Ny forskning pekar ut vägen: Så kan Sverige bygga ett hållbart livsmedelssystem
31 mars 2026, 06:16
Sverige behöver ett mer resilient och hållbart livsmedelssystem för att även i framtiden vara konkurrenskraftigt och kunna producera god, hälsosam mat till alla. Nu visar en ny rapport från RISE och centrumbildningen FINEST att en effektiv och radikal omställningen är möjlig. Genom systeminnovation, nya samverkansformer och ett flernivåperspektiv där lösningar kopplas ihop till en helhet kan aktörerna i livsmedelskedjan snabbare hitta de lösningar som leder till både ökad hållbarhet och ökad lönsamhet inom livsmedelssektorn.
- Vi står mitt i en tid där livsmedelssystemets utmaningar inte kan lösas med enskilda åtgärder, säger Karin Östergren, senior forskare och centrumledare för FINEST. I vårt arbete har vi visat hur man kan koppla traditionell vetenskaplig forskning med innovativ systemförändring. Hållbar omställning kräver att vi arbetar på flera nivåer samtidigt; från råvaruproduktion och teknik, till regelverk och policy, marknad och konsumentbeteenden. Det vi sett inom FINEST är att innovation redan finns, men behöver kopplas ihop på nya sätt. Det är när olika aktörer möts, delar kunskap och utvecklar gemensamma mål som verklig systemförändring blir möjlig.
FINEST – Food Innovation Enabling Sustainable Transition – har mellan 2020 och 2025 samlat drygt hundra forskare och industripartners för att identifiera vilka steg som krävs för att accelerera omställningen av det svenska livsmedelssystemet. I den slutrapport som nu lanseras presenterar RISE de viktigaste slutsatserna och rekommendationerna, med särskild relevans för företag som vill stärka innovationskraft, utveckla nya produkter eller skala hållbara affärsmodeller.
Slutsatserna sammanfattar ett antal generella rekommendationer med direkt betydelse för branschen. Bland annat pekar forskarna på behovet av:
– tidigare samverkan i värdekedjan, där företag, råvaruproducenter och dagligvaruhandel utvecklar gemensamma beställningsunderlag och delar risk i tidiga utvecklingsskeden,
– testbäddar och pilotmiljöer där företag och myndigheter kan pröva nya policy- och marknadslösningar i mindre skala,
– stärkt innovationsförmåga, exempelvis genom tvärfunktionella utvecklingsteam som bidrar med olika perspektiv, gemensamma konsumentstudier och bättre tillgång till infrastruktur för förädling,
– verktyg för att hantera komplexitet, som scenariometoder, flernivåanalyser och strukturer för långsiktiga partnerskap.
– att se innovation som ett socialt och relationsdrivet arbete där olika mål och logiker behöver översättas, förhandlas och hanteras i vardagen – inte bara i formella strukturer.
Rapporten lyfter även konkreta exempel på forskningsresultat och pekar på framtida möjligheter för tre värdekedjor: protein från svenska baljväxtproteiner, svenska skogsbär och experimentella proteinkällor som mykoprotein och insekter – och visar hur branschen kan accelerera omställningen genom att samordna risker, stärka infrastruktur och utveckla hållbara affärsmodeller.
- En av våra tydligaste slutsatser är att omställningen går snabbare när aktörer möts kring verkliga problem, som produktutveckling, logistik, råvaruflöden eller konsumentrespons, i stället för att arbeta var för sig, säger Karin Östergren. Inom FINEST såg vi hur konkreta samarbeten, till exempel kring baljväxtproteiner eller nya användningar av skogsbär, skapade helt nya lösningar som ingen aktör hade kunnat ta fram ensam.
Tillsammans utgör dessa insikter en väg framåt för en livsmedelssektor som både är konkurrenskraftig, resilient och i linje med Sveriges livsmedelsstrategi och klimat- och hållbarhetsmål.
Kontakt: Karin Östergren, RISE, karin.ostergren@ri.se
Läs hela rapporten: FINEST slutrapport