Virtuella stängsel för betesdjur

Virtuella stängsel har potential att förenkla och effektivisera svensk betesdrift. Sedan 1 januari 2026 är det tillåtet att använda virtuella stängsel till nötkreatur och får i Sverige. På RISE har vi under flera år bedrivit forskning och utvecklingsprojekt kring hur tekniken kan användas för framtidens betesdrift.

Virtuella stängsel bygger på att hålla betesdjur inom ett område utan fysiska avgränsningar. Med hjälp av GPS-halsband som ger ljudsignaler och vid behov svaga elstötar kan djuren styras att beta inom osynliga gränser. Systemet kontrolleras via en app, vilket gör det möjligt att snabbt anpassa betesområden genom att flytta, ändra form eller skapa nya zoner på bara några sekunder. Det kan spara tid, minska kostnader och öka flexibiliteten i betesdriften.

Sedan 2022 har vi på RISE genomfört fältförsök med över 200 nötkreatur och 100 får i samarbete med lantbrukare runt om i Sverige. Vi har fokuserat på att förstå hur tekniken fungerar i praktiken, hur djuren påverkas, hur systemet kan tillämpas under verkliga förhållanden och hur lantbrukares arbetsmiljö påverkas. Flera av våra forskningsprojekt riktar in sig särskilt på att testa olika naturvårdstillämpningar. Vi undersöker bland annat hur betesdjur tillsammans med virtuell stängselteknik kan bidra till att restaurera igenväxta marker, bevara biologisk mångfald och hålla landskap öppna, även i områden där traditionella stängsel är svåra eller omöjliga att använda.

Vanliga frågor om virtuella stängsel

Är virtuella stängsel godkända att använda i Sverige?

Ja, virtuella stängsel är godkända att använda i Sverige till nötkreatur och får sedan 1 januari 2026.

Hur fungerar virtuella stängsel?

Virtuella stängsel använder GPS-halsband som ger ljudsignaler och vid behov en svag elstöt för att hålla djur inom ett förutbestämt område, utan fysiska stängsel.

Du kan se en film om hur tekniken fungerar på här länken till SLU.

Rymmer djuren oftare med virtuella stängsel?

Hittills har vi haft få rymningar i våra försök och i de fall det inträffat har djuren självmant återvänt till den virtuella hagen. I våra försök har vi haft ett yttre elstängsel som säkerhetsbarriär, men i exempelvis Norge används tekniken utan fysisk inhägnad.

Kan man använda virtuella stängsel om man har rovdjur i sitt närområde?

Det finns ännu begränsad kunskap om detta. Teoretiskt sett kan det vara lättare för rovdjur att ta sig fram till djuren jämfört med om de är inhägnade med exempelvis rovdjursavvisande stängsel. Å andra sidan kan djuren lättare fly undan en attack eftersom de inte är instängda av ett fysiskt stängsel.