AI redan börjat användas för uppgifter som bildanalys, prediktiv analys, patientövervakning och automatiserade operationer. Men inom en snar framtid kommer AI i bästa fall även kunna hjälpa läkare att lättare diagnostisera allvarliga sjukdomar och bli ett viktigt verktyg för att förbättra vården inom mental hälsa. 

Fehmi Ben Abdesslem är senior forskare inom uppkopplad intelligens på RISE. Med tjugo års erfarenhet som forskare inom datavetenskap har han arbetat med många olika typer av data för att ta fram ny kunskap, framför allt med hjälp av maskininlärning.  

– Det kan finnas många vinster med att använda AI inom medicin och hälsovård, till exempel för att förbättra diagnostisk noggrannhet och för att ta fram individuella behandlingsplaner. AI kan också användas som ett verktyg för tidig upptäckt av sjukdomar och för att förbättra effektiviteten i kliniska miljöer, säger Fehmi Ben Abdesslem. 

Individanpassad vård med hjälp av AI 

Utvecklingen av AI har öppnat dörrarna för nya sätt att genomföra forskningsstudier . Exempelvis har bildigenkänning tagit ett stort kliv framåt under det senaste decenniet. Tack vare tekniker för djupinlärning kan datorer nu känna igen objekt med mycket omfattande noggrannhet (se faktaruta). 

Ett annat område där AI kan bli en innovativ kraft – och i slutändan kanske hjälpa till att rädda liv – är inom mental hälsa.  

– Genom att låta AI gå igenom stora datamängder kan läkare exempelvis få viktiga ledtrådar om vilken typ av medicin eller terapi som passar en patient bäst, vilket kan leda till ett snabbare tillfrisknande. Eftersom AI kan tränas på ofantligt stora datamängder, hoppas vi också att maskininlärning ska kunna användas för att förebygga självmord, säger Fehmi. 

I ett samarbete mellan Psykiatri Sydväst, Region Stockholm och RISE undersöks om AI kan förbättra kognitiv beteendeterapi på individnivå. Med hjälp av data från tusentals patienter får AI hjälpa en terapeut att utvärdera vilken inverkan terapin har på patienten, med målet att göra det enklare att individanpassa terapin tidigt under behandlingen. Dessutom hoppas gruppen att AI ska kunna identifiera vilka patienter som kan behöva mer hjälp efter terapin. 

Ett annat exempel är ett samarbete mellan RISE och fakulteten för hjärnvetenskap vid UCL (University College London) i Storbritannien där man använt AI för att jämföra de individuella effekterna av olika typer av psykofarmaka för bipolära tillstånd, med data från Sverige, USA, Storbritannien, Taiwan och Hongkong.  

– I dagsläget vet vi inte varför ett läkemedel fungerar bättre än ett annat. Genom att bygga maskininlärningsmodeller undersöker vi om AI kan rekommendera vilken medicin som passar en person bäst, baserat på individens specifika tillstånd. 

Bekämpa självmord med AI 

Inom en snart framtid kan maskininlärning förhoppningsvis också bli ett verktyg för att ta fram självmordsprognoser. 

– 800 000 människor tar sitt liv varje år runt om i världen. Tänk om data om dessa människors DNA skulle kunna ge oss ledtrådar om riskfaktorer och på lång sikt förhindra självmord?, säger Fehmi Ben Abdesslem. 

American Foundation for Suicide Prevention, Karolinska Institutet, Institutionen för genetik vid University of North Carolina och RISE har startat ett samarbetsprojekt för att ta fram världens största datasamling gällande suicid. Just för att kunna upptäcka genetiska och miljömässiga riskfaktorer för suicid i förebyggande syfte.  

Tanken är att låta AI gå igenom en enorm mängd data, med instruktionen att leta efter alla typer av miljövariabler och genetiska varianter och risker som kan kopplas till självmord. 

– Tidigare studier har visat att vårt DNA kan ha en roll i att öka risken för självmord. Eftersom vi tar ett blodprov på alla medborgare när de föds i Sverige har vi en helt unik DNA-databas som kan användas för att ta forskningen om självmordsprevention framåt över hela världen, säger Fehmi Ben Abdesslem. 

Ta hänsyn till etiska frågor 

För att utveckla en mer digitaliserad, preventiv och individanpassad hälso- och sjukvård behöver många faktorer vara säkerställda. Det finns flera etiska utmaningar, exempelvis hur samtycke ska inhämtas från de som berörs, eller hur man ska motverka algoritmiska fördomar och skydda patienternas integritet på bästa sätt.  

Tillgång till högkvalitativ data är en avgörande pusselbit, men logistik i form av kontinuerlig övervakning och uppdatering av AI-systemen behöver också finnas på plats för att kunna skala upp en säker och trygg användning av AI. 

Fehmi poängterar att det behövs fler användningsfall och mer forskning. Tvärvetenskapliga samarbeten mellan olika parter är avgörande för resan framåt.  

– Vi strävar efter långsiktiga relationer och samarbeten som kan göra skillnad för människors hälsa och välbefinnande, säger Fehmi Ben Abdesslem. 

– Vi har en stor demografisk utmaning i Europa. När det gäller Sverige har Höganäs kommun en skarpare kurva än landet i övrigt. Vi får allt färre invånare i yrkesverksam ålder och allt fler som behöver vårt stöd. Vi pratar om detta och jobbar med frågan hela tiden, säger Viweca Thoresson, vd på Höganäs Omsorg. 

Det skånska kommunala omsorgsbolaget är en av 14 projektpartners i Nordsjöregionen som deltar i ett projekt som handlar om just detta – att möta omsorgssektorns utmaningar. Målet är att fler äldre ska få möjlighet att bo kvar hemma så länge som möjligt. Projektet ACE, Accelerating the Home Care Innovation Ecosystem, kopplar ihop offentlig sektor, näringsliv, civilsamhälle och akademi i de olika länderna.  

– Det vi gör är att sammanföra alla intressenter för att de ska lyckas bättre i införandet av digitala lösningar och tjänster inom äldreomsorgen, säger Mona Jonsson, ansvarig för kommunikationen kring ACE på RISE, som är lead partner för projektet.  

”Stor läranderesa” 

Höganäs Omsorg ser den internationella aspekten av ACE som helt nödvändig. Utmaningen de står inför är inte ett isolerat svenskt problem, och kan inte heller lösas av svenska kommuner på egen hand.  

– ACE-projektet är en möjlighet för oss att titta utanför Sverige. Vad gör andra? Vilka lösningar som andra jobbar med kan vi också använda? Vilka arbetssätt kan vi anamma? Det här är en läranderesa för oss, men också en möjlighet att skapa kontakt med andra kommuner och företag. Även forskare, som kan hjälpa oss att jobba evidensbaserat, säger Linda Macke, utredningsstrateg och koordinator för ACE-projektet på Höganäs Omsorg och fortsätter:  

– Vi måste förändras, jobba på andra sätt och tänka annorlunda för att kunna möta utvecklingen. Därför är det väldigt intressant att titta på hur andra länder tar sig an frågan, för det är utmanande. Inte minst att fatta beslut om nya arbetssätt.  

Målet: uppskalning av smarta lösningar  

I dag finns det många digitala lösningar som kan öka trygghet och självständighet bland äldre som inte nyttiggörs, menar Camilla Evensson som är RISE:s projektledare för ACE. Hon berättar att svenska kommuner är duktiga på att testa innovationer, men i många fall resulterar inte det i uppskalning och faktisk användning i verksamheten. Förhoppningen är att ACE-projektets användardrivna approach ska ändra på detta.   

– Genom att lyssna in personal, äldre och närstående samt pensionärsorganisationer kan vi identifiera de största behoven. Sedan matchar vi dessa med företag som säljer olika typer av digitala lösningar för vård och omsorg i hemmet. Teknologin måste möta de behov som finns, säger Camilla Evensson. 

– Sedan är arbetssätt och anpassning en viktig del i det här projektet. Vid implementation av ny teknik kommer man att behöva ändra omsorgspersonalens arbetssätt. Man måste också tänka på att även senioren och dennes närstående behöver få stöttning och guidning i hur de ska anpassa sig till digitala lösningar, säger Mona Jonsson.  

Det var det användardrivna perspektivet och behovsidentifieringen som lockade Höganäs Omsorg att delta i ACE. Det kändes viktigt att ta chansen att arbeta tillsammans med företag som kan skapa lösningar utifrån ett verkligt utgångsläge.  

– Vi vill utgå från behovet i vår kommun. Och vi tror inte att våra invånares behov skiljer sig markant från invånarbehoven i Danmark eller Tyskland, säger Viweca Thoresson. 

Lösningar i individens livsmiljö 

Så, vilka digitala lösningar skulle kunna rullas ut i samband med projektet? Ett exempel är så kallade empatiska hem, vilket innebär att hemmet “tar över” en del av vård- och omsorgsgivarens uppgifter och stödjer äldre i vardagen genom hjälpmedel som ljus- och ljudsignaler. Detta jobbar projektpartners i Nederländerna med. 

– Det finns också en tanke om att bättre koordinera insatser från civilsamhället. I dag tar aktörer som pensionärsorganisationer, anhörigorganisationer och Svenska kyrkan ett stort ansvar för den äldre befolkningen. Teknologi skulle kunna underlätta samarbete mellan dessa parter. Sedan handlar det förstås om att matcha ihop befintliga digitala lösningar med aktörer som Höganäs Omsorg, poängterar Mona Jonsson. 

– Genom projektet kan vi ta bort många hinder och göra det lättare för företag att sälja sina lösningar i fler länder. Samtidigt gör vi det lättare för kommuner och andra omsorgsgivare att få tag på smarta lösningar som finns i andra länder än det egna, säger hon. 

– Det vi har lärt oss hittills är att vi behöver samarbeta. Att jobba tillsammans med andra organisationer och företag är en nödvändighet. Vi vill lära oss mer och samtidigt bidra med det vi kan, säger Viweca Thoresson.

Fler partners välkomna

ACE-projektet pågår fram till juni 2026, och Camilla Evensson ser gärna att fler aktörer ansluter sig för att dela med sig av egna erfarenheter, men också för att ta del av den kunskap och de lösningar som tas fram och testas inom projektet.

– Vård- och omsorgsgivare, äldre, forskare, civilsamhället och leverantörer av digitala lösningar – alla är välkomna att delta på events och i diskussioner online för att tillsammans utveckla framtidens digitala lösningar för vård och omsorg i hemmet.

Gör både brukare och anhöriga tryggare

Bryr är mobilapplikationen som har skapats för anhöriga till någon som behöver stöttning i sin vardag på grund av ålderdom, sjukdom eller annan kognitiv svikt. Bryr vill bidra till att de närstående håller sig informerade, organiserade och trygga genom att dela information om den man bryr sig om.

– Vårt företag hjälper anhöriga till en äldre närstående som på grund av sjukdom eller kognitiv svikt behöver mycket stöttning för att klara sin vardag. Vi vill skapa bättre livskvalitet för anhöriga och göra livet enklare, inleder tech entreprenören och grundaren Linda Daniloff

Genom appen kan anhöriga lättare samarbeta och ta del av information om den närstående, de kan få en bättre överblick på saker som behöver göras och synliggöra fördelningen mellan olika anhöriga.

Energi och resultat

Bryr kom i kontakt med det EU-finansierade projektet Digikraft tack vare den lokala aktören i projektet Bron Innovation där de önskade få hjälp med några utmaningar som de hade.

– Vi ville göra en marknadsverifiering och använda AI metoder för detta, men behövde hjälp med hur vi skulle gå till väga, säger Linda Daniloff

Tillsammans med RISE har de undersökt hur artificiell intelligens kan hjälpa till i utvecklingen av olika delar i deras applikation.

– Vi har fått hjälp att genomföra en omfattande granskning av vetenskapliga artiklar som var av vikt för oss med hjälp av AI-teknik. Dessutom har vi fått stöd med att testa på olika sätt. Med hjälp av AI har vi fått designförslag på hur nya delar av appen kan se ut och även fått förslag på vilken data den ska innehålla. Vi har också fått hjälp med att lägga upp en process för fokusgrupper som vi startade upp nyligen.

Energi och unik möjlighet

Resultatet av samarbetet med Digikraft och RISE har gett företaget en enorm boost och på frågan om deras medverkan i Digikraft påverkat företaget i någon riktning svarar Linda Daniloff så här:

– Ja! Det har gett energi i en svacka, som startup är livet en berg- och dalbana och RISE fick oss ur vår svacka. Vi behöver all hjälp vi kan få och att få den spetskompetens som RISE kan erbjuda kändes som en unik möjlighet som vi inte ville missa!

Skapa förändring på global nivå

Bryr har stora ambitioner för framtiden och vill med hjälp av teknologi och innovation lösa samhällsproblem. För deras applikation hoppas de även på internationella möjligheter framöver.

– Inom två år vill vi ha 10 procent av marknaden vilket innebär 60 000 användare av appen. Vi vill vara ledande på tech mot denna målgrupp och skapa nytta som leder till livskvalitet för både anhöriga och äldre. Vi vill också nå en internationell marknad och då är till exempel England och Japan marknader vi drömmer om att gå in på, avslutar Linda Daniloff