Ukrainska erfarenheter ökar svensk elförsörjnings robusthet i krig

Med erfarenheter från Ukrainas hårt prövade elnät ska projektet bidra till att svenska energibolag kan fatta mer träffsäkra beslut om skydd och beredskap i en tid av ökad osäkerhet. Det svenska elsystemet kontinuitetsplanering utgår främst från hot som extremväder, cyberangrepp, tekniska fel, sabotage och kriminell verksamhet. Inte från krig. Samtidigt visar erfarenheterna från Ukraina att elsystemet är ett prioriterat mål för attacker. 

– Rysslands fullskaliga angrepp på Ukraina har ökat behovet av att planera för en robust elförsörjning även under krig. Elnätet i Ukraina har utsatts för stora attacker och det har blivit stora störningar, trots att Ukraina sedan 2014 förberett sig med olika skyddsåtgärder, stora reservdelslager och reparationsberedskap, säger Tommie Lindquist, forskare inom elkraftsystem på RISE och projektledare.

I ett nytt projekt ska forskare från RISE ta fram en metodik för att simulera och kvantifiera effekten av olika förebyggande åtgärder för att stärka elförsörjningens robusthet vid krig. Bland annat med utgångspunkt från erfarenheterna i Ukraina.

– Vi ska ta fram en metod för att kunna värdera olika åtgärder mot varandra. Vad ger mest nytta för pengarna? Ska vi satsa på reservdelslager eller är det mer effektivt att skydda vissa anläggningar med betong? Alla nätbolag brottas med de här frågorna idag, men det finns inga metoder för att utvärdera de olika alternativen, säger Tommie Lindquist.

Två ukrainska forskare ska vara med och samla information om hur elnätet i Ukraina angripits och vilka åtgärder som fungerat och inte fungerat.

– Ukraina står inför utmaningar som saknar motstycke inom alla tänkbara områden till följd av Rysslands oprovocerade storskaliga invasion. Mer än tre år av kontinuerliga attacker mot energiinfrastrukturen har lett till att en rad lösningar har tagits fram och snabbt implementerats av alla aktörer, från elnätsbolag till kommuner, företag, organisationer och konsumenter. Vi ser detta svensk-ukrainska projekt som ett verktyg för bilateralt kunskapsutbyte och en källa till lösningar för att stärka resiliensen i våra respektive energisystem, säger Maksym Karpash, prorektor för internationella frågor och strategisk utveckling på King Danylo University, en av de ukrainska forskarna som ska delta i projektet.

Modellen ska sedan testas utifrån olika scenarion. Målet är att så få slutkunder som möjligt ska påverkas av störningar under så kort tid som möjligt.

– Man kan inte skydda alla anläggningar från alla möjliga händelser, det gäller att hitta rätt nivå och identifiera vad man ska åtgärda och hur man ska åtgärda det så att störningen blir så liten som möjligt. En viktig del i projektet är därför att ta fram realistiska scenarion och testa dem med modellen. Olika anläggningar kan hanteras på olika sätt beroende på scenario, säger Tommie Lindquist.

I projektets referensgrupp finns representanter från Svenska Kraftnät, region- och lokalnätsbolag, Energiföretagen, Försvarshögskolan och Totalförsvarets forskningsinstitut.

– Det är viktigt att ha med branschen i referensgruppen så att metoderna blir användbara i den konkreta planeringen och att vi använder scenarion som är relevanta utifrån försvarsplaneringen. Många nätägare står inför stora investeringar framöver och då behöver man ta hänsyn till de här frågorna. Vi behöver också input från elnätsbolagen för att ta fram bra modeller som fungerar för dem, säger Tommie Lindquist.

Projektet finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och ska pågå i tre år.

Kontakt

Tommie Lindquist, forskare

Tel: +46 10 516 57 79

E-post: tommie.lindquist@ri.se