Sverige tar nu upp kampen med övriga Europa i användningen av industriella värmepumpar. En ny satsning ska hjälpa företag att minska elförbrukningen och samtidigt sänka klimatavtrycket – med potential att spara terawattimmar varje år.
- Många kanske tror att vi i Sverige är duktiga på värmepumpar, men det är på hushållsnivå där vi historiskt sett bland annat haft stöd för installation av värmepumpar. Vad gäller industriella tillämpningar så är vi inte alls på samma nivå som i övriga Europa. Det hoppas vi kunna ändra på med den här satsningen som kan bli en pusselbit i Sveriges framtida energimix, säger Lisa Löfving, Affärsutvecklingschef inom Energi och Värme på RISE.
Genom att använda modern värmepumpsteknik finns möjlighet att kraftfullt minska både elförbrukningen och utsläppen av koldioxid.
- Det kan spara stora mängder energi genom den här tekniken. Inom industrin är torkning till exempel en av de mest energislukande processerna i Sverige som kräver mellan 13 och 15 terawattimmar varje år. Bara vid tillverkningen av en gipsskiva går det åt 24 kilowattimmar energi varav två tredjedelar vid torkningen. Den mängden energi kan värma upp ett svenskt hem under 6 till 9 timmar under vintern, berättar Bassam Badran, projektledare på RISE.
Han fortsätter:
- Tekniken som vi använder heter MVR4DRY (Mechanical Vapor Recompression ) och betyder mekanisk ångkompression. Det kan återvinna hälften av den energi som används vid torkning och har visat sig fungera bra i praktiken och kan även appliceras även på andra branscher och industrier, inte bara torkningsprocesser.
Lisa Löfving utvecklar hur industriföretag och kommuner kan dra nytta av tekniken:
- Till exempel när företag skapar restvärme från en process i tillverkningen, men där värmen inte når tillräckligt hög temperatur för att den ska kunna användas effektivt i nästa steg. Här kan värmepumpar användas för att höja temperaturen så energin kan återanvändas i verksamheten eller skickas vidare ut i fjärrvärmenätet lokalt, säger hon.
Möjligheterna att stötta fjärrvärmenätet med energi vore välkommet framöver enligt Lisa Löfving.
- Det skulle frigöra bioråvaran som vi använder till stor del i dag att elda med. Då kan vi använda de resurserna till något bättre.
Det är en del i att hjälpa företagen att nå sina klimatmål samtidigt som de arbetar mer kostnadseffektivt på energiområdet.
Strängare krav på EU-nivå
Satsningen finansieras av Energimyndigheten involverar RISE tillsammans med Kungliga Tekniska Högskolan, branschaktörer och företag. Bakgrunden till satsningen är bland annat EU:s energieffektiviseringsdirektiv (EED) som planeras att införas i juli 2026 och som sätter press på Sverige och övriga EU-länder att agera. Syftet med direktivet är att främja energieffektivitet inom EU och att bidra till att uppfylla det EU-gemensamma målet att minska klimatutsläppen med minst 55 procent till 2030.
- Direktivet innebär bland annat krav på energikartläggning i stora företag, energimätning i byggnader och att företag ska göra kostnads-nyttoanalyser när de bygger nya anläggningar, berättar Lisa Löfving.
Nya tekniken kan halvera energiförbrukningen
Ett av målen i satsningen med industriella värmepumpar är att designa, optimera och leverera ett helt integrerat system för installation, verifiering och testning på ett industriområde i Åhus.
- Det kommer att visa hur det kan fungera i praktiken och att systemet är redo för fullskalig driftsättning och kommersiell användning. Vi kommer även att sätta igång ett realtidsövervakningssystem för att spåra viktiga prestandaindikatorer, såsom 50 % energibesparingar och minskning av koldioxidavtryck, säger Bassam Badram.
Satsningen är ett viktigt steg mot en mer effektiv energianvändning för industrin i Sverige.
- Det är en del i att hjälpa företagen att nå sina klimatmål samtidigt som de arbetar mer kostnadseffektivt på energiområdet. Men vi har förståelse för att det finns utmaningar hos industriföretagen. Deras huvudfokus är ju tillverkningen, däremot är energianvändningen ett viktigt verktyg för att stärka konkurrenskraften på lång sikt för både företaget och hela Sverige, avslutar hon.
Läs mer om satsningen:
MVR4DRY - Integrerat MVR-värmepumpsystem för torkning av gipsskivor | RISE
>> Är du intresserad av forskning och utveckling inom energi och vill veta mer – kontakta Lisa Löfving
Direktivet om energieffektivitet (EED)
Syftet med direktivet är att fastställa en gemensam ram för att främja energieffektivitet inom EU, för att bidra det till att uppfylla det EU-gemensamma målet att minska klimatutsläppen med minst 55 procent till 2030. Direktivet kräver bland annat att:
- Medlemsstaterna ska bidra till minskad, slutlig energianvändning inom EU, med ett bindande tak på 763 Mtoe (miljoner ton oljeekvivalenter), vilket motsvarar 8874 TWh som ska nås till 2030.
- Offentliga aktörer och verksamheter ska minska sin energianvändning med 1,9 procent per år.
- Energikrav ska ställas i offentlig upphandling.
- I offentligt ägda byggnader ska energieffektiviserande renoveringar utföras med 3 procent av arean varje år.
- Företag som använder stora mängder energi behöver genomföra en energikartläggning och, eller införa ett certifierat energiledningssystem.
Källa: Energimyndigheten
