Vatten blir konkurrensfråga – så påverkas din verksamhet av Water Resilience Strategy

År 2030 beräknas den globala efterfrågan på vatten överstiga tillgången med 40 procent. Redan i dag drabbas en tredjedel av EU:s landyta av vattenbrist. Samtidigt lever nästan 15 procent av unionens befolkning i områden med betydande översvämningsrisk. Översvämningar står för en majoritet av alla klimatrelaterade samhällsskador i EU.   

Dricksvatten hotas på flera olika sätt 

Dessutom hotas vårt dricksvatten av en rad föroreningar, från läkemedelsrester och mikroplaster till evighetskemikalier som PFAS.  

– Nu lyfts de stora utmaningarna som finns kopplat till vatten – för lite, för mycket och för smutsigt vatten – på EU-nivå. Frågorna är både tätt sammankopplade och hänger ihop med klimatförändringarna, säger Magnus Arnell som är forskare på RISE och programchef för Water Wise Societies, ett innovationsprogram som ska leda omställningen mot en hållbar hantering av vattenresurser och relaterad infrastruktur. 

Kollegan Lars Thell Marklund, teknisk doktor inom mark- och vattenteknik samt programchef för forskningsprogrammet Mistra InfraMaint inriktat på hållbar infrastruktur, utvecklar resonemanget:  

– Water Resilience Strategy är ett samlat grepp av väldigt många olika problem som man har jobbat med tidigare, men som nu adresseras i en gemensam strategi. EU har lyssnat på medlemsländerna och på näringslivet. I många delar av industrin är insikten stor om att vattenutmaningarna kan bli existentiella. Finns det inte vatten går det inte att driva sin verksamhet.  

Water Efficiency First-principen  

Tidigare har vattenhanteringen varit reaktiv. Problem som läckage och föroreningar har åtgärdats först när de redan uppstått. Framåt krävs i stället ett proaktivt arbetssätt. ”Water Efficiency First”, som handlar om att minska vattenanvändning och förluster innan ny kapacitet byggs, är en central del av strategin. 

– Oavsett vilken av de tre parallella vattenutmaningarna vi pratar om, drabbas egentligen alla näringar, sektorer och industrier på olika sätt. Någonstans mellan 60 och 70 procent av vattenuttagen i Sverige går till näringsliv och industri, så det här är en angelägen fråga för många verksamheter, konstaterar Magnus Arnell.  

Water Resilience Strategy innehåller omkring 50 konkreta åtgärder som ska leda EU mot ökad vattenresiliens. En del av åtgärderna finns redan som lagkrav, och då pekar åtgärden på att lagen behöver implementeras eller följas upp bättre. Det handlar bland annat om Water Framework Directive, EU:s ramdirektiv som syftar till att säkerställa god vattenkvalitet i sjöar, vattendrag och grundvatten. Direktivet har funnits sedan år 2000, där genomförandet har varit ojämnt mellan medlemsländerna.  

Vissa av åtgärderna i vattenstrategin är helt nya initiativ som handlar om samverkan och kompetensutveckling. Ett exempel är European Water Academy, som ska främja partnerskap, innovation och tekniköverföring mellan offentliga och privata aktörer. 

Digitalisering som möjliggörare – kan också öka sårbarheten 

Bland åtgärderna nämns digitalisering och AI som möjliggörare för hållbar vattenhantering. Ett konkret exempel är AI som verktyg för läcksökning, alltså för att identifiera dolda läckor i vattenledningar. 

– Vi utvecklar också ett digitalt verktyg för strategisk förnyelseplanering av VA-näten, berättar Lars Thell Marklund. 

Men går det att öka digitaliseringsgraden och använda AI utan att öka sårbarheten? EU menar att vatteninfrastruktur är ett attraktivt mål för cyberattacker och att ökad digitalisering samtidigt ökar sårbarheten. Man trycker på att aktörer inom vattensektorn därför måste arbeta med riskbedömningar och stärka sin motståndskraft. Ett effektivt sätt att göra detta är att testa och certifiera sina produkter och tjänster.  

– Företag och offentliga verksamheter bör testa sin cybersäkerhet i en säker miljö. ​​​​Det kan man exempelvis göra i vår test- och demonstrationsmiljö Cyber Range. Här går det att testa cybersäkerheten under realistiska förhållanden, identifiera sårbarheter och ringa in lämpliga säkerhetsåtgärder, säger Lars Thell Marklund.  

Möjlighet att få sin vatteninvestering EU-finansierad 

Förutom att investera i digitalisering och testa sina digitala system, behöver företag inom vattensektorn redan nu kartlägga sin vattenanvändning och identifiera förluster (tänk ineffektiv kylning eller läckor). Strategin betonar tydligt vikten av att återanvända vatten i industriella processer.   

– Svenska VA-bolag och vattenintensiva industrier kommer att kunna genomföra åtgärder i linje med strategin genom finansiering från European Investment Bank, EIB. Banken ska bidra till omställningen genom att investera 15 miljarder euro. Men finansieringen ställer krav på att du som ansvarig kan visa att den planerade åtgärden verkligen kommer ge de resultat som du säger, säger Lars Thell Marklund.   

Magnus Arnell fyller i:  

 – Här hjälper RISE, som oberoende institut, till. Det kan handla om att förstå utlysningarna, ta fram underlag, formulera ansökningar och utvärdera olika alternativ för att kunna visa på nytta och värde.   

Strategin är ett av de mest ambitiösa politiska initiativen inom vattenfrågan på flera decennier. Den kopplar samman näringslivets konkurrenskraft och digitalisering med samhällets beredskap och folkhälsa. Nu behöver svenska företag, kommuner och andra aktörer inom vattensektorn ställa om sitt sätt att använda, tänka kring och cirkulera vatten.