RISE erbjuder utbildningar och kurser baserade på ledande expertis inom jordbruk, biologiska system, teknik och innovation. Vi genomför både öppna utbildningar och skräddarsydda uppdrag för länsstyrelser, rådgivare, företag och andra aktörer. Våra kurser kombinerar forskning och praktisk erfarenhet för att stärka kompetensen inom framtidens jordbruk.
RISE utvecklar lösningar som stärker jordbrukets hållbarhet, produktivitet och konkurrenskraft. Genom att kombinera expertis inom biologiska system, teknik och innovation med testning i verkliga miljöer hjälper vi företag och lantbrukare att omsätta nya idéer till praktisk nytta. Ett jordbruk där forskning blir verkliga resultat.
RISE erbjuder testbäddar och teknikinfrastrukturer där framtidens lösningar för jordbruk kan utvecklas och utvärderas under kontrollerade förhållanden. När lösningarna kommit längre fortsätter arbetet på gårdar och i produktionsmiljöer för att säkerställa att teknik och metoder fungerar i praktiken. Det minskar riskerna vid implementering och skapar snabbare väg från innovation till nytta.
I dagens jordbruk stiger kraven på ökad hållbarhet och minskad klimatpåverkan, samtidigt som snabb teknikutveckling och digitalisering ger nya möjligheter. För att få spridning behöver lösningarna vara lönsamma, praktiskt tillämpbara och skalbara. RISE driver omställningen framåt med forskning och innovationer som gör verklig skillnad på både gårdsnivå och samhällsnivå i hela Sverige.
Svenskt jordbruk befinner sig i en omfattande omställning där digitalisering, resurseffektiv produktion, robusta kretslopp och stärkt konkurrenskraft behöver utvecklas samtidigt som lönsamheten är pressad. Lantbrukare förväntas hantera ökade klimatkrav, hög djurvälfärd, skärpta miljöambitioner och snabbt växande tekniska möjligheter – ofta med begränsade resurser. Samtidigt kräver framtidens livsmedelssystem större motståndskraft, bättre växtnäringsutnyttjande och trygg energiförsörjning. För att lyckas behöver omställningen vara praktiskt genomförbar, ekonomiskt rimlig och förankrad i verkliga förutsättningar på gårdsnivå.
RISE stödjer utvecklingen framåt genom att kombinera agronomi, teknik och systemkunskap i en och samma organisation. Vi utvecklar och verifierar digitala lösningar för smartare och mer lönsamma produktionssystem – från sensorer, datadelning och AI-baserade beslutstöd till autonoma maskiner och avancerad prototyputveckling i vår verkstad. Vi bedriver tillämpad forskning, innovation och praktiska tester inom hållbar växtodling, miljö- och klimatvänlig hantering av stallgödsel och växtnäring, samt framtidens animalieproduktion med fokus på djurhälsa, välfärd och funktionella stallmiljöer. Inom bioenergi och biogas erbjuder vi ledande expertis längs hela värdekedjan – från rötning och processutveckling till pilotanläggningar och optimering.
Genom våra testbäddar, innovationsmiljöer och nära samarbete med myndigheter, rådgivare och branschens aktörer – inklusive stöd till innovatörer – hjälper vi till att göra omställningen möjlig, skalbar och hållbar för hela jordbruksnäringen. Precis som vi gjort i nästan ett sekel - först som JTI - Jordbrukstekniska institutet, och sedan 10 år som RISE.
Vilken teknik och nya metoder behövs i framtidens jordbruk? Den frågan har stått i centrum för de tusentals projekt vi arbetat med under de senaste 80 åren – 70 år som Jordbrukstekniska institutet (JTI), och 10 år som en del av RISE.
För 80 år sedan handlade uppdraget om att mekanisera jordbruket. Idag handlar det om att framtidssäkra ett biologiskt produktionssystem under press från klimatförändringar, ekonomiska villkor och geopolitik. RISE bygger vidare på JTI:s arv genom test- och demonstrationsmiljöer, tillämpad forskning och samverkan för att se till att ny teknik fungerar i verkligheten, på gården.
Kunskapsnav animalieproduktion bildades under 2023 på uppdrag av regeringen, med syftet att stärka produktivitet, lönsamhet och konkurrenskraften inom svensk animalieproduktion.
Projektet har genom ett policyexperiment undersökt hur tydliga mål och riktade stöd kan öka produktionen av baljväxter för humankonsumtion i Sverige.
Projektet har utvecklat en prototyp för att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att det ska bli ekonomiskt lönsamt för lantbrukare att ställa om till produktion av baljväxter för humankonsumtion. Fokus ligger på hur förändrade stöd, styrmedel och affärsmodeller kan påverka lönsamheten.
Projektet har analyserat hur odlingens storlek och geografiska läge påverkar vilka stöd som behövs och hur de bör utformas.
Projektet har främst fokuserat på odlings- och förädlingsleden, men eftersom produktionen förutsätter en stabil efterfrågan har även aktörer från efterfrågesidan involverats i utvärderingen av prototypen.
Projektet finansierades av Vinnova inom satsningen Ett nytt recept för matsystemet.
Projektdeltagare: RISE, Jordbruksverket, Hushållningssällskapet Halland, 9outof10 innovation platform, Regenerator, Alba Eco, Lantmännen, Grästorpskommun, Nordisk Råvara, Proteinish.
Slutpresentation av projektet Omställningsstöd gröna proteiner (pdf, 837.05 kB)
Policybrief (pdf, 122.17 kB)
RISE leder ett projekt som utforskar hur avancerad teknik kan användas för att mäta och stärka hållbara jordbruksmetoder. Med stöd från Rymdstyrelsen och Arla Foods utvecklas AI-baserade verktyg som analyserar satellitbilder och drönardata, med målet att ge lantbrukare insikter om naturvärden och landskapselement som gynnar ekosystemen.
Det 2-åriga initiativet — som finansieras av Rymdstyrelsen och Arla Foods och drivs i samarbete mellan RISE och Arla — syftar till att utveckla AI-baserade metoder som använder satellitbilder för att bedöma utvecklingen av naturliga gräsmarker över tid, samt kartlägga och identifiera landskapselement, som bidrar till biologisk mångfald, på gårdsnivå. Även drönardata samlas in för att möjliggöra annotering (beskrivning av bilders innehåll) och verifikation i högre upplösning än vad som är möjligt med satellitdata.
Målet är att utveckla effektiva, datadrivna verktyg som kan stärka och verifiera nyttan av lantbrukarnas insatser för att främja biologisk mångfald och stödja hållbara jordbruksmetoder.
Projektet svarar mot ett växande behov inom livsmedelsindustrin att visa konkreta, platsbundna resultat i arbetet med hållbarhet och biologisk mångfald. På EU-nivå skärps reglerna kring markanvändning, naturrestaurering och rapporteringskrav, bland annat genom den nya lagen om naturrestaurering.
Genom att kombinera satellitdata med AI strävar projektet efter att ge Arla bättre insikter om landskapselement som är avgörande för ekosystem – utan att behöva inspektera varje gård fysiskt. De utvecklade verktygen är tänkta att stödja rådgivning, miljöcertifiering, rapportering och incitamentsystem kopplade till bevarandeinsatser.
Från årsskiftet blir det tillåtet att använda virtuella stängsel till får och nötkreatur. Detta efter att regeringen beslutat om en ändring i djurskyddsförordningen. Beslutet följer efter ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete genomfört av RISE.
–Dagens beslut innebär att lantbrukare kan utveckla och effektivisera sin verksamhet vilket leder till stärkt konkurrenskraft, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.
Antalet brandkatastrofer, som ställer till stor skada och riskerar människors liv, ökar. Vad kan vi göra åt detta? Forskaren Johan Sjöström förklarar varför bränderna i södra Europa blir så allvarliga – och hur vanliga björkar kan minska riskerna i Sverige.
Nerbrunna hus, ett glödande landskap och svart, giftig rök. Bilden av en förödande skogsbrand, visst känns det som att vi ser den allt oftare?
– Relativt sett är bränderna faktiskt inte fler, men de är mer kostsamma. Ser vi till bränd areal och antal bränder brinner det inte mer nu jämfört med för 25 år sedan. Däremot ökar antalet brandkatastrofer. Det handlar om bränder som antingen dödar människor, eller som har väldigt stora konsekvenser i förhållande till bruttonationalprodukten i landet där branden sker, säger Johan Sjöström, forskare på RISE med fokus på skogsbränder och deras bränslen, antändning, beteende och påverkan på samhället.
Att brandkatastroferna blir fler kan till stor del förklaras med klimatförändringarna. När temperaturen på jorden stiger, ökar också brandrisken. Den relativa luftfuktigheten sjunker vilket suger ut fukten ur dött material på marken.
– Det som inte kan förklaras av klimatförändringarna är den ökade bränslemängden. Den beror på flera olika saker. I Frankrike och Spanien där vi har sett stora brandkatastrofer de senaste åren, har de drabbade områdena historiskt sett varit hårt präglade kulturlandskap där man antingen har odlat eller haft betesdjur, säger Johan Sjöström och fortsätter:
– Men de småskaliga jordbruken är inte längre ekonomiskt gångbara och lämnas. Antingen planterar man skog i stället, ofta eldfängda träd som tall, eller så bygger man bostadsområden med skuggande träd väldigt nära husen. Många små jordbruk lämnas också precis som de är. Då växer marken igen med lättantändliga buskar och gräs.
För att komma till rätta med problematiken behöver klimatförändringarna begränsas och markanvändningen förändras. De naturliga brandbarriärerna som ett öppet landskap innebär behöver bli fler.
– För att ta Frankrike och Spanien som exempel igen bör förebyggande, kontrollerade bränder på strategiska platser öka. Under vinterhalvåret kan man bränna områden vilket därmed begränsar tillgången till lättantändligt bränsle inför nästa varma sommar, förklarar Johan Sjöström.
Om man i södra Europa kan skapa brandbarriärer genom kontrollerade bränder, är det andra metoder för att minska brandrisken som är vanliga i Sverige.
– Den billigaste och effektivaste metoden är att låta en viss andel björk stå kvar när man gallrar. De mest brandbenägna skogarna är tallskogar med inslag av gran. Ett litet björkinslag har en stor effekt på deras brandbenägenhet. Om var tionde träd i skogen är en björk minskar brandrisken med en tredjedel, säger Johan Sjöström och fortsätter:
– Det fina är att skogsägare inte ens behöver arbeta för att åstadkomma den här effekten. Björk letar sig alltid in i skogen via luftburna frön, så det är bara att jobba lite mindre med röjsågen.
Om var tionde träd i skogen är en björk minskar brandrisken med en tredjedel
Ett annat sätt att minska risken för skogsbränder är att skapa lövträdsbarriärer vid vägar, genom att låta björkträd etablera sig i diken. Då blir det enklare för räddningstjänsten att stoppa bränderna från vägen, innan elden sprider sig till de mer eldfängda barrträden.
På RISE finns det stor kunskap om skogs- och gräsbränder. Johan Sjöström och hans forskarkollega Frida Vermina Plathner hjälper olika myndigheter att ta fram underlag, till exempel rapporter där trender och mönster för skogs- och gräsbränder i Sverige kartläggs.
– Vi kan också göra riskkartor och sårbarhetsanalyser för begränsade områden, som en kommun till exempel. I dag lägger kommunerna främst resurser på sin räddningstjänst för att stärka släckningsförmågan, vilket är förståeligt på många sätt. Samtidigt finns det mycket att vinna på att förebyggande begränsa markens eldfängdhet, konstaterar Johan Sjöström.
– Vi har ganska mycket tvingande lagstiftning i dag. Efter storm måste markägare gallra bort fällda träd för att minska risken för granbarkborreangrepp. Efter avverkning måste marken återbeskogas. Vi skulle kunna införa en regel om trädslagsammansättning, såsom redan föreskrivs i miljöcertifieringen FSC, för att öka lövträdsinslaget, resonerar Johan Sjöström.
Det finns även ekonomiska styrmedel som kan nyttjas för att minska brandrisken. Myndigheter ger i dag stöd för att återskapa våtmarker. Liknande stöd kan användas för tidigare nämnda lövträdsbarriärer.
– Det går förstås inte att säga hur stor en brand hade blivit utan förebyggande åtgärder, men vi vet säkert att markanvändningen kan klimatanpassas både billigt och effektivt, säger Johan Sjöström.
AGROSOIL främjar övergången till agroekologisk ogräsbekämpning genom att i så kallande "living labs" samutveckla strategier som ska leda till bättre ogräsbekämpning samtidigt som man bygger jordhälsa och minskar användningen av ogräsmedel och jordbearbetning.
Ogräsbekämpning inom europeiskt jordbruk är ofta beroende av kemiska bekämpningsmedel och intensiv jordbearbetning, vilket påverkar markhälsa och mikrobiell mångfald negativt. AGROSOIL kommer bidra till utvecklingen av hållbara alternativ genom att utveckla agroekologiska ogräshanteringsstrategier (AEWM) som bygger på ekologiska principer och funktionell mångfald.
AGROSOIL syftar till att:
Projektet använder en transdisciplinär metodik där levande laboratorier i fem europeiska länder fungerar som plattformar för samverkan mellan forskare, lantbrukare, rådgivare och andra relevanta aktörer. AEWM-strategier som exempelvis mellangrödor, bioherbicider och mekaniska verktyg väljs ut och testas gemensamt. Data om ogräs, grödor och mark samlas in för att utvärdera effekter på mikrobiella samhällen, ogräsdynamik och grödans prestation.
AGROSOIL undersöker hur mikrobiella samhällen i marken bidrar till ogräsbekämpning och ekosystemets motståndskraft. Växthus- och fältförsök används för att identifiera mikrobiella taxa som är involverade i nedbrytning av ogräsfrön och växelverkan mellan gröda och ogräs. Funktionella egenskaper hos ogräsarter analyseras för att förstå hur AEWM påverkar artsammansättning och ekologiska funktioner.
Projektet genomför sociala livscykelanalyser och kostnads–nyttoanalyser för att bedöma AEWM-strategiernas ekonomiska och sociala bärkraft. Genom workshops, enkäter och intervjuer integreras aktörernas perspektiv i utvärderingen.
AGROSOIL bidrar till EU:s gröna giv och de globala hållbarhetsmålen genom att:
AGROSOIL leds av Julius Kühn-institutet i Tyskland. Medverkande förutom RISE är Lleidauniversitetet (UCL), Norwegian Institute of Bioeconomy Research (NIBIO), Wageningen University and Research (WUR & WU) och National Institute for Agricultural and Food Research and Technology (INIACSIC).
AGROSOIL är ett EU-partnerskapsprojekt som initierats av Agroecological Partnership, men som sedan finansieras av varje medverkande medlemsland. För Sverige kommer finansieringen från FORMAS.
