Så kan Norden stärka sin rymdindustri – till nytta för Europas rådighet

Rymdindustri handlar inte bara om futuristiska planer på att sätta människan på Mars, utan minst lika mycket om att förenkla livet på jorden. Satelliter är kanske det tydligaste exemplet. Data från satelliter används i dag till allt från väderprognoser till navigation. Lite förenklat skulle man kunna säga att information från rymden blir underlag för beslut på marken. 

Det underlaget är särskilt viktigt vid krig eller kris. Satelliter kan hjälpa försvaret att upptäcka militära hot och håller kommunikationsvägar öppna när markbundna nät har slagits ut. Rymdtekniken är alltså en pusselbit i vår beredskap, och kontrollen över tekniken är en oberoende- och säkerhetsfråga.

Stor potential för nordisk rymdindustri 

Norden har över 650 rymdrelaterade företag och världsledande forskningsmiljöer, visar en rapport utgiven av Nordic Innovation som RISE är medförfattare till. Tillsammans har de nordiska länderna kapacitet inom nästan hela rymdteknikens värdekedja, med olika styrkor. Rapporten visar att Norden skulle kunna bygga ett ovanligt komplett ekosystem för rymden – men den tydliggör också ett gap mellan forskning och kommersiell skalning. 

– Den här rapporten har tagits fram för att rymden har fått en ökad aktualitet genom olika omvärldsfaktorer, inte minst kriget i Ukraina och insikten om att Europa behöver stärka sin självständighet. Vi kan inte förlita oss på utomeuropeiska satelliter på samma sätt som vi har gjort förut, vi behöver ha en egen rådighet kring både informationsinhämtning och kommunikation, säger Tobias Edman, direktör för rymdteknik på RISE och fortsätter: 

– Det europeiska sättet att åstadkomma detta har hittills främst varit genom Europeiska rymdorganet, ESA. Medlemsnationerna har samarbetat kring rymdforskning och det har varit en styrka, men också en svaghet. Alla länder tittar på sin egen industribas, sina intressen och den egna förmågan, och det blir nationella ställningstaganden som går tillbaka till ESA och avgör vilka projekt som ska startas upp och vilken industri som deltar.

Uppmaningen: Bryt upp nationella ställningstaganden

Problemet med den här ingången, menar Tobias Edman, är att den är för snäv. Det blir svårare för svenska rymdföretag att utvecklas till stora globala aktörer, om svensk rymdpolicy har ett ensidigt fokus på svenska företags möjligheter att leverera förmåga i europeiska samarbetsprojekt genom ESA. Genom nordiskt samarbete med fokus på att upphandla förmågor skapas möjlighet för företagen att skala upp både fokus och marknad globalt. De nordiska uppdragen blir en språngbräda som gör att fler kan nå den globala marknaden. 

– Det handlar om att bryta upp nationella ställningstaganden för att skapa en bättre grogrund för nordiska företag och därigenom svenska, förklarar Tobias Edman. 

En annan utmaning är att många av projekten som får finansiering av ESA är rena forsknings- och utvecklingsprojekt med fokus på att mejsla fram nya idéer. Mindre fokus har legat på steget till kommersiell användning. Företagen anpassar sina projekt och affärsmodeller efter det här systemet.

– Samtidigt har branschen historiskt varit väldigt riskundvikande. Det ligger i rymdindustrins DNA att skapa säkra och tillförlitliga produkter. Man bygger stort och tillförlitligt för att slippa haverier. Det tankesättet har till delar slagits omkull av det som kallas New Space, där SpaceX är ett tydligt exempel. De låter sina raketer sprängas, för att de vill förstå inom vilka gränser de jobbar. Kvalitet ersätts delvis av kvantitet, för att man vill lära av sina misstag och förstå sina begränsningar, säger Tobias Edman och fortsätter:

– Är man då kvar i det gamla, får beställningar och tjänar pengar med det gamla tankesättet, är det väldigt svårt att ta klivet till det mer kommersiella sättet att driva rymdindustri. 

För att rymdtekniken ska kunna fungera som en pusselbit i Europas beredskap gäller det att nya lösningar testas, vidareutvecklas och börjar användas snabbare. En smart kommunikationslösning bidrar till europeisk säkerhet först när den når omloppsbana.

Verkliga behov ska driva rymdindustrins utveckling

Den svenska staten i egenskap av beställare spelar en viktig roll i utvecklingen framåt, poängterar Tobias Edman. Han menar att Sverige upphandlar produkter med nationell stolthet och ambitionen att upprätthålla nationell förmåga som främsta anledningar, snarare än faktiska behov. 

– Det är ett svagt kommersiellt incitament. Det är bättre att beställa saker som staten verkligen behöver, för då är sannolikheten stor att andra länder också behöver detta. På så sätt ger vi förutsättningar för en svensk rymdindustri att växa, på samma sätt som vilken annan industri som helst, säger han. 

I rapporten ”The Nordic Space Technology Ecosystem”, som RISE har varit med och tagit fram, ges ett antal konkreta förslag på hur det nordiska ekosystemet för rymdföretag ska stärkas. Där nämns just vikten av nordisk samordning inför ansökningsomgångar inom ESA- och EU-program, och att sänka trösklarna för att testa och validera nya lösningar.

Det handlar bland annat om att skapa en gemensam översikt över testanläggningar, labb, infrastruktur och dataplattformar för att göra det enklare för företagen att hitta rätt kompetens och testmiljö för nästa utvecklingssteg. Ett annat förslag är att tydligare positionera och sälja in Norden som en region där rymdteknik testas för att stärka samhällets beredskap och förmåga att hantera kriser. Läs om förslagen i rapporten.

– Det är inte minst viktigt för våra svenska företag att det går att göra tester i Sverige och Norden på ett effektivt sätt som kortar ledtiden och sänker trösklarna, jämfört med att åka ner till Tyskland eller Frankrike för långa testmissioner, säger Tobias Edman.

RISE underlättar steget från forskning till tillämpning

RISE hjälper redan i dag företag att ta steget från forskning till säljklara produkter och tjänster. Forskningsinstitutet fungerar som både snickarbänk och verktygslåda för svenska rymdföretag såväl som för aktörer från grannländerna, genom att samla testmiljöer och bred kompetens som är relevant för industrin. 

– Vårt uppdrag är att stötta industrin genom att plocka upp grundforskning och lyfta den så att den kan implementeras och produktionssättas, så det är där vi måste befinna oss – i gapet som beskrivs i rapporten. Framåt behöver vi komplettera infrastrukturen ytterligare och paketera rymderbjudandet tydligare än vad vi har gjort hittills, menar Tobias Edman.

RISE har deltagit i flera projekt där rymdforskning och rymdteknik används för att möta konkreta samhällsbehov. Det har bland annat handlat om att undersöka klimatförändringarnas påverkan på växtligheten, följa förändringar längs kustlinjer och analysera hur betesmarker används med hjälp av satellitdata och AI. 

Tillsammans med Chalmers har RISE också undersökt hur satellitdata kan kombineras med fartygens radardata för att ge en bättre lägesbild av isförhållandena, och därmed bidra till säkrare och mer effektiv vintersjöfart.

– Den här typen av operationalisering av rymdtekniken blir viktig framåt. Vi måste se vilka tjänster vi faktiskt vill ha, hur vi kan använda rymdsystemen och vilken samhällsnytta de skapar, säger Tobias Edman.

Excellenskluster kan samla svensk rymdkompetens

När den här artikeln skrivs i september 2026 pågår en satsning på excellenskluster, där Vetenskapsrådet och Vinnova har som mål att finansiera ett tiotal kluster för banbrytande teknik. Ett av initiativen som söker finansiering är inriktat på rymden. Ett svenskt rymdkluster har potential att bidra till Nordens och Europas samlade förmåga. 

– Klustret skulle bli en tydlig möjlighet för både Sverige och RISE i rollen som forskningsinstitut att skapa förutsättningar för att ta idéer upp till omloppsbana, säger Tobias Edman. 

Samtidigt betonar han att utvecklingen inte får vara beroende av huruvida ett excellenskluster blir av eller inte. Många av förutsättningarna för att stärka Nordens rymdindustri och därmed även Europas oberoende finns redan. Nu är det upp till branschens aktörer och intressenter att samlas kring uppgiften.