Kvantteknologi lyfts ofta fram som nästa stora språng för vetenskap, industri och samhälle. Men hur nära är vi? Och blir det en revolution eller snarare en långsammare evolution? Vi bad två av RISE experter inom kvantteknologi att dela med sig av sina perspektiv.
Det som i dag beskrivs som en kommande teknisk omvälvning började för mer än hundra år sedan. 1925 lade Werner Heisenberg grunden till kvantmekaniken, ett genombrott som gjorde det möjligt att beräkna egenskaper hos elementarpartiklar, atomer, molekyler och fasta ämnen. Sedan främst 1970-talet har forskningen accelererat och lett till Nobelpris i fysik 2012, 2022 och nu senast 2025.
2025 utsågs också till Kvantfysikens år av FN. Forskningen har tagit ytterligare ett språng och nu talar alla om kvant: om nya sätt att kommunicera, om banbrytande datorkraft och om sensorteknik med precision bortom dagens begränsningar. Samtidigt finns kvantfenomen redan i vår vardag. GPS bygger till exempel på extremt precisa atomklockor, och LED-skärmar använder kvantprinciper för att generera ljus. Nu står vi inför nästa steg.
– Kvantteknikens utveckling kan jämföras med en industriell revolution, med potential att påverka många sektorer samtidigt – med nya möjligheter inom säker kommunikation, datorkraft och sensorer, säger Linda Johansson, ansvarig för området kvantteknologier på RISE.
Med kvantdatorer öppnas dörren för att lösa komplexa problem betydligt snabbare, till exempel för att ta fram nya material eller påskynda utvecklingen av läkemedel.
Även professor Göran Wendin, expert inom kvantteknologi vid RISE, ser stora framsteg framför sig:
– Under de kommande tio åren kan vi förvänta oss en spännande utveckling. Teknologier för superkänsliga kvantsensorer kommer att medföra väsentliga förbättringar inom mätteknik och kommer att ha stor påverkan på exempelvis tröghetsnavigering, militära system, superhögupplöst mikroskopi, medicinska diagnoser och mycket annat.
Snabb utveckling
Ett annat område är kvantkommunikation, där flygande fotoner kan möjliggöra kommunikation som inte går att avlyssna utan att det märks eller förstörs. Men användningen är ännu begränsad och i hög grad experimentell, menar Göran Wendin.
När det gäller kvantdatorer har utvecklingen gått snabbt de senaste tio åren. Den stora utmaningen är nu att skapa storskaliga, feltoleranta kvantdatorer som kan hantera problem som dagens superdatorer inte klarar. De stora leverantörerna ritar upp tidslinjer med revolutionerande genombrott fram till 2030 och förväntningar om verkligt kraftfulla kvantdatorer omkring 2035. Men att världen skulle förändras radikalt inom bara fem till tio år? Det tror varken Göran eller Linda, men det kommer att vara en spännande tid.
- Inom branschen kommer vi att se stora framsteg som påverkar teknikutvecklingen, säger Göran Wendin, och berättar att RISE, som Sveriges forskningsinstitut, har en roll att hjälpa företag, offentlig sektor och organisationer att navigera i kvantutvecklingen.
Kvantteknikens utveckling kan jämföras med en industriell revolution
RISE är bland annat aktivt i flera EU-projekt samt i Quantum Sweden Innovation Platform (QSIP) som är ett initiativ för att stimulera, främja och driva innovation inom kvantteknologi. Målet är att stödja framväxten och utvecklingen av en svensk industri som är globalt konkurrenskraftig och attraktiv, baserad på och genom kvantteknologi.
Högaktuellt just nu är till exempel kvantkryptering; att kunna skydda dagens data som framtidens kvantdatorer skulle kunna knäcka. EU har satt målet att exempelvis finansiella system och hälsodata ska vara skyddade senast 2030.
Förändrar industri och samhälle
Det händer alltså mycket i fronten, men i vilken utsträckning kommer utvecklingen att märkas av i samhället?
- Mitt svar är: förmodligen inte mycket eller inte alls. Det kommer vara en långsam utveckling under de kommande 20 åren, och som vi lätt vänjer oss vid och tar för given. Ungefär som att det kommer nya modeller av mobiltelefoner med jämna mellanrum. Jag tror bara att den kommer att bli tydlig när vi i framtiden ser tillbaka på dagens samhälle, säger Göran Wendin.
Han menar att vi snarare bör prata om en kvantevolution i stället för en kvantrevolution.
- Jag ser inte att kvantdatorer plötsligt kommer kunna lösa superviktiga problem för mänskligheten eller att det kommer hända något fantastiskt. Det tror jag inte. Det handlar om långsiktiga investeringar och tålamod.
Linda Johansson är inte lika försiktig i sina visioner:
- Kvantteknikens utveckling kan jämföras med en industriell revolution, med potential att påverka många sektorer samtidigt. Med kvantdatorer kan vi lösa komplexa problem betydligt snabbare, för att till exempel utveckla nya material och snabbare ta fram nya läkemedel. Det här är teknik som kommer att förändra både industri och samhälle, menar hon och fortsätter:
- Det låter stort, och det är det. Men med tanke på vad kvantfysiken redan har gett oss, finns det goda skäl att vara optimistisk nu när nästa våg kommer.
