En taktäckning med råspont ger ett stabilt underlag för taktäckning med takpapp, takpannor och plåt. Att använda prefabricerade underlagsspontluckor ger en snabbare taktäckning. Den oskyddade takytan och byggnaden utsätts för klimat och yttre påverkan under kortare tid, vilket minskar risken för framtida problem i den färdiga byggnaden. Prefabricerade underlagsspontluckor som produceras i en kontrollerad produktionsmiljö ger förutsättningar för en jämn och hög kvalitet. 

Ett typgodkännande för tillverkningen av underlagspontluckor gör det möjligt att visa på att produkten tillverkats under kontrollerade förhållanden och uppfyller krav för avsedd användning, vilket ger er en konkurrensfördel. I certifieringsregeln för en produkt beskrivs certifieringsprocessen när man ansöker om ett typgodkännande, vilka krav som ställs, vilka kontroller och märkning som ska göras för produkten. För att minimera risken för olika tolkningar uppdaterades certifieringsregeln för typgodkännandet av underlagsspontluckor i september 2023.

Typgodkännande av tillverkade produkter görs av en behörig oberoende part. Boverket har utsett RISE som behörig organisation att utfärda typgodkännande för byggprodukter samt ackrediterade av Swedac för det. Typgodkännande av underlagsspontluckor är unikt på marknaden och RISE kan som enda aktör utfärda typgodkännande, utföra ackrediterad kontroll samt erbjuda ackrediterad provning av samtliga de egenskaperna som ingår i certifieringsregeln för underlagsspontluckor. 

RISE utvecklar certifieringsregler för typgodkännanden och certifierar produkters typgodkännanden

När RISE tar fram nya regler för typgodkännande utgår vi från de regler och föreskrifter myndigheter tagit fram, i detta fall Boverket, samt RISE långa erfarenhet av provning och typgodkännande av produkter inom området. När man sedan anlitar RISE för att utfärda ett typgodkännandeför sin produkt kan man vara säker på att ett utfärdat typgodkännande håller en hög nivå och att de typgodkända produkterna uppfyller kraven i byggreglerna. Typgodkännande genomförs enligt certifieringsregeln genom provning och granskning som säkerställer att material, funktion och dokumentation har förutsättningar att uppfylla, som exempelvis för underlagsspontluckor, gällande krav för beständighet, fukt och taksäkerhet.

Vidare läsning
Ny certifieringsregel för typgodkännande av
underlagsspontluckor 

Det här är en artikel ur vår tidskrift Trävärden, den finns i sin helhet här! (Länk)

2030 skulle nästan alla nya vägfordon kunna vara eldrivna. Det visar scenarier framtagna av intresseorganisationen Power Circle inom energiforskningsprojektet ”Ett elsystem för elfordon”. Men för att det ska vara praktiskt gångbart med en helt elektrifierad fordonsflotta är förstås infrastrukturen, nätet av laddstationer från norr till söder, helt avgörande. I slutet av 2023 fanns det runt 34 400 publika laddpunkter i Sverige, fördelade på cirka 4 700 laddstationer.  

– Jag tror att de flesta konsumenter tar för givet att dessa laddstationer är kontrollerade på liknande sätt som tankstationer för bensin och diesel, att de är säkra och levererar det man betalar för. Men laddstationer är inte reglerade i detalj ännu, berättar Mats Olsson, affärsutvecklare inom kontroll och kalibrering på RISE.  

”Borgar för en pålitlig infrastruktur” 

Utbyggnaden har gått undan och regelverket har inte hängt med. Det tar tid att revidera internationella direktiv. I väntan på övergripande EU-krav för hur laddstationer ska regleras har vissa länder valt att ta fram nationella riktlinjer. I praktiken kan det innebära tekniska handelshinder då regleringen på olika marknader skiljer sig åt och skapar en komplex situation för aktörerna i branschen, menar Mats Olsson.

Även tillverkare har sett behovet och låtit testa elmätarmodulen i laddstationen hos ett oberoende certifieringsorgan. För elmätare finns det ett tydligt regelverk på plats, mätinstrumentdirektivet (MID), men det omfattar inte specifikt laddstationer ännu. 

Men det går faktiskt att kontrollera hela laddstationer redan i dag, trots avsaknaden av regelverk. Detta gör RISE:s ingenjörer när de åker ut till befintliga laddstationer och genomför kontroll. Med hjälp av kalibrerad mätutrustning kan de se om laddstationen levererar den energi som kunden debiteras för.  

– Kontroller av stationerna borgar för en pålitlig infrastruktur. Operatörerna är förstås också intresserade av att allt är korrekt. Det kan vara ett försäljningsargument mot marknaden, ”om du laddar hos oss får du vad du betalar för, för detta har RISE kontrollerat”, säger Mats Olsson. 

Kan påverka tilliten negativt 

Vid kontrolltillfället tittar ingenjörerna även på om kablar och kontaktdon är i gott skick och möter kraven för elsäkerhet.   

– Än har det inte varit någon incident kopplade till laddstationer i Sverige, men det räcker med att någon blir skadad så kommer det här att bli högaktuellt. När det väl händer en olycka riskerar detta att påverka tilliten till laddinfrastrukturen, vilket i sin tur skulle kunna bromsa upp elektrifieringen, säger Mats Olsson och fortsätter:  

– Nu är stationerna relativt nya, men tids nog kommer kablarna att slitas. Någon glömmer att plugga ur och åker i väg, det har ju hänt vid bensinmackar. När vi ska ut och mäta vill vi därför även titta på hur utrustningen ser ut. Kontrollen handlar både om konsumentskydd och säkerhet.  

RISE har en tät dialog med Swedac, den svenska föreskrivande myndigheten för reglerad mätteknik, för att kunna följa utvecklingen kring implementeringen av laddstationer i EU:s mätinstrumentdirektiv (MID). Eftersom RISE redan testar nya produkter under utveckling och befintliga produkter ute på fält, kan Mats Olsson meddela att teamet kommer att stå redo när nya, övergripande regler kommer på plats.  

Arbetsgivare är skyldiga att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och att förebygga exempelvis ohälsosam arbetsbelastning, konflikter och kränkande särbehandling. Men för att arbeta förebyggande med organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) krävs bland annat kunskap. Prevent, som ägs av arbetsmarknadens parter och arbetar med arbetsmiljöfrågor mot det privata näringslivet, tar fram utbildningar, checklistor, böcker och digitala verktyg riktade till olika branscher och områden. OSA-enkäten är en av Prevents mest använda produkter.

– Enkäten är en kostnadsfri medarbetarundersökning för vem som helst att använda och ger insikter kring hur det står till med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. Verktyget består av flera olika delar. Det viktigaste arbetet är det som sker när chef och medarbetare går igenom resultatet och tillsammans tar fram lämpliga åtgärder för att förbättra arbetsmiljön, säger Hanna Johansson, projektledare på Prevent.

Vände sig till RISE

Nu har enkäten lanserats i en ny version, med förbättrade frågor, frågeområden, form och teknik. En efterlängtad funktion är möjligheten att jämföra sina svar med andra företag, möjlighet att se fördelningen av svar, jämförelser med tidigare år och fritextsvar. För att säkerställa kvaliteten i enkäten och utveckla visualiseringen av resultaten vände sig Prevent till RISE, som har expertis inom kvalitetssäkrade mätningar av exempelvis hälsa, välbefinnande, beteenden och förmågor.

– Vi tittade på frågorna och svarskategorierna och testade sedan den uppdaterade enkäten. Vi fick svar från 650 personer och använde resultatet av det för att ytterligare förfina den. Det är till exempel viktigt att frågorna hänger ihop på ett psykometriskt adekvat sätt för att kunna ta fram indexvärden, och att frågorna fungerar lika oavsett ålder eller kön. Vi arbetade också mycket med visualiseringen av resultatet, säger Magnus Johansson, forskare på RISE som stöttat Prevent i arbetet.

Hanna Johansson är nöjd, både med resultatet och samarbetet med RISE.

– Det är kul att visualiseringen blivit så bra, det är ett stort steg framåt. Samarbetet fungerade också jättebra. Magnus och Simon på RISE var kompetenta och bra på att förklara det här ganska avancerade vetenskapliga på ett bra sätt. Det gav inte bara en bättre enkät utan också kompetensutveckling för oss som arbetar med enkäten.

Utvecklingen inom tillverknings- och processindustri går mot produktionsprocesser där smarta sensorer och utrustning samlar in och analyserar data och styr processerna automatiskt baserat på mätningarna. Men vad händer om mätningarna inte är korrekta? Om allt fler beslut automatiseras och fattas utifrån mätningar som kanske inte går att lita på? Och hur ska man göra för att undvika att mänskliga misstag smyger sig in i processerna?

– Kalibrering av mätinstrument är en förutsättning för kvalitetssäkrad produktion, och det gäller även i framtidens automatiska produktionsprocesser. Det är viktigt att veta att man kan lita på mätningarna, mätfel kan få stora ekonomiska konsekvenser, säger Ove Gunnarsson, TIC-ingenjör som driver utvecklingen av digitala kalibreringsbevis på RISE.

Manuell hantering av korrektioner

RISE och andra kalibreringslaboratorier utför mängder med kalibreringar åt industri och näringsliv varje år. Resultatet är ett kalibreringsbevis, som visar hur mätinstrumentet ska hanteras och korrigeras med mätosäkerheter. I dagsläget levereras kalibreringsbeviset ofta som en digitalt signerad PDF. Dokumentet är visserligen digitalt, men svårt för maskiner att läsa. 

– Det innebär att i nästa steg behöver den som beställt kalibreringen manuellt hantera de korrektioner som krävs, vilket ofta är tidsödande. Det finns också en risk för fel när hundratals eller tusentals mätvärden ska hanteras manuellt, säger Ove Gunnarsson.

Maskinläsbara kalibreringsbevis

För att komma till rätta med detta utvecklas nu framtidens digitala – och maskinläsbara – kalibreringsbevis. Genom att maskiner kan läsa och tolka dem skapas nya möjligheter för automatiserad produktion, med högre effektivitet och färre misstag. Mycket handlar om att rationalisera bort den mänskliga faktorn.

– I framtiden kanske instrumenten också justeras och uppdateras automatiskt utifrån de digitala kalibreringsbevisen, då har vi tagit bort människan helt. Samtidigt är det viktigt att kunden också får ett mänskligt läsbart dokument så att man kan kontrollera att det blivit rätt, säger Ove Gunnarsson.

Gemensamt format

Flera europeiska och internationella institut, ackrediteringsorgan, universitet och högskolor, tillverkare av mätinstrument och organisationer driver frågan. En stor utmaning är att utveckla ett gemensamt format som kan användas av och accepteras av användare i hela världen.

– Det handlar dels om innehållet, man vill till exempel inte att det ska bli förvirring kring vilka enheter som används i olika länder. Dels om integrationer, man ska kunna använda och dela kalibreringsbeviset mellan olika användare, system och mätinstrument över hela världen, säger Ove Gunnarsson.

RISE följer det arbete som Physikalisch-Technische Bundesanstalt (PTB) i Tyskland gör. De har bland annat gjort mycket av grundarbetet kring ett standardiserat format, XML, som är maskinläsbart och kan delas mellan olika system och aktörer över hela världen. XML är också enkelt att konvertera till andra format, som till exempel JSON.

– Det viktiga är att man bestämmer sig för ett format så att det inte blir flera olika konkurrerande format som gör det svårare för användarna. En annan viktig fråga som PTB också har jobbat mycket med är säkerheten, man måste kunna lita på de digitala kalibreringsbevisen, säger Ove Gunnarsson.

Både uppifrån och underifrån

Många kunder efterfrågar digitala och maskinläsbara kalibreringsbevis. Samtidigt gäller det att inte gå för snabbt fram.

– Man ser att man både kan öka kvaliteten och spara pengar genom detta. För att nå hela vägen krävs arbete både uppifrån, med gemensamma riktlinjer och format, och underifrån så att lösningarna möter användarnas behov. Man vill inte gå för snabbt fram som enskild aktör utan behöver struktur att förhålla sig till. Samtidigt behövs drivkraften från många som jobbar underifrån, säger Ove Gunnarsson.

Han var med på en första konferens om digitala kalibreringsbevis 2020, så utvecklingen är fortfarande i sin linda.

– Men det går snabbt framåt. Jag ser framför mig att det här behöver vara på plats och i gång inom en femårsperiod. Det är inte en valbar utveckling, det kommer att hända och vi behöver vara med. Vi vet att det finns intresse, till exempel inom medicinteknik, läkemedelsutveckling och fordonsindustri, men behöver föra en djupare dialog om hur behoven ser ut, säger Ove Gunnarsson. 

Aerosoler är en blandning av små partiklar eller vätskedroppar i en gas, till exempel luft. De påverkar vår hälsa och kan kopplas både till allergier, andnings- och hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Aerosolpartiklar finns naturligt, till exempel pollen eller droppar som bildas när vi nyser, men är också ett resultat av utsläpp, slitage på till exempel vägbanor eller däck, förbränning och industriella processer.

– Vissa metaller har särskilt kopplats till de negativa hälsoeffekterna. Det finns metoder för att mäta halten aerosolpartiklar i luften, och även metallinnehållet, men för att bättre förstå de faktiska orsakerna till de negativa hälsoeffekterna, eller precis var partiklarna kommer ifrån, behöver vi fortsätta att utveckla mätmetoder, säger Jenny Rissler, senior forskare inom aerosolfysik och expert på röntgenspektroskopimetoder.

Kalibrerade mätinstrument kräver referenser

För tillförlitliga mätningar behövs kalibrerade mätinstrument, och för att kalibrera mätinstrument behövs i sin tur något att jämföra med, en referens. Genom att ta fram bättre referenser, i det här fallet för aerosoler med väldigt väl kända egenskaper, kan man utvärdera och utveckla mätinstrument och mätmetoder. Det är bland annat detta som det europeiska forskningsprojektet AEROMETII arbetat med.

– Vi på RISE var till exempel med och utvärderade hur olika lågkostnadsinstrument för aerosolmätningar fungerar i olika miljöer, på olika platser, i olika temperaturer och så vidare. Avancerade instrument många gånger mer precisa, men det är viktigt även med billigare instrument eftersom detta möjliggör mer mätningar och på fler platser. Samtidigt är vissa instrument begränsade och det gäller det att ha kunskap om. I ett annat arbetspaket tittade vi på vilken kemisk form metaller i aerosolpartiklar från olika europeiska städer hade, säger Jenny Rissler.

Kemiska formen påverkar hälsoeffekterna

Den kemiska formen av ett ämne, det vill säga vilken kemisk förening atomerna bildar, kan skilja sig åt beroende på hur och var partiklarna bildats. 

– Till exempel bildar zink i partiklar genererade från bildäck troligen andra kemiska föreningar än zink i partiklar från bromsar, och bly från en batterifabrik andra föreningar än de genererade från trafiken. Med bättre kunskap skulle vi kunna härleda ursprunget för olika partiklar baserat på den kemiska formen, och använda den informationen för att förbättra luftkvaliteten.

För vissa grundämnen har man sett att den kemiska formen även påverkar hälsoeffekterna. Genom utvecklade metoder för att karaktärisera kemisk form kan man bidra till fortsatt forskning om dessa hälsoeffekter.

Strålröret Balder

I AEROMETII-projektet använde Jenny Rissler och hennes kollegor avancerade spektroskopitekniker: strålröret Balder vid synkrotronljusanläggningen MAX IV i Lund.

– Vi använde absorptionsspektroskopi för att jämföra prover från olika delar av Europa med varandra, och kunde se att den kemiska formen av till exempel zink faktiskt skiljde sig åt beroende på var provet kom ifrån. Men det krävs mer forskning, detta var en av de första europeiska studierna. De flesta tidigare studier är gjorda i Kina.

Pollenmätning med AI

Under kommande år är planen att aerosolforskningen tillsammans med europeiska kollegor ska fortsätta.

– Emissioner från trafik och väg skulle vara intressant att undersöka. Om vi antar att avgaserna minskar som en följd av elbilsutvecklingen så återstår ändå aerosoler som en effekt av slitage av vägbanor och fordon, till exempel från bromsar eller däck.

I sommar börjar också projektet BIOAIRMET som handlar om att mäta och kvantifiera pollen.

– När man idag mäter pollen så görs mycket manuellt, men här vill man utveckla nya AI-metoder. Då behövs referens-pollen, alltså pollen med väldigt väl kända egenskaper, som vi kan använda för att lära AI-systemet att räkna rätt. Man kommer att ta fram dessa referenser i Schweiz och så ska vi på RISE karaktärisera dem så att man vet vad de har för kemiska och fysikaliska egenskaper, säger Jenny Rissler.