Många organisationer ser fortfarande drönare som "bara en gadget" istället för det de faktiskt är: avancerade IT-system som samlar, lagrar och överför känslig information. Det innebär att organisationer implementerar drönarteknik utan att tänka på cybersäkerhet, vilket skapar oväntade säkerhetsrisker för Sverige kritiska infrastruktur.

Konsekvenserna av osäkra drönare blir allt mer allvarliga: Från informationsläckare och ekonomiska förluster som kan vara nog så kostsamma, till något så allvarligt som att utgöra en nationell säkerhetsrisk. 

Att vänta med att adressera drönarcybersäkerhet är inte längre ett alternativ – det är en fråga om när, inte om, problemet kommer.

Vi erbjuder cybersäkerhetsutvärdering av drönare

RISE har utvecklat Cybersäkerhetsutvärdering av drönare – en omfattande cybersäkerhetsbedömning som ger er kontroll över era drönarsystem före implementation. Tjänsten är särskilt framtagen för organisationer som arbetar med samhällskritisk verksamhet, där cybersäkerhet och funktionssäkerhet är avgörande. Genom att analysera både tekniska och regulatoriska aspekter får ni en tydlig bild av era drönarsystems säkerhetsstatus, innan de tas i drift. 

Tjänsten omfattar

• Nätverkskommunikation: Analys av vilka externa tjänster drönaren kontaktar vid uppstart och drift.
• Datakryptering: Granskning av hur data skyddas – är den krypterad och säker?
• Fysisk säkerhet: Bedömning av konsekvenser vid stöld eller fysisk åtkomst till drönaren. 

Därför ska ni välja RISE

Som Sveriges oberoende forskningsinstitut har RISE unik kompetens inom både drönarteknik och cybersäkerhet. Med vår säkerhetsutvärdering får ni: 

• Kartläggning av hur era drönare hanterar känslig information.

• Identifiering och åtgärd av säkerhetsbrister innan de leder till incidenter.

• En konkurrensfördel i upphandlingar där säkerhet är avgörande.

• Skydd mot att bli en svag länk i Sveriges säkerhetskedja.

Vi samverkar med andra expertområden 

För att ge en heltäckande bild av era drönarsystem kan vi även involvera expertis inom: 

• EMC-tester – elektromagnetisk kompatibilitet och störningsmotstånd.

• Funktionssäkerhet – särskilt för säkerhetskritiska system.

• Energi och infrastruktur – för robust integration i komplexa miljöer.

Vad händer efter utväderingen?

Ni får en oberoende och detaljerad säkerhetsbedömning, tillsammans med rekommendationer anpassade efter era behov och riskprofil. Resultatet kan användas som underlag för beslut, upphandling eller vidareutveckling av era drönarsystem. 

Kontakta oss idag!

Kontakta oss för att boka en säkerhetsutvärdering eller få mer information om hur vi kan hjälpa just er organisation. 

I projektet deltog Polisen som behovsägare, RISE och FOI som teknikutövare. RISE arbetade primärt med DJI Mavic Mini och vidareutvecklade sin mjukvaruplattform för drönare med fokus autonomi och samverkan. FOI arbetade med att bygga en prototypdrönare i samma viktklass som Mavic Mini, under 250g, samt med att styra denna. 

RISE utvecklar en drönarplattform som består i ett mjukvarussytem som gör det enkelt att bygga applikationer och integrera sensorer. Koden är OpenSource under BSD3, ta gärna en titt: https://github.com/RISE-drones/rise_drones

Koden har tillämpats och byggts vidare på under ett flertal projekt och har nu tillräcklig bredd för att kunna möta alla möjliga utmaningar, även dina!   

Bakgrund

Många olika utvecklingsprojekt  i Schweiz, Tyskland, Finland och andra länder syftar till att frigöra den potential som ligger i de nya teknologier som moderna mobila cellulära kommunikationer, Internet of Things (IoT) och obemannade farkoster i luften (UAV) och på marken medger. Den nytta som dessa nya kombinationer av teknologier och affärsmodeller medger bromsas av bristen på system implementerade i allmänt tillgängliga infrastrukturer. Vi närmar oss nu en punkt där det finns tekniska möjligheter att skapa sådana systemtjänster som skulle kunna öppna de möjligheter som efterfrågas. Att kunna övervaka jord och skogsbruk, liksom infrastruktur, järnvägar och vägar samt kraftledningar och elproduktion är krav som ställs av engagerade intressenter och stöds inte minst genom Agenda 2030 och andra initiativ för en hållbar utveckling.

Om testbädden TUVA

Västervik erbjuder ett unikt geografiskt område i södra Mellansverige som erbjuder både den infrastruktur som behövs för att utveckla system och tjänster med obemannade farkoster och de flesta miljöer som behövs för att kunna göra uppskalade försök i verkliga miljöer och under realistiska omständigheter. Vi har även att nätverk av intressenter för att utveckla de system av system och kravställare som behövs för att få fungerande, praktiska och cybersäkra lösningar för att positionera, navigera och kommunicera med obemannade farkoster, även utom synhåll och autonomt.

Testbädden är en UAS zone med möjlighet att  flyga utom synhåll och autonomt tack vare att det finns teknologi för positionering, navigering och kommunikation och säkra områden för tester. UAS står för Unmanned Aircraft Systems och till skillnad från UAV innefattar begreppet även farkostens kringutrustning som är nödvändig för att starta, flyga och landa det obemannade luftfartyget. Syftet är att skapa standarder, system och ge underlag till regelverk som gör att man kan använda obemannade farkoster för de flesta av de ändamål man kan föreställa sig över hela Sverige. För att den visionen ska bli verklighet krävs system som möjliggör säker och laglig/reglerad flygning och som kan hanteras i ett Unmanned Traffic Management system (UTM). Systemen ska även kunna användas för markgående maskiner, fordon och även farkoster på vattnet. 

Projektpartners olika bidrag

Kommunikation

Testbädden kommer att användas för att utveckla den uppgradering av de mobila kommunikationsnäten som i första hand Telia och Ericsson planerar för att underlätta och möjliggöra säker flygning och på sikt ett utvecklat UTM.

UAV - drönare

SAAB, Wallenbergprojektet WASP och Vattenfall liksom Västerviks kommun, Bombardier, SLU, Hushållningssällskapet, Södra skogsägarna och Linköpings universitet är intresserade av att använda de båda samverkande testbäddarna (UAV testbädden och Cellular Innovation Zone i Västervik) för sin utveckling av UAV-baserade tillämpningar.

Självkörande fordon

AstaZero och de delar av RISE som sysslar med utveckling av självkörande fordon är även intresserade att delta i utvecklingen av de delar av teknologin som stöder markbundna fordon och arbetsmaskiner.

Planerade tester och utveckling

Genom att utrusta de flygande farkosterna med transpondrar som samlar in positioneringsdata via GNSS men som även verifierar positionerna, och förädlar dessa med säkerställda positioner och höjd från masterna i de 4G/5G nät som nu står i startgroparna att testas, kan man höja flygsäkerheten mångfalt. I de system av system-lösningar som kommer att testas ingår även tröghetsnavigering och system för att hålla reda på och undvika kollision mellan de olika flygfartygen. Häri ingår flera tekniska lösningar såsom radar och ad hoc nätverk där svärmar av enheter kan hålla reda på varandra under hela sin färd. Förutom att positionering och navigering ger kontakten med mobilnäten även möjlighet att sända över bilder och data till användarna samt manövrera de i övrigt självkörande farkosterna i händelse av tekniska problem eller att ett ambulansflyg kommer på kollisionskurs eller annan hotande situation uppstår.

Exempel på tillämpningar

Jordbruk

Målet för jordbruket i Sverige är att öka självförsörjningsgraden genom en hållbar utveckling av verksamheten utan att öka insatserna med bekämpningsmedel eller drivmedel. Genom att introducera UAVer och E-tjänster i jordbruket där UAVer kan samla in information om grödan och eventuellt hot mot växtodlingen så möjliggörs begränsade och ekologiskt avpassade insatser på ett tidigt stadium. Skogsbruket räknar med att öka intäkterna med flera miljarder SEK varje år genom att inspektera markerna och larma om barkborreangrepp, vindfällen och annat som måste åtgärdas i tid (för mer information se LRF rapporten FRAMTIDENS JORDBRUK | 2019

Landsbygd

Miljöövervakning av vattentäkter och viktiga biotoper kan göras effektivare och säkrare. Transporter av reservdelar till lantbrukares maskiner kan göras snabbt och energisnålt. Hjärtstartare och mediciner kan sändas till ensliga gårdar eller öar och på så sätt underlätta för boende på landsbygden.

Säkerhet 

Sjöräddningen och samhällets blåljus-organisationer arbetar för att effektivisera sina verksamheter och resultat. Där har UAVer kommit att bli viktiga redskap för att hitta sårbarheter men även vid insatser och efterarbetet vid större skadehändelser. 

Länkar

Drone Center Sweden

Västerviks flygplats ESSW

Nyheter

Luftrum ger full testkapacitet för nytt trafikövervakningssystem (3 nov, 2021)

Bakgrund 

Svärmteknologi förväntas vara ett naturligt nästa steg i drönarutvecklingen. I dag styr piloten normalt en drönare. Framtidens operatör förväntas styra flera samverkande autonoma drönare som tillsammans påvisar ett emergent beteende; drönarnas kollektiva beteende uppstår ur deras lokala (och autonoma) interaktioner. Detta innebär nya tekniska krav på systemet och nya kognitiva utmaningar för operatören. Specifikt väcks frågor kring vilka kontrollmöjligheter, återkopplingar, och visualiseringar som operatören kommer behöva samt hur dessa påverkar operatörens mentala arbetsbelastning och situationsmedvetenhet. Interaktionsdesignen påverkas även av den aktuella arbetsuppgiften och arbetskontexten. Det är därför viktigt att ta hänsyn till de tekniska, mänskliga, och organisatoriska faktorerna i utvecklingen av autonoma drönarsystem.

Mål 

Syftet med HISOS är att identifiera och förstå svärmoperatörens ledningsutmaning och utveckla designlösningar på system- och gränssnittsnivå för att främja samarbetet mellan människan och drönarsystemet. Målet är att beskriva designriktlinjer för människa-svärm interaktion som kan användas för att utveckla säkra och effektiva autonoma system-av-system.

Forskning och tillämpningar 

Forskningen som bedrivs i HISOS har kopplingar till flera andra projekt inom RISE. Bland annat ger HISOS inspel till CONTROL-projektet som syftar till att utveckla en testbädd för simulering och ledning av autonoma system-av-system. I projektet Eyes-On-Scene studerar man hur en drönare kan assistera vid sök- och räddningsinsatser längs kusten. Där bidrar HISOS med en inblick i hur flera drönare skulle kunna användas i framtiden. 

Insikterna från HISOS gällande människa-svärm interaktion kan generaliseras för att designa andra autonoma system-av-system, exempelvis autonom kollektivtrafik, transport- och logistiksystem, eller övervakningssystem. Lärdomarna kan även tillämpas för att leda och kontrollera både luftburna, markgående, eller undervattensfordon.

I de flesta fall är dagens drönare utrustade med kamera för dokumentation, och de har en operatör som ständigt övervakar och/eller styr drönaren manuellt. I många fall är detta ett utmärkt system, men det finns tillfällen då en vanlig kamera inte kan mäta det som är av intresse, eller så kan objektet som ska undersökas vara svårtillgängligt eller långt bort. Då krävs ett drönarsystem som kan utrustas med andra lämpliga sensorer, och som har förmågan till autonom styrning på ett säkert sätt.

Vi på RISE designar lämpliga drönarsystem för olika tillämpningar, och vi bygger också prototyper och genomför mätningar. Vi är även experter på gällande och kommande regelverk för att säkerställa att de framtagna lösningarna både fungerar tekniskt och kan användas i verkligheten i enlighet med gällande lagar och regler. Vi erbjuder även tredjepartsverifiering (TPTA) av säkerhetslösningar för drönare.

Vi utvecklar ett mjukvarulager som vi kallar för Drone Safety System (DSS). Genom detta bygger vi olika applikationer efter specifika behov. De senaste applikationerna vi tagit fram är

• 3D-avbildning av objekt i brottsplats.

Vi studerar även hur svärmar av drönare kan samverka, och hur en operatör ska kunna leda en stor mängd samverkande drönare, och utan att själv förlora förståelsen för vad svärmen gör kunna utnyttja dess förmåga att själva fatta beslut. Vi driver även en testbädd för drönare.

RISE erbjuder expertis inom användning av drönare på flygplatser för olika applikationer, t.ex. luftövervakning, ljuskalibrering och markundersökningar. RISE hjälper till att identifiera användningsfall, specificera krav, utveckla AI-metoder samt demonstrera lösningarna.

Tillsammans med myndigheter och flygplatser som behovsägare tar vi drönarbaserade lösningar utvecklade av svenska industrier till flygplatsmiljön. Lösningarna förväntas bidra till framtida autonoma flygplatser med avancerad automatisering, uppkoppling och elektrifiering, ny kompetens, ökad drift och resurseffektivitet samt minskade utsläpp och driftskostnader.

Du som företag har en prototyp eller produkt med drönare och undersöker potentialen i olika applikationsområden. Eller du som myndighet eller flygplats undersöker nya drönarlösningar för flygplatsen. RISE tar produkter från svensk industri och designar lösningar för konkreta användningsfall. RISE arbetar tillsammans med partners och samordnar insatser för detaljerad applikationsdesign, kravanalys samt demo och pilot.

Med RISE som forskningspartner kan kunder förvänta sig applikationsorienterad forskning om algoritmutveckling, detaljerad applikationsutveckling för användningsfall, demonstration och effektutvärdering. För svensk industri innebär detta acceleration av produktintroduktionen. För myndigheter och flygplatser innebär detta kunskap av ny teknik för beslutsfattande.

Luftfartsverket (LFV) har initierat ett program med visionen om “Den autonoma flygplatsen”. Det första och pågående arbetet är att etablera en testplats vid Sundsvall och Örnsköldsvik flygplatser. För att främja den långsiktiga visionen med att använda obemannade farkoster för att skapa samhällsnytta kommer detta projekt att ta fram ett prototypdrönarsystem med syfte att automatisera uppgifter som idag utförs manuellt på flygplatser. Målet är att minimera driftskostnader och miljöpåverkan, såväl som att förbättra flygplatsens säkerhet och resurseffektivitet. Flygplatsövervakning med stängselkontroll är krävande och resursintensivt, särskilt för små flygplatser. Projektet kommer utgå från Örnsköldsvik flygplats (OER) för att demonstrera drönarbaserade lösningar för automatisk flygplatsövervakning. 

De viktigaste uppgifterna är 

1) Identifiering av användarfall för automatisk inspektion med drönare 

2) Undersökning och framtagning av ett prototypdrönarsystem 

3) Undersökning och utveckling av kommunikationslösningar för drönarna för fjärrkontroll och video-streaming 

4) Demonstration av lösningen på flygplatsen.

Detta projekt är ett första steg för att introducera drönare i daglig verksamhet på flygplatser. Det kommer att befästa OERs position som en pionjärprovplats för flygplatsautomation. Projektet kommer att övervakas av LFV och svenska regionala flygplatser vilka kommer överväga expansionen till andra flygplatser. Medan projektet är fokuserat på drönarutvecklingen, kommer man även att undersöka framtida möjligheter som integrerar artificiell intelligens. Kunskapen kommer att bidra till samhället med t.ex. automatiseringsteknik, policies, samt affärsinsikt av drönare på flygplatser.