Revaq-certifierade Sjöstadsverket tar ansvar för slammet

Mitt i Klarälvens delta finns Sjöstadsverket, ett reningsverk som har kapacitet att ta emot avloppsvatten från 97 000 personer. När vattnet är färdigrenat släpps det ut till Klarälven och Vänern. Från sjön hämtas råvatten som används för att producera dricksvatten. 

Vid rening av avloppsvatten bildas ett slam av organiskt material, näringsämnen och annat som har spolats ner i avloppet. Sjöstadsverket tar hand om slammet från Karlstads kommuns nio reningsverk och från enskilda avlopp. Det rötas i en rötkammare, vilket innebär att det organiska materialet bryts ner av mikroorganismer i en syrefri miljö. Under rötningsprocessen bildas biogas som uppgraderas till fordonsgas. Själva slammet kan i sin tur användas som gödningsmedel. 

– Vårt mål är att 100 procent av avloppsslammet ska vara godkänt enligt Revaq, och det ställer tuffare krav än vad lagen kräver. Syftet med att tillvarata slammet är att få tillbaka kretsloppet för näringsämnen som fosfor och kväve, förklarar Hanna Widalm, miljöingenjör med ansvar för Revaq i Karlstads kommun. 

Charlotte Bourghardt, Projektledare Cirkulära Avloppssystem på RISE: 

– Under de snart 20 åren som Revaq har funnits har det skett en enorm förbättring vad gäller kvaliteten på avloppsslam. I dag känner lantbrukare en tilltro till att ta emot slam från Revaq-certifierade reningsverk. Revaq är en kvalitetsstämpel, säger hon och fortsätter: 

– Och för Karlstad och de andra kommunerna har det blivit tydligt att ju bättre kontroll man har på sin verksamhet, sin reningsprocess och i slutändan sitt avloppsslam, desto mer går det att påverka och styra verksamheten till att bli det man önskar. 

Hjälper verksamheter att identifiera utfasningsämnen

Varje vår tar Karlstads kommun, med Hanna Widalm i spetsen, fram en handlingsplan med mål för året. Det kan handla om att genomföra ett visst antal informationsinsatser riktade till hushållen eller ett visst verksamhetsområde. 

– Det kan också vara att vi ska fasa ut produkter med utfasningsämnen, till exempel sådana som finns på Kemikalieinspektionens PRIO-lista. Sedan har vi också mål för slamkvaliteten, vi vill att den ska bli så bra som möjligt, säger Hanna Widalm.

Till Sjöstadsverket kommer avloppsvatten från både hushåll och verksamheter. Båda bidrar till utsläpp av kemikalier, men står för olika typer av föroreningar. Hushållen är en källa till vardagskemikalier, medan industrier och företag ofta står för mer koncentrerade utsläpp av specifika miljöfarliga ämnen. 

– Alla prioriterade verksamheter i vår kommun har fått fylla i vilka produkter som går till avloppet. Genom att titta på säkerhetsdatabladen för produkterna och jämföra mot listor med utfasningsämnen, har vi kunnat ringa in vad verksamheterna behöver förändra. Många produkter går att ta bort helt och hållet, eller bytas ut mot något annat som inte gör skada på miljön, förklarar Hanna Widalm och fortsätter:

– Revaq trycker mycket på att eliminera utsläpp av oönskade ämnen vid källan. Vi vill inte ha dessa ämnen i våra ledningsnät från första början, vi vill inte ha in dem till reningsverken och vi vill absolut inte att de hamnar i marken genom avloppsslammet eller följer med det renade vattnet ut.

Grannkommunerna går i Karlstads fotspår

Revaq-arbetet i Karlstad har fått spridning. Hösten 2023 gick fyra mindre grannkommuner ihop med Karlstads kommun och anställde en kollega till Hanna Widalm. Upplägget är att kollegan driver certifieringsarbetet i de mindre kommunerna, och tillsammans med Hanna Widalm fortsätter på den väletablerade vägen för uppströmsarbete.

– Vi samarbetar även med andra VA-bolag och kommuner som står inför samma utmaningar som vi gör. Alla som är med i Revaq är väldigt hjälpsamma och hjälper till att komma på lösningar och idéer. Det är skönt att ha kollegor runt om i landet att bolla med, säger Hanna Widalm. 

Ständiga förbättringar är en förutsättning för att kunna behålla en Revaq-certifiering. Varje år gör RISE en kontrollrevision på plats på Sjöstadsverket.

– Första året var jag nervös och tänkte att ”nu kommer det någon från RISE och ska leta fel hos oss”. Året efter insåg jag att det inte handlar om det, utan om att få möjlighet att driva arbetet framåt. Revisorerna kommer med input som hjälper oss att hitta lösningar. Revisionsdagen är både lång och tuff, men den är väldigt givande, konstaterar Hanna Widalm.