Senast år 2050 ska alla byggnader i EU vara nollutsläppsbyggnader, det vill säga ha en mycket hög energiprestanda och generera ytterst låga utsläpp från fossila bränslen. Det är det övergripande målet i EU:s EPBD, Energy Performance of Buildings Directive. Direktivet innebär skärpta krav jämfört med tidigare, men exakt vilka regleringar det kan innebära får varje medlemsland avgöra inom vissa ramar.  

– Det är alltså i praktiken koldioxid-utsläppen som är i fokus. Och då är en mycket viktig pusselbit fastigheternas energianvändning, vilket gör att det krävs åtgärder kring både byggnadsskalet samt uppvärmning och ventilation, säger Lisa Löfving, ​​affärsutvecklingschef inom energi på RISE. 

Samtidigt är det inte så enkelt som att undersöka vad som behöver göras för att följa EU:s direktiv, och sedan genomföra det. 

– Som fastighetsägare är det mycket annat man också måste ta hänsyn till. Utöver EU-direktiv behöver man väga in sådant som Sveriges egna nationella klimatmål, byggnadstekniska förutsättningar, ekonomiska aspekter och – inte minst – att fastigheten måste ha en bra innemiljö för de som ska använda den som bostad eller arbetsplats, säger hon. 

Hon tar ett enkelt exempel i form av valet mellan att byta fönster eller inte. Ser man till energieffektivitet så är det ofta lönsamt att ersätta äldre fönster med nya moderna modeller. 

– Men hur bra är det ur en resurssynpunkt att skaffa nya fönster och kasta bort de gamla? Där kommer den miljömässiga aspekten in från ett annat håll, och det gäller att bedöma om det till exempel kan vara bättre att göra en renovering som ger en viss energieffektivitet än att göra ett komplett fönsterbyte, säger Lisa Löfving. 

EPBD-direktivet ger nya utmaningar 

Det är alltså en komplex situation att hantera, men det är inget nytt – och visst finns det etablerade metoder för att göra beräkningar på kostnader och effekter. Det skärpta EPBD-direktivet innebär dock nya utmaningar, konstaterar Peter Ylmén, som forskar på hållbara byggnader på RISE. 

– Nu gäller det att även ta in nya parametrar, som exempelvis koldioxidutsläpp av materialet som byggnaden består av. Det blir väldigt mycket data att hantera i slutändan, säger han. 

Nästa steg är inte mindre utmanande, menar han: 

– Den slutliga avvägningen mellan låt säga miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter är inget som går att räkna fram. Även om man exempelvis gör beräkningar på energieffektivisering, livscykelanalyser, investeringsprognoser och tar med sociala aspekter så är allt detta ändå enbart beslutsunderlag. För att fatta beslutet krävs förmågan och kompetensen att väga de olika resultaten mot varandra, säger Peter Ylmén. 

Egen elproduktion 

Just energifrågan behöver dock inte enbart handla om användning, för det går ju även att etablera en egen produktion av förnybar elektricitet – något som också tas upp i EPBD. 

– Det är jättemånga fastighetsägare som satsar på solceller och batterier, och det är ofta en väldigt lönsam investering. Det gäller särskilt för den som har ett lite större fastighetsbestånd, där elen kan komma till användning även på sommaren när behovet av uppvärmning minskar, säger Lisa Löfving. 

Hon konstaterar också att det sker en snabb utveckling inom området, bland annat genom att Svenska kraftnät gör det lättare för fastighetsägare att tillhandahålla sitt batteri för så kallade stödtjänster för balansering i elnätet.  

Innovationer som kan underlätta den komplexa energifrågan kommer även inom andra områden, påpekar Peter Ylmén. 

– Vi ser exempelvis att det händer mycket inom ventilation och värmeåtervinning, men framför allt kommer vi att ha stor nytta av utvecklingen inom digital avläsning via sensorer i fastigheterna som kan kombineras med digitala modeller, så kallade digitala tvillingar, säger han. 

Energikartläggning krävs 

Det grundläggande för en fastighetsägare är i alla fall att ha en komplett och uppdaterad energikartläggning, slår Lisa Löfving fast. 

– Byggnaden ska ses över ur energisynpunkt med alla tänkbara aspekter i beaktande. Sedan ska det leda till en underhållsplan med såväl kort som långt perspektiv, säger hon. 

Att navigera i dessa frågor kan vara komplicerat och är något som ett stort antal fastighetsägare behöver ha hjälp med.  

– På RISE har vi en mycket stor bredd inom det här området. Vi har kompetens inom alla delar som handlar om klimat- och energifrågor i fastigheter – vi hjälper fastighetsägare med allt från att utvärdera befintlig status och bedöma åtgärdsbehov till att utforska nya lösningar och göra uppföljningar. Det gör att vi kan se helheten och hjälpa till med de komplexa frågeställningar som kan uppkomma, säger Peter Ylmén. 

Många branscher brottas med frågan om hur de kan anpassa verksamheten till en cirkulär ekonomi. Bygg- och fastighetssektorn, som står för omkring en femtedel av Sveriges klimatpåverkan, är en av dem. 

Detta är dock ingen nyhet för branschen; exempelvis har en högre grad av återbruk av byggmaterial varit på tal ett tag, men vägen dit har visat sig vara fylld av utmaningar. 

– Det handlar om såväl marknadsmässiga som tekniska aspekter. En grundläggande parameter för att möjliggöra en omställning är att det finns en efterfrågan. I annat fall blir det svårt att motivera att satsa på ett utbud, säger Pernilla Dahlman, Senior affärsrådgivare och ledare för Circular Business Lab på RISE. 

Det finns dock tydliga tecken på att efterfrågan är på väg att växa fram, inte minst tack vare regulatoriska drivkrafter. 

– Exempelvis i lagen om klimatberäkningar för byggnader blir återbruk en möjliggörare. Om du som fastighetsägare använder en större andel återbrukade byggprodukter så resulterar det i en lägre klimatpåverkan i klimatberäkningen, säger Johan Bergström. 

 Splittrad marknad 

Även hantering och logistik behöver utvecklas i en mer cirkulär byggsektor. 

Johan Bergström, projektledare inom Bygg och fastighet på RISE, konstaterar att det finns digitala plattformar som var för sig hanterar inventering och försäljning av byggmaterial.  

– Men utmaningen är att aktörer för tillgång respektive efterfrågan kan ha svårt att hitta varandra. Marknaden för återbruk kan upplevas splittrad. 

Ytterligare en aspekt som givetvis har stor betydelse är själva materialets beskaffenhet. Lämpar det sig verkligen för återbruk? 

– Det kan bli svårt när husen inte har byggts med återbruk i åtanke. Men framför allt gäller det att kunna säkerställa att materialet uppfyller de krav som ställs – kring allt från kemikalieinnehåll och brandsäkerhet till U-värden och hållfasthet, säger Johan Bergström. 

Fastställa kvalitetskriterier 

Kvalitetssäkring blir därför en viktig parameter för att öka möjligheterna till återbruk. 

– När det gäller nya produkter finns det tydliga regler för vad som gäller, men det är ofta oklart vad som gäller för återbrukat material.  

Det är därmed viktigt att arbeta med att fastställa normer och kvalitetskriterier, konstaterar Johan Bergström. 

– På RISE har vi mångårig erfarenhet inom allt från materialfrågor till återbruk och specialistkompetens inom cirkulära affärsmodeller. Så vi har hunnit skapa en god kompetens kring hur vi behöver gå tillväga för att komma vidare, säger han. 

Potential med återbruk 

Pernilla Dahlman lyfter fram att det finns det tydliga vinster att göra för de företag som satsar på att anpassa sin verksamhet till ett ökat återbruk. 

– De som tidigt kommer igång och bygger flöden för exempelvis återtag och återtillverkning av produkter kan ofta koppla på även andra leverantörers produkter och därmed säkra både tillgång på material och bygga värdefulla kundrelationer. Ur ett rent varumärkesperspektiv är det förstås också väldigt gynnsamt, säger hon. 

Johan Bergström menar att det bästa för ett företag i branschen är att helt enkelt starta i liten skala. 

– I dagens läge finns det stor potential att lära av varandra, antingen genom olika pilotprojekt eller genom att samverka i företagsnätverk, säger han. 

RISE har åtagit sig rollen att samla de aktörer som är intresserade av att öka sitt fokus på återbruk, berättar Pernilla Dahlman. 

– Vi har en rätt unik roll i detta sammanhang, bland annat tack vare vår tvärvetenskapliga kompetens och en gedigen testverksamhet. Genom våra olika partnerskap och samarbetsforum finns det goda möjligheter till affärsutveckling och erfarenhetsutbyte, säger hon. 

När plast slog igenom på 1950- och 60-talen blev det snabbt populärt – materialet var både mångsidigt och slitstarkt. 

Men numera ses plast som en av de största miljöbovarna. Avfall hamnar, och blir kvar, i naturen och orsakar föroreningar som skadar djurliv och ekosystem – samtidigt som tillverkningen av plaster orsakar stora utsläpp av växthusgas. 

Framställt fiberbaserat förpackningsmaterial tillsammans med Apple 

Varje år produceras, enligt UNDP, 430 miljoner ton plast i världen, en siffra som kommer att tredubblas till 2060 om inget ändras. Samtidigt kommer plastföroreningarna och växthusgasutsläppen öka. 

Att hitta material som kan ersätta olika typer av plast är därför av största vikt. 

Apple, ett av världens största företag, jobbar för att göra alla sina förpackningar plastfria. I det arbetet har techjätten tagit hjälp av RISE för att skapa ett fiberbaserat material som kan ersätta plasten. 

– Tillsammans med Apple har vi utvecklat ett fiberbaserat skum. Det har potentialen att ersätta delar av deras förpackningsmaterial, säger Bettina Mueller, senior projektledare på RISE. 

– En hel del är konfidentiellt, men det jag kan säga är att vi har gjort stora framsteg och jag är väldigt optimistisk kring att det här materialet faktiskt kommer att användas – och att vi kommer att kunna hitta ännu fler användningsområden för det. 

Liknande process som för traditionell papperstillverkning 

För att framställa fiberbaserade material av den här sorten använder man sig i grunden av de metoder som har utvecklats för traditionell papperstillverkning. 

– Det är utgångspunkten. De grundläggande stegen är sedan att man tillsätter luft och skapar ett skum, det ger en tredimensionell struktur snarare än ett platt pappersmaterial. Därefter tar du bort vattnet, genom dränering och torkning, säger Claes Holmqvist, senior forskare inom tillverkningsprocesser för material baserade på fiberråvara på RISE. 

Materialet skulle sedan kunna anpassas för en lång rad användningsområden. 

– När man väl listat ut hur man skapar ett sådant här material kan det modifieras och användas som till exempel isolering, stoppning i möbler, ljudisolering i bilar eller filtrering, säger Bettina Mueller. 

I princip allt där plastmaterial med låg densitet används i dag skulle man framöver i stället kunna använda fiberbaserade skum av olika slag. 

Tanken är förstås inte att de här nya, fiberbaserade materialen ska hamna i naturen. Men om de ändå skulle göra det orsakar de inte skador på samma sätt som plast. 

Ska kunna återvinnas på samma sätt som papper 

– Det fungerar som papper, och papper är biologiskt nedbrytbart. Men tanken är att det ska återvinnas, precis som papper, vilket också gör att man inte behöver använda lika mycket råvara när man tillverkar det, säger Claes Holmqvist. 

Råvaran i det här fallet är kort sagt skog. Frågan är om det finns tillräckligt med skog om den, utöver alla andra användningsområden, också ska bidra till att ersätta plast – blir det hållbart? 

– Vi måste tänka smart kring hur vi använder de här resurserna, var de gör mest nytta? Men biobaserade material är definitivt en del av lösningen på några av de problem vi står inför. Det häftiga med biobaserade material är också att om du använder ett träd eller något från jordbruket så kommer något nytt att kunna växa på samma ställe, säger Claes Holmqvist. 

Omställningen från plast till fiberbaserade material är ännu i ett slags uppstartsfas. Det behövs fortfarande mer forskning och utveckling – samtidigt finns det regulatoriska hinder, till exempel om materialet ska användas som byggnadsmaterial. 

Framför allt handlar det dock om att få ned produktionskostnaderna. 

– Men när vissa plastmaterial var nya för 40 år sedan var de inte heller särskilt billiga. Det är inte realistiskt att förvänta sig att ett nytt material ska vara helt likvärdigt och lika billigt. Där måste man börja väga miljöpåverkan mot att det kanske kostar lite mer och hitta en balans, säger Bettina Mueller. 

Pilothall för bioraffinaderi i Örnsköldsvik 

RISE har ett försprång genom en unik förståelse för råvaran – det finns en lång historia av att utveckla och skapa nya material av trä. Hösten 2024 invigde också RISE en ny pilothall för bioraffinaderi i Örnsköldsvik. 

– Vi har den tekniska kunskapen, men det finns också annat man måste ha i åtanke när man utvecklar nya material. Vi har nämnt hållbarhet och regulatoriska aspekter. Där kan vi enkelt plocka in experter på sådana områdena eftersom RISE är tvärdisciplinärt. Det innebär att vi kan assistera genom hela kedjan och få ett systemperspektiv, säger Claes Holmqvist. 

- AI kan ju användas för att stötta i vissa delprocesser, särskilt i delar där vi har stora mängder data som ska utredas och analyseras, som är tidskrävande när det görs manuellt. Samhällsbyggnadsprocessen som ligger till grund för hur vi utformar och planerar våra samhällen är enormt informationstung – och det finns många parallella processer och underlag som ska tas fram som är intressanta att fundera på hur de kan effektiviseras med stöd i den ökade tillgången av data och ny teknik, säger Jenny Carlstedt, projektledare inom arkitektur och fysisk planering på RISE.   

Hon fortsätter: 

- Den process som är närmast att delvis kunna automatiseras är bygglovsprocessen, som ju är väldigt regelstyrd. Där kan vi se en del försök som gjorts på enklare former av bygglov, för exempelvis plank eller liknande avgränsade frågor. Visionen här är att kunna effektivisera processen ännu mer, och att inte minst med stöd av AI kunna erbjuda invånare en effektivare handläggning. Svårigheten inom automatisering av bygglov ligger dels i underlagen som inte är tillräckligt bra idag, dels i regelverk som inte är framtagna för digitala processer. I alla historiska regelverk, till exempel de som gäller för en detaljplan, har man velat ge kommunerna frihet i utformningen och upplägg. Det gör att det blir många tolkningslägen och det har AI svårt att hantera idag. 

Jenny Carlstedt menar ändå att AI kan fungera redan idag på vissa delar inom samhällsbyggnadsprocessen:  

- Till exempel utforskas mycket hur AI kan stötta i digitaliseringen av äldre detaljplaner. Om vi bland annat ska kunna skapa mer automatiska processer för bygglov så är äldre detaljplaner en informationsmängd som behöver finnas tillgänglig. Med den stora mängden detaljplaner som finns, samt komplexiteten som finns i underlaget, så är det en intressant informationsmängd att testa AI på.

Mycket att vinna på ökad digitalisering 

Samhällsbyggnad är en komplex sektor med stora mängder information och processer vilket skapar goda möjligheter till effektivisering i framtiden. Men det är också en stor del av utmaningen framåt enligt Jenny Carlstedt: 

- Det är mängder av processer och aktörer som ska förstå varandra. Det finns data från alla system som finns både över och under jord. Här öppnar sig enorma besparingsmöjligheter med ny teknik. Tänk bara i förvaltningsbiten vilka delar som skulle kunna förbättras, till exempel i predikativ analys som status på glödlampor i fastigheter eller utomhus. Där skulle en sensor enkelt kunna känna av när det är dags att byta lampan och kanske till och med skicka en beställning direkt till systemet. Eller ännu bättre kopplat till avlopp om det finns sensorer som kan känna av innan läckor riskerar att uppstå eller om det finns risk för bräddning vid höga vattenflöden. Det skulle betyda enorma besparingar för samhället, säger hon.  

En annan del av digitaliseringen som är viktig att tänka på är säkerhetsaspekten. En viss typ av information som rör samhällskritiska funktioner kan vara känslig att matas in i AI-plattformar, i det fall där det handlar om system där informationen blir tillgänglig för vem som helst. 

- Vi kan inte tillgängliggöra all typ av information av den anledningen, särskilt när åtkomsten till flera olika data som inte är säkerhetsklassade var för sig ändå kan bli det när de aggregeras med andra data. Men denna risk till trots så finns det fortfarande otrolig potential i den digitala utvecklingen för samhällsbyggnadssektorn, förklarar Jenny Carlstedt.  

Stötta klimatanpassningsarbetet 

En viktig del där AI och digitalisering kan spela en avgörande roll framöver är inom klimatanpassning. Alexander Gösta är arkitekt med inriktning på stadsplanering och användning av digitala verktyg i planeringsprocessen hos RISE. Han har nyligen arbetat med en satsning där man tittar på digitalisering i klimatets tjänst. 

- Vi tittade på hur digitalisering kan vara ett stöd i frågor om klimatanpassning. Bland annat vilka möjligheter det finns att samla informationsflödet och få tillgång till relevant data för samhällsplanerare och för drift av fastigheter. Här har vi samverkat med ett antal andra aktörer inom visualisering samt nätverket inom Öppna plattformar för fastighetsautomation som koordineras av RISE, säger han.  

Arbetet är under utveckling tillsammans med ett antal kommuner som är intresserade och aktiva i frågan. 

- Vi har kopplat in våra experter på klimatanpassning på RISE. Det gör att vi kan utveckla både digitaliserings- och klimatanpassningsarbetet tillsammans, berättar Alexander Gösta. Det är två områden som båda kräver samordning och kommunerna kan lyckas om de jobbar tillsammans i sina respektive verksamheter. Så är man intresserad och jobbar i någon kommun så är det bara att kontakta mig eller Jenny.  

Teknikutveckling pågår för fullt 

Alexander Gösta är också involverad i en ny satsning inom RISE med inriktning mot Framtidens stadsutveckling – AI som katalysator för hållbara beslut. Ett arbete som kommer involvera RISE samlade expertis inom allt från AI och cybersäkerhet till uppkopplade städer.   

- Vi kommer också arbeta tillsammans med ett företag som kan skapa 3D-modeller och exempel av tomter på ett nytt sätt där man kan testa olika exploateringsmöjligheter. Här kommer vi undersöka möjligheten att koppla på en maskininlärningsdel för att programmet ska arbeta smartare, och ta bättre hänsyn till önskad prestanda och randvillkor innan systemet börjar generera förslag. 

Många tror idag att AI kan lösa allting bara du har en idé, men riktigt så enkelt är det inte enligt Alexander Gösta.  

- Nej, men vi hoppas komma långt i det här projektet genom att koppla på bättre prediktionsmodeller, till exempel en AI som kan förutsäga att om det är det här du vill, så är det här bästa lösningen, innan den genererar tusentals förslag som tar mycket tid och drar mycket energi.  

Samverkan och delning av data  

AI och digitalisering är relevant och många diskussioner pågår i branschen. Men enligt Jenny Carlstedt är vi fortfarande i väldigt tidiga skeden utvecklingsmässigt.  

- Utvecklingen går snabbt och inom en snar framtid kommer vi ha verktyg och tekniker som kommer underlätta för hela branschen, det är jag helt övertygad om. Där vissa kommuner och städer kommer gå före i utvecklingen och få ett försprång, säger hon.  

Den stora utmaningen enligt de båda är att samhällsbyggnadssektorn varit väldigt traditionell om man ser till data historiskt sett, där olika områden fortfarande jobbar i silos liksom de många processerna som finns i en kommun kring allt från bygglov och trafikfrågor till utbildning, omsorg och räddningstjänst.  

- Det gör att data inte finns tillgänglig på ett samlat sätt som skulle behövas för att dra nytta av alla möjligheter med AI, och där kommer det stora jobbet finnas framöver. Samverkan mellan olika aktörer är avgörande, avslutar de båda.   

- Du kanske är arkitekt, byggprojektledare, fastighetsutvecklare, processledare eller planerare inom kommun och vill stärka din kompetens för framtiden. Då passar våra utbildningar utmärkt. Utbildningarna är digitala, kvalitetssäkrade och öppna för alla som vill höja sina kunskaper för ett livslångt lärande inom framtidens byggande, berättar Camilla Berggren-Tarrodi, projektledare på RISE. 

Nyligen har de första fyra utbildningarna lanserats: Designprocess för grön omställning, Timber on Top, Wood First och Inkluderande stadsbyggnad. Här har RISE bland annat samarbetat med branschföreningen Trästad för två av utbildningarna som handlar om framtidens träbyggande.

- För att ställa om bygg- och fastighetssektorn behöver vi inte bara förändrade byggtekniker och material utan även nya arbetsprocesser som ger bättre förutsättningar att bygga hållbart. Det handlar till exempel utbildningen Designprocess för grön omställning om, förklarar Camilla Berggren-Tarrodi och fortsätter: 

- Vi kommer även att erbjuda fler utbildningar inom NEB Academy så det finns goda möjligheter att hitta relevanta utbildningar för just ditt område, säger hon.

Just nu pågår uppbyggnad och etablering av NEB Academy i 11 länder tillsammans med 14 europeiska partners som gemensamt har tecknat ett samförståndsavtal. Det innebär bland annat en kvalitetssäkring av utbildningarna och att de är relevanta för branschen. 

- Innehållet kommer att granskas av våra europeiska parter vilket känns extra kul att kunna erbjuda vår svenska bygg- och fastighetssektor, säger Camilla Berggren-Tarrodi. 

Ett livslångt lärande i en föränderlig omvärld

Som ett led i kunskapshöjande inom samhällsbyggnadssektorn har Alecta Fastigheter tillsammans med Nordr ett innovationspartnerskap med RISE. Partnerskapet syftar att tillsammans bygga forskningsbaserad kunskap om stadsliv och hälsa samt urban symbios och vikten av att integrera hållbara energisystem, cirkulära flöden och beteendeförändring redan i tidiga planeringsstadier.

Helena Ågren, affärsansvarig stadsutvecklare på Alecta Fastigheter, menar att framtidens byggande inte bara handlar om teknik och material utan också om att utveckla nya sätt att samarbeta och bygga kunskap tillsammans:

- Vi behöver skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara lösningar genom nya samarbetsformer och insiktsdriven stadsutveckling. Genom de labb som vi driver tillsammans med RISE är vår ambition att identifiera ny kunskap och omsätta denna i praktiken och därmed driva omställning genom livslångt lärande, säger Helena Ågren.

De insikter och kunskaper som genererats genom samarbetet mellan RISE, Alecta Fastigheter och Nordr kommer att tillgängliggöras genom utbildningar inom NEB Academy.  

Relevant kunskap för framtiden

New European Bauhaus lanserades 2021 av EU Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som en del av den omfattande satsningen European Green Deal. Initiativet koppla samman den gröna omställningen med design, kreativitet och kultur som utgångspunkt. RISE är en av de framstående aktörerna och har varit drivande i utvecklingen av utbildningssatsningen. 

-  Vi har ju jobbat tillsammans med Regeringskansliet, Boverket, Vinnova och Formas som stöttar vårt arbete och ser en naturlig koppling till andra nationella satsningar. Till exempel de kulturella och kreativa näringarna i Sverige, men också innovationsprogrammen inom Impact Innovation såsom ShiftSweden, SustainGov och Viable Cities som är missionsdrivna satsningar inom den gröna omställningen, förklarar Camilla Berggren-Tarrodi. 

Hon ser att NEB Academy kan vara en möjlig språngbräda för verksamheter som vill höja kompetensen bland de anställda över hela Sverige. Och det behövs. Enligt Arkitekten finns det stora utmaningar i branschen för att lyckas med omställningen, varav kompetensgap är en viktig faktor. 

- Reskill och upskill blir alltmer viktigt för att bygg- och fastighetssektorn ska ha rätt kunskap för den utveckling som sker. Är du ett företag så stärker det konkurrenskraften på sikt där du blir fortsatt relevant för dina kunder och samarbetspartners, säger hon. 

RISE märker ett stort intresse från många av Sveriges universitet som vill vara med och bidra till utbildningarna. 

- Vi har också en dialog med den nordiska arkitekturakademin och den stora utmaningen framåt blir att hitta behoven ute bland verksamheterna. 

Ambitionen för hela Europa är att nå 3 miljoner personer för kompetenshöjande insatser. 

- Det är en stor utmaning att nå så många människor, men vi hoppas att många vill ta del av utbildningarna. Det är lätt att komma i gång då utbildningarna är digitala och öppna för alla som är intresserade av framtidens byggande, avslutar Camilla Berggren-Tarrodi. 

Läs mer och se alla utbildningar hos New European Bauhaus Academy

Upptäck utbildningar inom samhällsbyggnad på RISE