År 2030 uppskattas det maximala effektbehovet till cirka 30 GW. Det innebär en ökning med ungefär 15 procent jämfört med rådande nivå (2025). Förklaringen finns i övergången till fossilfri stålproduktion, utbyggnad av batterifabriker och transportsektorns elektrifiering – den gröna omställningen helt enkelt.  

Transmissionsnätet, som tidigare kallades för det nationella stamnätet, började byggas under 1940-talet. Det löper från norr till söder och kopplar ihop Sveriges elnät med andra länders elnät. Till transmissionsnätet ansluter regionnäten och lokalnäten, som transporterar elen den sista biten ut till den stora massan av elanvändare.  

Enligt Energimyndigheten är Sveriges elnät välutvecklat och robust, men omställningen och digitaliseringen ställer stora krav. Energimarknadsinspektionen ger detta exempel i en artikel: Att ansluta en serverhall till ett regionnät är som att koppla in en helt ny stad på det befintliga elnätet. 

– Begränsningarna blir tydliga när stora industrier och just datacenter vill expandera och får negativa besked från de lokala elnätsbolagen när de söker anslutning på en viss kapacitet, säger Claes Winzell, affärsutvecklare med inriktning mot elfrågor på RISE, och fortsätter:  

– Elnätsbolagen måste titta på ”worst case scenario” när de tar ställning till en förfrågan om abonnerad effekt. Då kan de komma fram till att nej, under en smällkall och vindstilla vinterdag när industrier kör för fullt samtidigt som villornas värmepumpar går för högvarv – då kommer vi inte kunna leverera den effekt som efterfrågas. 

Batterilager och flexibilitet delar av lösningen 

Eftersom vi har mer väderberoende energikällor i mixen nu jämfört med när stora delar av elnätet byggdes, har risken för effektbrist (oförmågan att leverera tillräckligt mycket el vid en given tidpunkt) ökat över tid. Att vindkraftverk och solparker är utspridda över hela landet, inte sällan i områden där nätinfrastrukturen är svag, är också en utmaning.  

För att motverka ”trängseln” i elnäten som hindrar företag och kommuner från att växa och Sverige att ställa om, behöver elnäten förnyas och byggas ut. Det är inget som kan göras över en natt. Claes Winzell berättar om insatser som kan göras här och nu: 

– Lokala batterilager kan placeras ut på strategiskt lämpliga ställen, för att ge elnätet den ”effektreserv” som kan behövas då elen behövs som allra mest. Det skapar resiliens i nätet och kan även hjälpa den lokala elnätsägaren att kapa effekttoppar när förbrukningen i nätet når sin topp, så kallad peak shaving, säger Claes Winzell. 

Batterilager kan även användas till att leverera stödtjänster, såsom frekvensreglering och reservkapacitet, till elnätet. Batterilagret fungerar som en buffert och gör det möjligt för företag att agera både elkonsument och elleverantör.  

– Det finns stor potential i flexibilitetsmarknaden, som bör utvecklas framåt. Tekniken finns och likaså innovativa bolag som kan realisera den, men branschen är konservativ och inkörd på gamla arbetssätt. Här kommer man att behöva tänka om, säger Claes Winzell och fortsätter:  

– Det kommer också att krävas att tillståndsprocesserna för att bygga ut elnät förenklas och förkortas. Nyckelaktörerna för att lösa de här båda utmaningarna är Svenska kraftnät, elnätsbolagen, myndigheter som Energimarknadsinspektionen och andra beslutsfattare. RISE som oberoende forskningsaktör spelar också en viktig roll.  

”Hämmar vår samhällsutveckling”  

RISE angriper frågan om elnätet från många håll och driver forskningsprojekt, ofta tillsammans med nyckelaktörerna, som på olika sätt adresserar Sveriges ökade effektbehov. Ett exempel är projektet ”Effektprognoser – för framtidens effektbehov och elanvändning” där sex olika regioner och tre partnerföretag från energibranschen deltar. Expertisen inom batterivärdekedjan som finns inom RISE blir värdefull när elnätet ska stärkas upp med energilagringslösningar. 

Claes Winzell vill inte använda ordet ”akut” om vad som väntar när elkonsumtionen ökar samtidigt som utbyggnad och utveckling av elnätsinfrastrukturen sackar efter – men skriver under på att effektbrist hämmar vår samhällsutveckling och Sveriges konkurrenskraft.  

– Det är vinterdagar när vindkraftverken står stilla och elpriset seglar upp till 4 kronor som det blir så tydligt varför vi behöver en ökad förmåga att hantera den nya dynamiken i elsystemet, konstaterar Claes Winzell.