Människan avgör AI-omställningen
I våras presenterade Sverige en nationell AI-strategi med höga ambitioner. Att stärka konkurrenskraften, öka produktiviteten och höra till de tio främsta AI-nationerna. Men ska vi lyckas krävs att vi pratar mer om människorna än om tekniken. Trots att AI beskrivs som en teknisk revolution är de största utmaningarna sällan tekniska, utan mänskliga.
Tekniken går snabbt – människor förändras långsammare
Nya AI-verktyg utvecklas i en takt som få hade kunnat föreställa sig för bara några år sedan. Förmågor som tidigare krävde specialistkunskap finns nu tillgängliga för i princip vem som helst med en dator och internetuppkoppling. Men att tekniken finns betyder inte att den automatiskt skapar värde. Det krävs nya arbetssätt, nya kompetenser, nya processer, och ibland helt nya roller. Framför allt krävs tid att lära, testa och förstå hur tekniken kan användas på ett sätt som faktiskt förbättrar verksamheten.
Tekniken kan införas snabbt men lärande tar betydligt längre tid. Det är därför många organisationer idag befinner sig i ett mellanläge. Medarbetarna ser möjligheterna med AI, men är samtidigt osäkra på hur verktygen ska användas, vilka risker som finns och hur deras arbete kommer att påverkas. Det är helt naturligt. Varje större teknikskifte har väckt liknande frågor.
AI handlar lika mycket om ledarskap som om teknik
De organisationer som lyckas med AI är sällan de som inför flest verktyg. Ofta är det de som lyckas skapa en kultur där människor vågar lära sig nytt, experimentera och förändra sina arbetssätt. AI är därför inte i första hand ett IT-projekt utan en förändringsresa.
Ledarskapet blir avgörande. Hur skapar vi trygghet i förändringen? Hur bygger vi kompetens? Hur säkerställer vi att tekniken används ansvarsfullt? Hur får vi hela organisationen att förstå varför förändringen sker?
Frågorna är många, men gemensamt för dem är att de handlar om människor.
Kompetensutveckling blir en strategisk fråga
Under de kommande åren kommer många arbetsuppgifter att förändras. Vissa kommer att automatiseras, andra kommer att förstärkas med hjälp av AI och helt nya arbetsuppgifter kommer att växa fram. Det betyder att kompetensutveckling inte längre kan ses som en enskild HR-fråga eller något som sker vid sidan av verksamheten. Förmågan att lära nytt kommer att bli en av organisationers viktigaste konkurrensfördelar.
De verksamheter som lyckas kombinera teknik med kompetens, ledarskap och förändringsförmåga kommer att kunna skapa betydande värden med AI. De som väntar riskerar däremot att få allt svårare att hänga med i utvecklingen.
Omställningen börjar med människorna
Det är lätt att fascineras av tekniken och det finns goda skäl till optimism. AI kan bidra till ökad produktivitet, bättre beslutsunderlag och nya sätt att skapa värde. Men ingen av dessa möjligheter blir verklighet utan människor som förstår tekniken, vågar använda den och har rätt förutsättningar att ställa om. Det är därför människan avgör AI-omställningen.
För många organisationer är frågan idag inte längre om AI ska användas, utan hur man bygger den kompetens och trygghet som krävs för att använda tekniken på ett klokt sätt. Där kan långsiktiga satsningar på lärande och praktisk tillämpning göra stor skillnad. På RISE arbetar vi bland annat genom AI Partnerskapet för att hjälpa företag och organisationer att ta nästa steg i sin AI-resa – på ett sätt där både människor och verksamhet utvecklas tillsammans.
