- och demonstrationsmiljöer inom en lång rad områden – från automatiserade fordon till cybersäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet.
– Drönare är ett bra exempel, där vi jobbar brett och bidrar till utvecklingen på många sätt. Till exempel kan vi göra cybersäkerhetstest av drönare, säger Elenor Bernelow Loyd.
Det civil-miltära innovationsprogrammet (se faktaruta) är en del i att göra teknikinfrastrukturen tillgänglig för små och medelstora företag. NATO-programmet DIANA är en annan.
– Att ta sig in i försvarssektorn innebär stora investeringar för små startupbolag. Det behöver komma in pengar i systemet, så att de har råd att använda teknikinfrastrukturen för att kunna öka försvarsinnovationen. Tillgängliggörandet är en viktig del. Sedan behöver det också bli mer känt att den här teknikinfrastrukturen finns, säger Elenor Bernelow Loyd.
Det civil-militära innovationsprogrammet syftar till att stärka Sveriges försvarsförmåga genom att ta tillvara civila innovationer och ny teknik. Programmet drivs gemensamt av Försvarsmakten och Vinnova och riktar sig särskilt till små och medelstora företag med lösningar som kan möta försvarsrelaterade utmaningar. Programmet ingår i regeringens bredare satsning på försvarsinnovation, där även FOI, NATO:s innovationsprogram Defence Innovation Accelerator for the North Atlantic (Diana) och näringslivet är centrala aktörer.
Under 2024 beviljades 15 civila företag finansiering för att vidareutveckla teknik som kan omsättas till militär förmåga. Under 2025 fördubblades programmets anslag från 60 till 120 miljoner kronor per år.
Regeringen betonar behovet av nya mötesplatser mellan försvarsmyndigheter och framväxande företag, för att snabbare kunna matcha behov med lösningar. Här kan exempelvis RISE test- och demonstrationsmiljöer AstaZero, EMC, Cyber Range och SEEL spela en viktig roll.
Från behov till effekt i skyddade miljöer
Dagens säkerhetshot utvecklas i snabbt tempo och utnyttjar i hög grad digitalt möjliggjorda angreppsmetoder. För att ligga steget före och stärka svensk försvarsförmåga krävs både djup förståelse för hotbilden och ett systematiskt arbete med digital innovation och förmågeutveckling.
Som oberoende forskningspartner kombinerar RISE digital spetskompetens med bred domänförståelse från civila sektorer såsom fordon, gruva och jordbruk och omsätter detta i tillämpningar inom försvaret. Genom unika test- och demomiljöer kortas tiden från idé till bevisad effekt.
Inom digital försvarsinnovation arbetar RISE med en bred flora av forskningsområden som tillsammans möjliggör utveckling av nya digitala försvarsförmågor, till exempel obemannade plattformar i mark, luft och sjö, autonoma och samverkande system, avancerade sensorer, signaturanpassning och augmented reality.
Andra exempel på relevanta expertiser är AI och hybridmodellering, simulering och digitala tvillingar samt kvantkommunikation och cybersäkerhet.
Demonstratorfabriken - Påskyndad behovsförståelse och testning av hypoteser i grön och gul miljö
RISE digitala innovationsarbete utgår från principen att säkra lärande så tidigt som möjligt. På så sätt kan utvecklingen drivas framåt i högre tempo och med lägre risk. En vanlig approach är att tidigt ta fram en demonstrator som visar en fungerande, avgränsad lösning.
Oväntat ofta går det att driva ett projekt, testa en prototyp och skapa lärande i en grön miljö. RISE är också vana att arbeta i kontrollerade gula och röda miljöer.
Oavsett inriktning börjar arbetet med att definiera problemet som ska lösas samt mål, nyttor och risker.
Kravställ, demonstrera & verifiera lösningar i RISE infrastruktur
Inom RISE kan bolag av alla storlekar få hävstång i sin utveckling genom att använda avancerad infrastruktur för att pröva nya lösningar och demonstratorer. Inom den försvarsnära utvecklingen är infrastrukturen annars vanligen svårtillgänglig och sekretessbelagd.
Exempel på relevanta testbäddar
Därutöver finns ett stort antal specialiserade miljöer för mätteknik, energi, material och industriell digitalisering som kan kopplas in beroende på frågeställning.
Skala upp och integrera i innovationssystemet
Innovation i stora organisationer hämmas ofta av komplexa strukturer och kan dra nytta av extern innovationskraft.
Som neutral accelerator kan RISE hjälpa till att hitta, kvalificera och koppla ihop partners och lösningar. RISE skapar synergier mellan civil och militär utveckling och kan stötta hela vägen; från formande av konsortier och ansökningar mot nationella finansiärer liksom EU och NATO. RISE leder och genomför också forskningsprojekt med unik spetskompetens.
RISE teknikinfrastrukturer relevanta för totalförsvaret
Division: Division Digitala system och samhällsomställning Totalförsvar och krisberedskap
I en tid där kommunens digitala tjänster är avgörande för invånarnas trygghet och välfärd, är det viktigare än någonsin att ha en stark cybersäkerhetsförmåga. RISE erbjuder en upplevelsebaserad utbildning som samlar beslutsfattare och IT-personal – för att skapa samsyn, bygga gemensam förståelse och stärka kommunens motståndskraft mot cyberangrepp.
Om utbildningen
Utbildningen genomförs i Cyber Range – en säker och avancerad träningsmiljö där deltagarna får öva på verklighetstrogna cyberincidenter. Genom rollbaserade övningar får både ledning och IT träna på att agera tillsammans under en cyberattack. Fokus ligger på att förstå varandras roller och ansvar i enlighet med cybersäkerhetslagen och NIS2, fatta snabba och välgrundade beslut samt säkerställa hög tillgänglighet i kommunens digitala infrastruktur.
Målgrupp:
Kursmål:
Vi bokar ett datum som passar er – kontakta oss!
RISE Cyber Range i Kista, Stockholm
Vi kan även genomföra utbildningen på plats hos er eller digitalt.
Heldag: 08.30–14.30, alternativt uppdelat vid två tillfällen
Efter 14.30 finns möjlighet till intern uppföljning i avskilt konferensrum.
Offert lämnas på förfrågan.
Deltagarintyg kan ordnas.
Vill du veta mer eller boka en utbildning för din kommun? Fyll i formuläret, så kontaktar vi dig.
Anders Henriksson, IT- och digitaliseringschef Vaxholms stad
Vi är mycket nöjda med utbildningen och det rollbaserade upplägget vilket innebär att deltagaren, oavsett om den arbetar med teknik eller ingår i ledningen, genomför relevanta övningar som hänger ihop i en helhet.
Framtidens kvantdatorer kan revolutionera vår digitala värld men utgör också ett hot mot dagens säkerhetssystem genom sin förmåga att knäcka befintliga krypton för såväl nyckelförhandling som digitala signaturer. För att skydda Sveriges digitala hälsodata krävs en snabb omställning till kvantsäkra lösningar.
Detta projekt utforskar hur regler och styrmedel kan driva och underlätta övergången till ett kvantdatorsäkert ekosystem för hälsodata.
Målet är att skapa grunden för ett kvantsäkert ekosystem för hälsodata i Sverige genom att:
Projektet kartlägger och analyserar policyutmaningar som kan uppstå när kvantsäkra lösningar planeras och införs för att skydda känsliga hälsodata, särskilt i relation till den nationella digitala hälsodatainfrastrukturen. Genom att använda en utforskande ansats i policylabb kommer projektet att utveckla och testa potentiella reglerings- och styrmedelslösningar i en kontrollerad miljö, baserat på en behovsanalys för att säkerställa att utvecklingen av lösningar svarar mot faktiska behov.
För mer information, läs RISE rapport Framtidens hot, dagens beslut (pdf).
Den digitala världen domineras i dag av ett fåtal utomeuropeiska techbolag. Nästan all vår infrastruktur – från journalsystem och betaltjänster till kommunala e-tjänster – är kopplad till deras molntjänster. Det kan vara effektivt och bekvämt, men innebär också en risk i tider av geopolitisk oro. Därför diskuteras nu behovet av digitalt oberoende och digital suveränitet i Europa.
– Molntjänster är som elnätet – utan dem stannar samhället, konstaterar Johan Linåker, senior forskare vid RISE.
Precis som elektriciteten driver sjukhus, industrier och vardagsliv, så håller molnen igång våra digitala tjänster och informationsflöden – från e-post och e-handel till myndigheters och företags mest kritiska system.
Men en växande oro sprider sig i Europa. Bakom de flesta av dessa tjänster står ett fåtal utomeuropeiska techjättar. När hela samhällsfunktioner är knutna till deras plattformar blir frågan om digitalt oberoende plötsligt inte bara teknisk, utan även i högsta grad geopolitisk – och en avgörande del av den fortsatta digitaliseringen i Europa.
Vi har helt enkelt lagt ”alla ägg i ytterst få korgar”, vilket gör oss väldigt beroende av de aktuella aktörerna, menar Johan Linåker.
– Det medför då en allvarlig sårbarhet. Vi löper en risk att dels råka ut för störningar i systemen – något vi har fått se exempel på ett flertal gånger redan – men även att den data som hanteras blir övervakad. I värsta fall kan det även bli så att någon bestämmer sig för att ”dra ur sladden” och stänga av vår åtkomst. Vad gör vi då? säger han retoriskt.
Detta är en fråga som bör tas på allvar, ytterst handlar det om Europas digitala suveränitet.
– Det är få organisationer som ens har börjat reflektera över det. Många har inte insett vad som skulle kunna hända, säger Johan Linåker.
– I praktiken skulle såväl samhällsfunktioner som vissa industrier sluta fungera.
Vi kan ta steg mot ett större digitalt oberoende genom att bygga resiliens och handlingsfrihet.
Hur kan då denna situation hanteras?
Till att börja med är det orealistiskt att tänka sig att Sverige och resten av Europa skulle bli helt självförsörjande när det gäller digital infrastruktur, konstaterar Johan Linåker.
– Men vi kan ta steg mot ett större digitalt oberoende genom att bygga resiliens och handlingsfrihet. Vi kan bygga upp vår förmåga att välja, byta och fortsätta fungera även vid en kris.
En central del är öppen källkod, förklarar han. När programvara är öppen kan data flyttas och tjänster köras av olika leverantörer.
– Det möjliggör en ”exit-strategi”: att packa sin digitala resväska och byta moln om det riskerar att uppstå en kris. På samma sätt kan redundans skapas genom att sprida samhällskritiska tjänster över flera plattformar, så att inte allt ligger i samma korg.
För att detta ska fungera krävs ett nytt sätt att tänka i hela den offentliga sektorn – men också i näringslivet.
– Offentlig upphandling kan bli en stark drivkraft om man ställer krav på öppna format, interoperabilitet (att olika system kan kommunicera med varandra) och datalagring inom EU. Vägledningar kring vilka molntjänster som är förenliga med sådana krav kan också hjälpa till, som i Frankrike där deras myndighet för cybersäkerhet driver ett certifieringsprogram för molnleverantörer.
Som en del i allt detta är det kritiskt att ledningar och beställare vågar prioritera långsiktig kontroll och säkerhet framför kortsiktiga kostnadsbesparingar, menar Johan Linåker.
Men det allra första steget blir att kartlägga beroendet, för att ta reda på hur verksamheter påverkas av ett avbrott i tillgången till de digitala tjänsterna.
– Vi har just inlett ett sådant pilotprojekt i samarbete med Netnod* och Helsingborgs stad. Där kartläggs steg för steg hur kommunens verksamheter skulle påverkas av ett avbrott – kan skolmaten fortfarande delas ut, kan äldreomsorgen leverera mediciner, kan räddningstjänsten rycka ut? Projektet ska visa vilka funktioner som står pall och vilka som faller vid en nedkoppling.
Det handlar om allt från omvärldsanalys och scenarioplanering till metodutveckling och strategiskt stöd.
– Målet är inte bara att öka beredskapen i en enskild kommun, utan att ta fram metoder som kan användas brett i Sverige och ligga till grund för hur andra aktörer kan agera, säger Johan Linåker.
*Netnod är ett dotterbolag till TU-stiftelsen och har bland annat som syfte att driva de centrala knutpunkterna i Sveriges del av Internet på ett neutralt och självständigt sätt.
Flera europeiska länder har redan börjat agera på riskerna med ett digitalt beroende.
Arbetar du med tillverkning av radioutrustning och vill förstå hur du uppfyller kraven i radioutrustningsdirektivet (RED)? Då är vår fördjupningskurs i RED-direktivet och cybersäkerhet rätt för dig.
Radioutrustningsdirektivet (RED, 2014/53/EU) är ett EU-direktiv som reglerar produkter med radiokomponenter. Det omfattar lagkrav, tekniska regler och vägledningar för dig som tillverkar, importerar eller distribuerar radioutrustning.
En viktig del av direktivet är cybersäkerhetskraven – dessa är avgörande för att säkerställa att radioprodukter är säkra, robusta och uppfyller EU:s krav.
RISE erbjuder en fördjupningskurs i RED-direktivet med fokus på:
Du får en tydlig översikt av direktivet och praktisk förståelse för hur kraven påverkar produktutveckling och CE-märkning.
Kursen vänder sig till dig som arbetar med:
Oavsett om du är tillverkare, integratör eller utvecklare, får du kunskap som stärker din förståelse för RED-direktivet och dess cybersäkerhetskrav.
Vi kan självklart anpassa innehåll och upplägg för just ditt företag. Kontakta oss för offert och upplägg som passar er!
