Kontaktperson
Andreas Huss
Projektledare
Kontakta Andreas
Trots att återbruk ofta framhålls som en självklar del av hållbart byggande finns det flera utmaningar som påverkar hur byggdelar och material kan tas tillvara. Frågan handlar inte bara om teknik, regelverk eller ekonomi, utan om processer och samarbete mellan olika aktörer. När materialens tillgänglighet och dimensioner inte är kända på förhand behöver man bygga in utrymme för olika valmöjligheter redan i detaljplaneringen – något som dagens plan- och bygglovsprocesser, anpassade för nyproduktion med standardiserade byggprodukter, har svårt att hantera.
– Regelverken som vi har idag underlättar inte transformation och återbruk, men de motverkar inte heller. Däremot behöver vi titta på hur processerna är utformade och hur vi jobbar tillsammans för att uppnå rätt kvalitetsnivåer istället för en exakt bild av vad vi vill bygga. Det handlar mycket om samarbete och tillit mellan kommun, entreprenörer och utvecklare. Om alla aktörer vet att kvaliteten kan säkerställas över tid, blir det lättare att våga experimentera med återbruk och innovativa lösningar, säger Andreas Huss, projektledare och arkitekt på RISE.
Detaljplaner anger ofta detaljerade krav på byggnaders utformning och material, vilket kan begränsa möjligheten att använda återbrukade byggdelar med varierande dimensioner och egenskaper. Även bygglovsprocessen kan försvåra återbruk, eftersom kraven på dokumentation, teknisk och estetisk prestanda kan vara svårare att uppfylla för begagnade material än för nya vid lovansökan. Vi vet helt enkelt inte exakt vilket material vi har tillgång till förrän närmare byggstart.
– Vi behöver börja tänka mer flexibelt kring mått, material och lösningar, så att återbruk kan integreras redan från början i projektet och kontinuerligt under processen, säger Andreas Huss.
Rivningslov och rivningsprocesser utgör ytterligare ett hinder. Rivning sker ofta med fokus på effektivitet, vilket minskar möjligheten till selektiv demontering och återbruk, trots krav på materialinventering.
Att arbeta med återbruk är som att lägga ett pussel där bitarna inte alltid är perfekta. Därför är det avgörande att vi inte låser fast detaljplanen i ett tidigt skede, utan bygger in valmöjlighet, så att vi kan välja och anpassa efter de material och mått som faktiskt blir tillgängliga.
Inom innovationsprojektet Återhus, som leds av RISE, har aktörer testat att återbruka tunga byggdelar – i praktiken “bygga hus av hus” – och därigenom synliggjort exakt vilka policys och processer som påverkar möjligheterna i detaljplan, bygglov och rivningslov. Ett av demonstrationsprojekten inom Återhus ligger i Lindome centrum, där Förbo utvecklar ett befintligt bostadsområde med 344 lägenheter i behov av renovering, tillgänglighetsanpassning och förtätning.
– Redan tidigt låg fokus på att bevara så mycket som möjligt av det befintliga. Hållbarhet är ett övergripande ägardirektiv hos oss, men just återbruk utvecklades mer som en praktisk och etiskt motiverad nödvändighet än som ett formellt krav. Att riva befintliga hus är både känsligt och dåligt för miljön. Vi är både stolta över och ser det som en nödvändighet att vara med och driva utvecklingen framåt för att minska klimatavtrycket från byggsektorn, säger Anna Olá, fastighetsutvecklingschef på Förbo.
Till slut landar man i en plan som möjliggör att nio huskroppar demonteras och ersätts, men med en tydlig ambition om att skapa flexibilitet för etapper längre fram.
– Planeringshorisonten är så lång, och en detaljplan som låser exakt utformning 15–20 år framåt riskerar att bli fel när omvärld och behov förändras. Hur kan man hitta en annan väg framåt för en mer anpassningsbar planering? säger Petter Lodmark, arkitekt på QPG Arkitektur, som samarbetar med Förbo i Lindomeprojektet.
Vi behöver titta på hur processerna är utformade och hur vi jobbar tillsammans för att uppnå rätt kvalitetsnivåer, istället för en exakt bild av vad vi vill bygga. Om alla aktörer vet att kvaliteten kan säkerställas över tid, blir det lättare att våga experimentera med återbruk och innovativa lösningar.
Från arkitekthåll förändrar återbruk logiken i planeringen. När man börjar titta på demontering av bärande delar blir det tydligt att det nya huset inte kan “ritas som vanligt” och sedan fyllas med återbrukat material i efterhand. Petter beskriver hur mått och riktning på bjälklag och element påverkar planens ramar, och att egenskapsgränserna måste ge utrymme för att laborera med volymer och mått när man vet exakt vad man får ut ur demonteringen.
– Att arbeta med återbruk är som att lägga ett pussel där bitarna inte alltid är perfekta. Därför är det avgörande att vi inte låser fast detaljplanen i ett tidigt skede, utan bygger in valmöjlighet, så att vi kan välja och anpassa efter de material och mått som faktiskt blir tillgängliga. För oss arkitekter innebär återbruk massor av möjligheter till nya former, vilket är otroligt spännande, säger Petter Lodmark.
Anna Olá avslutar:
– Den största lärdomen och som vi tar med oss i framtida processer är att bygga in just möjligheter att välja, både vad gäller utformning, ekonomi, teknik, och få med den flexibiliteten redan i planbestämmelserna så att vi inte låser fast oss.
För att skala upp återbruket behövs en systemomställning där regelverk och marknadsmodeller utvecklas tillsammans. Inom projektet Återbrukslogik, som leds av RISE, adresseras just den här kärnan: effektiva marknadsmodeller för återbruk måste samspela med regelverk, och kommunala processer kring rivnings- och bygglov kan utvecklas till verktyg som accelererar omställningen.
– Projektet identifierar två centrala hävstänger: Rivningslovet, som med standardisering och digitalisering kan ge bättre uppfattning om vilka byggdelar och material som blir tillgängliga och när, i vilken mängd och kvalitet – vilket gör affärer och logistik enklare. Och bygglovet, som med stegvisa beslut och en etablerad kvalitetsnivå samt tidiga ”möjliggörandebesked” kan ge tid att matcha material från demontering med nya byggprojekt, säger Andreas Huss.
RISE hjälper er att gå från ambition till genomförande – och att skapa återbruk som håller juridiskt, tekniskt och affärsmässigt. Inom Centrum för kvalitetssäkrat återbruk i byggsektorn får byggaktörer tillgång till expertis längs hela återbrukskedjan: från inventering och resurskartläggning till provning, certifiering, kravställning och cirkulär affärsutveckling.