Datahantering
Det finns massvis med data i en kommun. Mängden av data - inte minst i form av IoT-data (internet of things) - som genereras är ständigt ökande i takt med att olika lösningar blir allt mer datadrivna. Majoriteten av alla data har sin hemvist inom specifika system som kommunen själv eller en extern aktör (exempelvis en leverantör) har rådighet över. Ibland samlas samma typ av data in av olika system för olika ändamål eftersom det är enklare att göra så – eller man kanske inte vet att data finns på ett annat ställe.
Data som finns på ett ställe i kommunen kan ha ett värde på ett helt annat ställe antingen internt i kommunen eller för en extern aktör, men erfarenheten visar att det är svårt för kommuner att dela på data på ett säkert och kontrollerat sätt. Det finns enorma nyttor kring återanvändning av data som förblir orealiserade så länge kommunerna inte har förmågan att dela sina data.
Denna rapport identifierar genom 10 distinkta steg de förmågor som behövs inom en kommun för att kunna hantera sin data så bra att de kan (åter)användas av andra. Datahantering beskrivs här utifrån ett datadelningsperspektiv i en kommun; från datakälla till delning av data med någon annan inom eller utanför kommunen. Fokus är på IoT-data som ska göras tillgängliga för och (åter)användas av flera aktörer och tjänster, men stegen gäller i princip alla typer av data som ska delas och (åter)användas.
Målgruppen för rapporten är alla typer av aktörer som är involverade i datadelningsprojekt med eller inom en kommun. Det behövs ingen djup teknisk kompetens för att läsa dokumentet, men det krävs tekniska förmågor för att genomföra alla stegen – på samma sätt som det krävs organisatoriska förmågor.
Rapporten är en leverans i projektet InnoTech TaskForce under Interreg ÖKS som medfinansieras av Europeiska unionen. Delar av arbetet har gjorts inom projektet Smart City Lab som finansierades av Vinnova och IoT Sverige.
Från data till datadelning i 10 steg (pdf, 431.24 kB)