Traditionellt sett har dagvatten hanterats via ledningar under mark. Men på grund av framförallt urbaniseringen och klimatförändringar måste vi nu istället bygga öppna grönblå lösningar i våra städer som fördröjer dagvattnet lokalt. Grönblå lösningar kan bidra med många mervärden i staden, men för att få lösningar på plats krävs ofta samverkan och nya arbetssätt.
– Många olika aktörer måste samarbeta för att uppnå en hållbar dagvattenhantering. RISE har stor erfarenhet av att vara en objektiv partner för en lyckad samverkan, berättar Beatrice Nordlöf, projektledare inom klimatanpassning på RISE.
De två främsta orsakerna till att vi inte kan hantera dagvatten enbart via ledningar under mark är urbaniseringen och klimatförändringar. Urbaniseringen har inneburit att städerna har allt fler hårda ytor där vattnet inte släpps igenom och färre gröna områden där regnvattnet kan infiltreras och rinna ner till grundvattnet.
Klimatförändringarna innebär att nederbörden förändras och den totala nederbörden i Sverige kommer att öka. Vi kommer se mer torka på sommaren och fler kraftiga skyfall. Den ökade nederbörden i kombination med att vi har fler hårda ytor i städerna gör att vattnet inte ryms i ledningsnätet utan rinner på ytan och skapar översvämningar.
För att minska risken för översvämning behövs åtgärder för att leda undan och fördröja vatten på ett säkert sätt. Det kan exempelvis handla om att bygga gröna tak eller regnbäddar där vattnet fördröjs lokalt, höjdsätta en gata så att vatten leds bort från byggnader, eller att skåla en park så att stora mängder vatten kan omhändertas där utan att det orsakar skada.
Läs mer om åtgärder för hållbar dagvattenhantering i stadsmiljö: Klimatsäkrad Stad
Planer för dagvatten börjar implementeras
Alla kommuner riskerar att drabbas av översvämning vid skyfall, men kommunerna har kommit olika långt när det kommer till att planera och bygga åtgärder.
– Vissa kommuner har kommit längre än andra. Ofta beror det på att de har blivit utsatta för stora skyfall och översvämningar tidigare, då brukar klimatanpassningsfrågan få fokus och finansiering, berättar Beatrice Nordlöf.
En kommun som drabbats hårt av skyfall och översvämningar är Vellinge kommun som nu byggt flera olika anläggningar för att hållbart hantera dagvattnet. De har bland annat anlagt så kallade raingardens eller biofilter som är små planteringar dit regnvattnet leds, fördröjs och till viss del även renas.
En annan kommun som satsat mycket på lokala lösningar är Malmö Stad. I området Augustenborg infördes ett öppet dagvattensystem i slutet på 90-talet som åtgärd mot regelbundna källaröversvämningar. Efter åtgärder har området blivit mer motståndskraftigt mot översvämning. När Malmö drabbades av ett kraftigt skyfall år 2014 klarade sig byggnaderna i Augustenborg relativt sett bra jämfört med omkringliggande områden.
Dagvatten behöver ses som en gemensam resurs i våra städer
Ansvarsområdet sträcker sig över flera aktörer och flera förvaltningar
Ansvaret för att ta hand om dagvatten och skyfall är uppdelat mellan flera olika aktörer och berör flera av kommunens förvaltningar. Detta skapar ibland en osäkerhet kring vem som ansvarar för vad och hur kostnader ska fördelas, vilket kan göra det svårt att få till åtgärder i praktiken.
– Ett flertal olika förvaltningar måste samarbeta, finansiera och planera för en hållbar dagvattenhantering tillsammans. Även andra aktörer, som privata fastighetsägare, kan behöva involveras. Speciellt i våra större städer där det redan nu råder platsbrist. Här är RISE en bra partner för samverkan, säger Beatrice Nordlöf.
RISE har arbetat med samverkan kring dagvatten- och skyfallshantering i ett flertal forsknings- och innovationsprojekt, bland annat Samverkan för hållbar dagvatten- och skyfallshantering på kvartersmark och Multifunktionell urban klimatanpassning i samverkan. Dessutom har RISE, sedan 2016, en testbädd för utvärdering av dagvattenteknik. Här kan teknikleverantörer av dagvattenlösningar testa sina produkter i en verklig miljö. Några exempel på tekniker som kan utvärderas i testbädden är biofilter, översilningsytor, skelettjordar, fördröjningsmagasin samt filterlösningar och filtermaterial.
Nederbörd är rent vatten som vi skulle kunna ta tillvara på
Vatten som kommer från himlen i form av nederbörd är förhållandevis rent vatten. Rätt hanterat skulle vi kunna använda det för bevattning.
– För att dagvatten ska kunna användas som resurs krävs samarbete och gemensam planering i kommunen. Det handlar också om en ökad samsyn och förståelse för hantering av dagvatten som den resurs rätt hanterat dagvatten kan utgöra. Det kan handla om en hög kant som byggts för att underlätta snöröjningen men som gör att regnvattnet inte avleds till en park eller en annan lämplig yta för fördröjning. Det handlar också om att en förvaltning, till exempel park- och naturförvaltningen, behöver vatten för bevattning av stadens parker, men som idag tvingas använda rent dricksvatten istället för dagvatten som samlas upp i VA-förvaltningens anläggningar. Dagvatten behöver ses som en gemensam resurs i våra städer som tidigt kommer in i planeringsprocessen och har en central roll för all annan planering, säger Beatrice Nordlöf.
Frågan kring hållbar dagvattenhantering är särskilt komplicerad i den befintliga byggda miljön. Många områden är byggda utan hänsyn till översvämningsrisker, samtidigt som klimatförändringarna gör att riskerna ökar.
– I befintliga bestånd är det idag svårt att driva igenom lokala lösningar. Vid nyexploateringar finns större möjligheter, där är det viktigt att frågan om hållbar dagvattenhantering inte tappas bort längs vägen. Det är viktigt att dagvattnet värderas utifrån den resurs det korrekt hanterat utgör, de ekosystemtjänster det tillför och de sociala värden det kan bidra med. Då skulle synsättet och planeringen av dagvatten kunna ändras, avslutar Beatrice Nordlöf.