Neutronteknik gav nya insikter om sårförband
MedTech-företaget Mölnlycke samarbetade med RISE och Lunds universitet för att undersöka hur vätskor rör sig genom sårförband. Med hjälp av neutronbaserad avbildning fick de fram skarpare och mer detaljerade bilder än vad traditionella röntgenbilder kan ge.
Mölnlycke är ett världsledande MedTech-företag som specialiserar sig på innovativa lösningar för sårvård och kirurgiska ingrepp. Företaget erbjuder ett brett sortiment av produkter, inklusive absorberande skumförband som är designade för att underlätta och förbättra läkningsprocessen för olika typer av sår. Genom att samarbeta med forskare från RISE och Lunds universitet vill Mölnlycke utveckla metoderna för sårbehandling, särskilt med tanke på att samhället står inför en stor utmaning med svårläkta sår i en åldrande befolkning.
Följde vätskans rörelse i realtid
För att få en ingående förståelse valde forskarteamet att använda neutronbaserad avbildning, mer exakt Neutronradiografi (NR) och Neutronberäknad Tomografi (NCT). Dessa är lämpliga tekniker för att studera hur vätskor rör sig i material, utan att vätskorna förstörs eller förändras. Till skillnad från vanliga röntgenbilder, där man använder röntgenstrålar och en kontrastvätska, kan neutroner ge bättre bilder av vätskor som finns i materialet, som till exempel hästserum, vilket är mer likt den vätska som finns i verkliga sår. Neutroner reagerar dessutom starkt med väte, vilket gör att man lättare kan se vätskor som är svåra att upptäcka med andra tekniker. En annan fördel med neutronbaserad avbildning är att den kan användas för att följa vätskans rörelse i realtid. Det innebär att man kan se hur vätskan fördelas inuti materialet under en längre tid, både i 2D och 3D. Den här informationen är viktig för att förstå hur bra ett sårförband fungerar när det används i verkligheten, vilket är grunden för att kunna utveckla bättre och mer effektiva produkter.
I studien utvärderades två olika typer av sårförband:
- Polyuretan (PUR) skum.
- Fibermaterial med superabsorberande partiklar (SAP).
För att skapa realistiska testförhållanden användes två olika vätskor:
- En saltlösning.
- Hästserum, som efterliknar sårvätska.
En form av vatten där väteatomerna har ersatts med deuterium, en variant av väteatomen, användes i vätskan för att minska neutronabsorption. En vätskepump justerade flödeshastigheten för att simulera långsam vätsketillförsel, ned till 0,1 ml/h/cm², motsvarande flödeshastigheten vid kroniska sår. Experimenten genomfördes vid NeXT neutronimaging beamline vid ILL (Institut Laue-Langevin) i Grenoble, Frankrike, under en period av totalt 48 timmar. Både 2D-realtidsbilder och 3D-tomografiska bilder togs för att studera vätskefördelningen genom förbanden.
Vad visade studien?
Studien visade att användningen av hästserum blandat med deuteriumoxid gav de bästa resultaten i Neutronradiografi. Metoden gör det möjligt att göra en realistisk bedömning av hur sårförband hanterar vätska under kliniska förhållanden, alltså i verkliga miljöer, vilket bidrar till utvecklingen av bättre produkter för sårvård. RISE:s bidrag, genom att utveckla och implementera bildbehandlings- och analysprotokoll, var avgörande för att optimera vätsketransportanalysen och säkerställa att metoden ger tillförlitliga och användbara resultat. Resultaten understryker också hur viktigt det är att använda relevanta testvätskor i utvecklingen av sårprodukter, eftersom traditionella tester med saltlösningar inte alltid ger rätt information om hur bra förbanden fungerar vid kontakt med biologiska vätskor. Denna studie lägger grunden för framtida forskning och innovationer inom sårvård och förbättrade testmetoder för sårförband.