– Jag brinner för att hjälpa barn i deras matematikutveckling. Det här pedagogiska verktyget ger de yngre barnen goda förutsättningar att bygga upp en god grundförståelse för att ta sig an matematikens utmaningar, inleder Emma Holmström, grundare av verktyget Matematikvågen

En digital mattevåg

Diggalikamed är ett företag som erbjuder ett pedagogiskt verktyg för att lära matematik. Idén till företaget dök upp när grundaren Emma Holmström, som till vardags arbetar som lärare i grundskolan upplevde att en del barn kämpar med förståelse för likhetstecknets och dess betydelse, en viktig grundkunskap inom matematiken. 

– Jag upplevde att många barn får det särskilt svårt när likhetstecknet byter plats och inte alltid ligger i slutet av matematikuttrycket. Visst kan man visa med papper och penna, klossar och annat material, men jag kände att jag vill ge barnen ytterligare ett verktyg och goda förutsättningar för att förstå betydelsen av likhetstecknet och använda det i sitt matematiska tänkande, säger Emma Holmström

Inom matematiken är det även vanligt att man arbetar med olika sorters vågar och vågskålar, och Emma hade många idéer på hur man kunde arbeta med en mer digital våg.

– Det är lägligt att digitalisera och möjliggöra för flera, så därför fick jag idéer om en digital våg. Utmaningen jag hade var hur jag skulle kunna få den digitala vågen att tippa. Jag kämpade länge med det själv, men bestämde mig till slut att ta det vidare med hejjarop från min forskarkollega, säger Emma Holmström

Utvecklingsarbete inom Digikraft

Genom Bron Innovation och BizMaker fick Emma kontakt med EU-projeket Digikraft och har nu fått stöd för att bygga ett digitalt verktyg av sina idéer. 

– Jag har genom åren fått hjälp från olika håll, men med hjälp av RISE tog allt fart på riktigt. Tillsammans har vi tagit fram en digital variant av mina idéer och saker som jag hade fysiskt i klassrummet har jag nu som tredimensionella symboler i verktyget, säger Emma Holmström

Emmas elever och 18 lärare från norr till söder har fått möjlighet att testa och utvärdera Matematikvågen.

– Vi har hunnit få in viss feedback på en första version. Mina främsta experter, eleverna kommer med saker som kan förbättras och utvecklas hela tiden, så det gäller att lyssna på dem och följa med i utvecklingen, fortsätter Emma Holmström

Alla kan lära sig matematik

Målet med Matematikvågen är att eleverna lättare ska kunna lära sig matematik genom att använda verktyget i både klassrummet med läraren och på egen hand.

– Det är inte ett spel, inte heller något blinkade och färgglatt som många appar är idag, utan det är ett pedagogiskt verktyg som tänker till kring tillgängligheten och att det ska fungera för så många barn som möjligt, fortsätter Emma Holmström

Emmas vision är att matematiken blir tillgänglig och att alla barn ges möjligheten att förstå och känna glädje till matematiken. I framtiden hoppas Emma på att verktyget kommer att användas på många skolor.

– Om jag får drömma önskar jag ju att Matematikvågen kommer att användas på skolor runt hela landet och ge elever en ökad möjlighet till förståelse, då skulle jag vara supernöjd. Men innan dess ska jag fokusera på att utveckla Matematikvågen till en väldigt bra produkt och jag är på god väg nu med all hjälp jag fått, avslutar Emma Holmström

Vårdsektorn står inför en rad utmaningar när befolkningen blir äldre och åldersrelaterade kroniska sjukdomar därmed allt vanligare. En av de aktörer som arbetar med att hitta lösningar är det nationella innovationsprogrammet Medtech4Health. Jenny Christensson är projektledare som arbetar med externa projekt, ofta med fokus på patientdelaktighet:

– Egentligen skulle vi behöva börja om. Sverige har i grunden ett sjukvårdssystem som är byggt för akutsjukvård, men skulle behöva byggas om mot bredare hälsovård, säger hon.

Enligt ett PM från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har svensk sjukvård visserligen hög kvalitet och presterar bättre än många andra jämförbara länder när det gäller vårdens kvalitet. Samtidigt har vi höga kostnader, längre väntetider, brist på vårdplatser och därtill stora regionala skillnader i tillgängligheten.

Utmaning med 21 autonoma regioner

– Jag kan nämna två stora systemmässiga utmaningar: Dels har vi idag 21 autonoma regioner. Det gör att vården över landet blir olika och ojämlik. Vissa övergripande delar - som upphandling av mediciner och specialistvård – hade mått bättre av färre regioner för att öka likvärdigheten.

– Det andra är vad vi lägger resurser på. Kroniska sjukdomar står för 80% av sjukvårdskostnaderna. Många av dessa patienter skulle kunna göra mer själva, utan att besöka sjukvården. En person med ledgångsreumatism skulle exempelvis kunna hantera en stor del av sina kontroller hemma. Men vi har inte ens förmågan att ställa frågan om patienter skulle vilja slippa besöka sjukvården i onödan – trots att det säkert skulle uppskattas av många och avlasta sjukvården. Den här utmaningen har många bolag hos oss på Medtech4Health tagit sig an, men det går trögt med implementeringen.

Sarah Thunberg är chef för affärs- och innovationsområdet Hälsa och life science på RISE:

– Flera makrotrender i hela västvärlden sätter press på sjukvården från olika håll. Demografin, digitaliseringen, bristen på rätt kompetens. Olika system behöver kunna tala med varandra. Man ska inte, för att ta ett enkelt exempel, behöva ta med sig lådor med utskrivna journaler om man flyttar mellan sjukvården i Stockholm och Göteborg.

Ledarskap krävs från Sveriges regioner och kommuner

Svenska staten, tillsammans med regioner och kommuner, kommer att behöva leda utvecklingen för att upprätthålla hög kvalitet samtidigt som vården blir mer tillgänglig, effektiv och personcentrerad.

Det är lättare sagt än gjort.

– Vi människor har en tendens att återuppfinna det vi redan gjort. Därför lägger vi exempelvis stor energi på att uppfinna fakekött i omställningen mot mer hållbart ätande, när vi skulle behöva skapa nya tankebanor kring vad som är en måltid. På samma sätt tenderar det att bli inom sjukvården och alla andra verksamheter i förändring, säger Petter Forsberg, forskare i hållbara systemomställningar på RISE.

– Med system- och framsynsperspektiv på frågan kan vi skapa möjligheter för de olika aktörerna i vårdkedjan och i slutändan förbättringar för patienterna.

Gemensam vision för vad sjukvården ska vara

Petter Forsberg leder och deltar i omställnings- och innovationsprojekt inom olika industrier och sektorer. Han efterlyser gemensamma visioner och missioner för vad vi tror att sjukvården ska vara.

– Vi i Sverige tenderar att agera reaktivt och därmed saktfärdigt när vi drabbas av plötsliga händelser. Under pandemin reagerade vi på akuta behov, men var i övrigt saktfärdiga. Samtidigt hade vi både förmågan och kapaciteten att ta fram ett eget vaccin, men eftersom det saknades en implementerad plan för hur vi hanterar en eventuell pandemi saknades kapacitet och samordning för att det skulle kunna ske.

– Med en långsiktighet skulle vi kunna bygga bort det vi uppfattar som akuta resursproblem här och nu och samtidigt vara proaktiva inför plötsliga omvärldshändelser som vi alla vet kan komma att hända.

Så var börjar vi?

– Vore jag på en region eller kommun skulle jag börja med att göra en ordentlig systemkartläggning utifrån problemen som ligger på bordet. Det handlar om vilka roller och aktörer vi har och regelverket och policies som påverkar dem. Det här ger en karta som på djupet skapar en bild av hur systemet ser ut och fungerar utifrån en frågeställning.

Långsiktiga perspektiv förändrar strukturerna

Petter Forsberg exemplifierar med den återkommande diskussionen om resursslukande hyrläkare och -sjuksköterskor.

– Alla vill förändra det här men verkar samtidigt oförmögna att förändra underliggande strukturer som löser problemet. För att lyckas räcker inte att göra enskilda insatser, som att utbilda fler sjuksköterskor, utan man måste förstå och kunna justera hur systemet fungerar brett.

Jenny Christensson på Medtech4Health:

– Personalen är en stor fråga. Man pratar om att det är för få sjuksköterskor och för dåligt betalt. Men lyckas ändå inte angripa själva kärnan; att man ska må bra där man jobbar. Personalen inom vården rusar runt och känner sig inte delaktiga i planering och beslut. Detta behöver angripas men det görs inte för vi är fast i andra diskussioner.

Vilken expertis och vilka metoder och arbetssätt hos RISE kan bidra till omställningen?

– RISE kan hantera systemomställningen med långsiktiga perspektiv. Det är svårt att se att många andra nationella aktörer kan kan ta samma roll med den djupa och breda interdisciplinära expertis som finns på RISE och arbeta med systemstrukturen för hur vi ger vård idag, säger Petter Forsberg.

Artificiell intelligens har potential att revolutionera sjukvården. Redan i dag används algoritmer för att tolka röntgenbilder och ultraljud till exempel. För att dessa AI-modeller ska fungera lika bra eller bättre än en läkares erfarna blick behöver de tränas med stora volymer data av hög kvalitet. Det är lättare sagt än gjort, eftersom hälsodata är känslig information som omfattas av olika lagar.  

– Lagarna finns till för att skydda individens integritet. Kanske behöver de ändras i framtiden, men nu är det detta vi har att förhålla oss till. Här blir det viktigt att arbeta med behovsägarna och de som kan juridiken för att förstå hur vi kan använda olika avancerade tekniker för integritetsskydd för att släppa lös potentialen i de data som samlas in, säger Rickard Brännvall, senior forskare på RISE.  

Två effektiva verktyg 

Det finns en blandad verktygslåda att tillgå, berättar han. Ett av verktygen är federerat lärande. Det innebär, enkelt förklarat, att algoritmer tränas på data som finns hos olika organisationer utan att denna data lämnar deras it-system.  

– Med hjälp av federerat lärande kan vårdgivare bygga en AI-modell tillsammans, utan att de behöver dela sina privata datamängder. I stället utbyter de modelluppdateringar, förklarar Rickard Brännvall.  

Processen upprepas i många steg, och slutresultatet blir en bättre modell än om var och en tränat för sig. Det finns dock en risk för att uppdateringarna läcker information som skulle kunna härledas till enskilda individer.  

Här kommer verktyget homomorf kryptering till god användning. Homomorf kryptering innebär att krypterade data kan processas utan att först dekrypteras. I exemplet med federerad inlärning mellan vårdgivare ger homomorf kryptering ett utökat skydd av vårdgivarnas data. Kombinationen av dessa verktyg möjliggör alltså träning av algoritmer för användning inom vården, med betydligt minskad risk för att känsliga uppgifter äventyras.  

– Vi har möjlighet att vara med och bygga en infrastruktur och ta fram olika typer av modeller genom federerat lärande och homomorf kryptering. Det skulle komma till gagn för primäranvändningen av data, men även sekundäranvändning kring innovation och forskning, säger Joakim Börjesson, enhetschef på RISE.  

Ökad prevention med delade friskvårdsdata  

Han lyfter fram ett exempel på primäranvändning av data som kan möjliggöras med hjälp av integritetsskyddande tekniker. Det handlar om att dra nytta av friskvårdsdata från våra egna mobiltelefoner. 

– Genom att korrelera data som samlas in under nästan hela vår vakna tid med data som genereras när vi besöker vården, som kanske bara är någon timme om året, kan man se beteendeförändringar och avvikelser. Utifrån rätt typ av datakällor kan man alltså förutsäga en förändring. När man hamnar inom vården, eller kanske redan innan man söker vård, kan underliggande problem identifieras baserat på insamlade friskvårdsdata, säger Joakim Börjesson och fortsätter:  

– När vi går till vårdcentralen tas nya mätvärden, eftersom läkare inte har rätt förutsättningar att ta del av våra friskvårdsdata i dag. Många, inklusive mig själv, hävdar att de data som vi generar själva bör tas hänsyn till när läkare ställer diagnoser.  

Om leverantörerna bakom hälsoapparna kunde tillgängliggöra sina data på ett säkert sätt, skulle denna data kunna användas för att förebygga ohälsa och minska belastningen inom vården.  

”Bra ingång för företag”  

RISE bedriver flera projekt på temat. Inom projektet Sjyst data! hjälper RISE aktörer inom näringslivet att tackla utmaningar kopplade till dataskydd och integritet. 

– Vi studerar företagens användarfall och stödjer företagen med kompetens kring hur man kan använda olika integritetsskyddande tekniker. Detta är ett exempel på en mötesplats där vi diskuterar ”nära till marknaden-lösningar”, och kan alltså vara en bra ingång för företag och branschorganisationer, säger Rickard Brännvall. 

Inom ett annat projekt har Rickard Brännvall och hans forskarkollegor tagit fram en lösning som möjliggör säker delning och analys av känsliga data från diabetiker, tjänsteleverantörer och sjukvården.  

– Genom att arbeta tillsammans med vårdgivare och näringslivet kan RISE bidra till att definiera plattformar med standardiserade gränssnitt, som gör att man kan arbeta med hälsodata och få tillgång till olika verktyg för integritetsskydd. Det är väldigt viktigt att få alla bitar på rätt plats, inklusive säker hantering av krypteringsnycklar. Annars riskerar man att öppna känsliga data för insyn. RISE kan hjälpa till med både byggandet av plattformar och fungera som bollplank, till exempel via tester i Cyber range, vår testbädd för cybersäkerhet, säger Rickard Brännvall. 

- Vi fick uppdraget i februari 2021 och deadline var 1 juli 2021. Då skulle det finnas en tjänst för digitala covidbevis. Det var ju en extrem tidslinje att jobba utifrån. Men det var bara att hugga tag i arbetet och samla så många smarta människor som möjligt och forma en gemensam målbild. Alla förstod ju syftet med covidbeviset och den digitala infrastrukturen kring det, men ingen visste vad det skulle bli i slutändan eftersom det aldrig tidigare hade gjorts. Det var unikt, berättar Mats Snäll.

Digitalt och agilt arbetssätt

Utvecklingen av covidbeviset (inklusive vaccinationsbevis, tillfrisknandebevis och testbevis) skedde i rekordfart och Sveriges kod har sedan dess använts av flera andra länder i Europa och övriga världen. Över 17 miljoner svenska covidbevis har utfärdats och de bidrog till att öppna upp för resor i Europa och för evenemang i Sverige.

-  Vi var en bra bit över hundra personer som arbetade med hela utvecklingen i olika konstellationer. Det var ett fantastiskt projekt med megateam av kompetenser. Vi jobbade digitalt och agilt och det fungerade förvånansvärt bra, förklarar Mats Snäll. Det kan faktiskt ha varit en stor fördel att vi var tvungna att jobba digitalt med tanke på tidspressen, alla beslut gick snabbare.

DIGG fick även i uppdrag att utveckla en lösning så att arrangörer av evenemang i Sverige kunde verifiera sina besökares vaccinationsbevis som en smittskyddsåtgärd. Det gjorde det möjligt att kunna arrangera större evenemang. Appen Vaccinationsbevis verifiering utvecklades och lanserades på två veckor.

- Alla som har skapat appar vet att det tar betydligt längre tid än några få veckor att bara få appen godkänd av plattformarna där de ska finnas tillgängliga. Men vi grejade det också och arbetade efter samma princip som med covidbeviset, dock i mindre skala. Nu i efterhand är det egentligen helt otroligt alltsammans. Vi hann dessutom göra de nödvändiga tester som krävdes av de digitala lösningarna, säger han.

Så lyckas du med innovationsledning

Arbetet med covidbeviset och den digitala infrastrukturen var ett unikt projekt. Innovationsledning på distans med så många parter involverade blev en naturlig del av utvecklingen, enligt Mats Snäll. 

- Jag har tidigare erfarenhet av innovationsledning på distans och för mig är det ganska enkelt. Ibland blir det ju fel, men det lär man sig av och går vidare. Det är viktigt med öppenhet i alla typer av innovationsprojekt. Som världen ser ut i dag, i ständig förändring, så kan du inte vila på att du känner till allt som har gjorts eller har erfarenheter från andra liknande saker. Det händer så otroligt mycket i samhället och därför är det avgörande med en öppenhet i företaget eller verksamheten. Just för att vara redo när det krävs förändring och innovation, förklarar han.

Innovation som begrepp är dock ganska komplicerat anser Mats Snäll:

- För mig handlar det om att utforska och utveckla idéer till något nytt som ger goda effekter. Innovation är resultatet av en aktivitet. Och det viktigaste är att skapa nya och bra lösningar som ger fantastiska resultat, säger han.  

Öppenhet och utrymme

Mats Snäll återkommer till vikten av en välkomnade kultur i verksamheten för att skapa nya idéer och lösningar.

- Ständiga förbättringar eller idélådor har ju alltid varit svårt att implementera på riktigt. Men har du en öppenhet på företaget och kan lämna ett förslag till en chef och diskutera det vidare, då skapar du utrymme för innovation. Det handlar om bra återkoppling från ledare för att gynna processen, säger han.

Mats Snäll var tidigare innovationschef på Lantmäteriet och har goda erfarenheter från att starta upp innovationsarbete och förnyelse.

- Vi hade en uppgift på Lantmäteriet där vi skulle skapa en struktur för mer systematiserad innovation. Då ställde vi oss frågan: Var hittar vi utrymmet för att göra det? Det är lätt att vi har en innovationsprocess eller modell och nöjer oss med det, men har du inte tid och möjlighet att genomföra det då är det ingen vits att prata om systematiserad innovation. Att få med cheferna i arbetet är också avgörande. Hos Lantmäteriet skapade vi ett innovationsråd där alla chefer med budgetansvar fanns med vilket fungerade bra, berättar han.

Viktigt med engagemang

Företag som satsar på innovationsledning har visat sig gå bättre. Det ökar de anställdas engagemang, företagets anpassningsförmåga stärks, risker hanteras smartare och man agerar snabbare på nya möjligheter.

Nathalie Gustafsson är innovations- och processledare och en av många som arbetar med Innovationsledning på RISE.  Hon instämmer i det som Mats Snäll berättar.

- Det är verkligen avgörande att ledningen på företaget eller i verksamheten är engagerad i arbetet med innovation och utveckling för att det ska bli lyckat. Framgångsrikt systematiskt innovationsledningsarbete bygger på att strategi, insikter, processer, samarbete och organisationskultur integreras, säger hon. Via innovationsledningsdialoger hjälper vi på RISE företag, organisationer, offentlig verksamhet och miljöer med att kartlägga innovationsförmågan och samtidigt öka förståelsen för hur man kan arbeta systematiskt med innovation och förbereda sig för att lyckas med sitt innovationsarbete.

Värdefulla erfarenheter

Tillbaka till arbetet med covidbeviset och den digitala infrastrukturen. Ett arbete som blev mycket framgångsrikt och förenklade vardagen för miljontals människor under en stor kris. Men ännu har ingen analys genomförts av arbetet.

- Det vore förstås oerhört värdefullt med en fullständig analys och rapport av arbetet. Kunskaperna och erfarenheterna skulle kunna vara viktiga framåt för hela Sverige och många andra, säger Mats Snäll och fortsätter:

- Det har nog aldrig gjorts ett liknande arbete i privat eller offentlig sektor av den omfattningen. Att göra ett sådant här utvecklingsarbete med det genomslaget och på så kort tid, utan större fel och avvikelser är unikt. Det finns ju anledningar till att det blev så framgångsrikt och det är först nu vi börjar förstå omfattningen av hela arbetet, avslutar han.

Läs mer om RISE erbjudande inom Innovationsledning