Kan MCA leda till mer rättvisa hållbarhetsbedömningar i matsystemet?

Att inkludera fler aspekter är positivt, eftersom ett ensidigt fokus på en eller några få parametrar kan leda till felaktiga slutsatser. Men det gör också att kvantifieringarna blir mer tids- och datakrävande. Dessutom är det en utmaning att förstå resultaten när hänsyn behöver tas till minst ett tiotal aspekter av helt olika natur (som  “klimat” och “kulturella värden”) i samma diagram). Tänk om det finns en metod där det är möjligt att både bredda fokus och hålla fast vid kvantifieringen som ju är extremt viktig för en kunskapsbaserad förståelse? 

Under de senaste åren har jag arbetat tillsammans med Mehran Naseri Rad som är expert på något som kallas Multi-kriteria-analys (MCA). MCA används för att utvärdera och fatta beslut baserat på flera, ofta motstridiga, kriterier. Med metoden ges vi möjlighet att, på ett övergripande sätt, sortera vilka hållbarhetsaspekter som är viktiga för en viss produkt eller ett produktionssystem. Detta görs genom en strukturerad expertbedömning där hållbarhetsaspekterna hanteras jämbördigt (alltså utan att ge mer vikt åt sådant som är lättare att räkna på, vilket annars är vanligt). 

Resultatet blir en total ranking mellan alternativ och samtidigt ges en insikt om vilka aspekter som är viktigast att ha koll på. Detta gör hela processen mer resurseffektiv och urvalet transparent. Idag görs ofta urvalet genom att fokusera på det som är känt eller det som nyligen diskuterats i media. Kanske är MCA inte den perfekta lösningen, men den kan vara värd att testa!

Nyligen publicerade Mehran en vetenskaplig artikel som beskriver MCA som metod och hur den kan appliceras på jordbruk och livsmedel. Det är svårt att sia om artikelns direkta genomslag men på sikt skulle den kunna vara en viktig plattform för att kunna använda MCA vid utveckling av nya produkter och system inom jordbruks- och livsmedelssektorn. Då kanske vi äntligen kan undvika besvara obehagliga överraskningar med svaret “Tänkte inte på det…”.