Förändrade matvanor och minskade utsläpp i livsmedelsproduktionen krävs för att nå klimatmålen

Matkonsumtionen i Sverige står idag för i storleksordningen 1,9 kg CO₂e per kg livsmedel. För att hålla oss inom planetens gränser behöver denna nivå minska till omkring 0,8 kg CO₂e per kg till 2050. RISE har tagit fram vetenskapligt förankrade nyckeltal för att sätta och följa upp klimatmål för livsmedelsinköp på lång och kortare sikt samt tagit fram ett underlag för vad det kan innebära i praktiken för olika aktörer i livsmedelskedjan.

- Syftet med nyckeltalen är att skapa ett gemensamt, långsiktigt mål som stödjer klimatomställningen i hela livsmedelskedjan – från producent till konsument. Genom ett transparent och vetenskapligt förankrat underlag ökar möjligheterna för olika aktörer att skapa samsyn i upprättandet av klimatmål och i klimatarbetet som helhet och det blir tydligt att allas insatser behövs, säger Britta Florén, från RISE.

Projektet med nyckeltal för klimatmål finansierades av Vinnova inom ramen för satsningen Ett nytt recept för matsystemet och intresset för projektet har varit extra stort i de offentliga måltiderna som tillämpat detta arbetssätt med klimatnyckeltal från livsmedelsinköp under en lång tid.  Kockar i offentliga och privata måltidsorganisationer har en nyckelroll i att driva på förändringen i konsumtionen och få fler att vilja testa nytt genom gastronomi och måltidsupplevelser, men slutsatserna berör hela livsmedelskedjan och även alla privata aktörer och konsumenter.

- Vi ser att 60 procent av minskningen av klimatavtrycket behöver komma från åtgärder som konsumenterna gör i handeln, offentliga och privata restauranger samt i hemmet och 40 procent genom minskade utsläpp i livsmedelsproduktionen, säger Britta Florén, från RISE.

- Det betyder att våra matvanor hamnar i fokus vilket går väl i linje med Livsmedelsverkets kostråd och den senaste rapporten från EAT Lancet Commission. Vår bedömning är att vi kan få resultat redan på kort sikt genom att äta mindre av livsmedel med hög klimatpåverkan. Likaså behöver vi undvika det vi kallar ”utrymmesmat”. Alltså mat som inte tillför nödvändig näring, som fika, godis och läsk. Att prioritera den mat som också tillgodoser näringsbehovet är även viktigt för folkhälsan, säger Maria Biörklund Helgesson, från RISE.

Åtgärderna inom livsmedelsproduktionen bedöms ge effekt på längre sikt och här handlar det om teknikutveckling och systemomställning. RISE ser ett behov framåt att utveckla samarbetet mellan lantbruk och marknad för att skapa en stabil efterfrågan på hälsosam och hållbart producerad mat.

Mer info och länk till rapporten:

https://edu.ri.se/sv/klimatnyckeltal/#/lessons/-Pnyoe9nA8LqZr5SP2ElRXcLGjkYtXH-

Presskontakt:

Niklas Jälevik, presschef RISE, niklas.jalevik@ri.se, 072-727 53 14