Människocentrerad innovation utmanar ”business as usual”

Mycket av den innovation som sker i dag handlar om att hitta vägar för business as usual. Kanske för att människor är evolutionärt programmerade att söka trygghet och förutsägbarhet, eller för att kortsiktiga incitament i form av kvartalsrapporter och mandatperioder sätter ramarna. Går det att innovera för en bättre framtid där människor lever så bra liv som möjligt, i stället för att driva innovation med syftet att minska skador som vi orsakar på klimatet och hälsan?  

– I dag tittar vi bakåt på innovation. Vi tittar på vad vi har och försöker göra fossilfria versioner av samma sak. I stället behöver vi titta på hur vi kan leva bättre liv och undvika att släppa ut växthusgaser. Sverige är jättedåliga på detta, vi är fortfarande kvar i att prata om vem som minskar sina utsläpp mest, säger Dennis Pamlin, innovationsexpert på RISE, och fortsätter:

– Det behöver inte vara dåligt att kapa utsläpp, men det är absolut inte tillräckligt. Det släpper fram väldigt lite av den innovation som krävs för att alla människor ska kunna leva ett blomstrande liv. Vi brukar lite skämtsamt prata om ”den fossilfria skrivmaskinens taktik”, som ett sätt att illustrera varför det är poänglöst att skapa nya versioner av teknik som i grunden är föråldrad eller inte längre möter människors verkliga behov.  

Nyårslöften för att bryta ovanor 

För att bidra till blomstrande liv för alla krävs ett människocentrerat innovationsarbete. I projektet Flourishing Lives 4 all undersöker RISE tillsammans med partners som OECD, Energimyndigheten och FN:s globala hubb för innovation mot klimatförändringar (UN Climate Change Global Innovation Hub, UNFCCC) vad som krävs för att åtta till tolv miljarder människor lever ett blomstrande liv på en blomstrande planet.  

Seniortorget – där samverkan skapar värde för hela samhället 

Hur kan människocentrerad innovation se ut i verkligheten då? I delar av Afrika och Asien har småskaliga solcellssystem gjort det möjligt för människor i områden utan elnät att få tillgång till elektriskt ljus, laddning och digitala tjänster. Det började inte som ett klimatprojekt, utan som ett sätt att ge människor bättre livsvillkor. Samtidigt ledde projektet till minskade utsläpp, bättre hälsa (genom minskad inandning av sot från fotogenlampor) och en stärkt ekonomi.  

Även i Sverige finns internationella ledare för människocentrerad innovation. I Umeå kombinerar Seniortorget digitala plattformar, fysiska mötesplatser, generationsöverskridande program, landsbygdssamverkan och förebyggande hälsostrategier. Dessa program visar mätbara fördelar för både välbefinnande och klimat i Umeå.  

– Seniortorget har funnits sedan 2021, då äldreomsorgsförvaltningen i Umeå kommun tillsammans med seniorer skapade konceptet. Seniortorget är en plats som genom samverkan internt och externt erbjuder information och inspiration som bidrar till hälsa och ett rikare liv för Umeås seniorer, berättar Camilla Jägerving Isaksson, utvecklingsstrateg i Umeå kommun och ansvarig för framtagandet av konceptet Seniortorget, och fortsätter:  

– Det är otroligt hur naturligt det uppstår nya idéer och initiativ som inte bara är till nytta för seniorerna, utan för hela samhället.  

Ett exempel är att deltagare och personal från Aros Film, som är en daglig verksamhet inom funktionshinderomsorgen i Umeå kommun, bidrar med utrustning och livesändningsproduktion. Genom samarbetet kan fler seniorer ta del av föredragen som erbjuds, samtidigt som deltagarna från Aros Film får utveckla sina kompetenser och vara en värdefull resurs i verksamheten. 

– Vi är stolta över att konceptet nu spridits och finns i flera kommuner. Intresset är stort både nationellt och internationellt. 

I Umeå skapas “399 blomstrande levnadsår” 

Initiativet i Umeå har hittills lett till att utsläpp motsvarande cirka 355 ton koldioxidekvivalenter har kunnat undvikas, genom främjande av hälsosamma levnadsvanor och målgruppsanpassade tjänster. Minskat vårdbehov och ökad användning av digitala verktyg leder till minskat resande. Seniortorget har också skapat 399 blomstrande levnadsår (Flourishing Life Years, FLY) för deltagarna, bland annat genom att minska ensamhet och öka deltagandet i sociala aktiviteter. 

– Om dessa lösningar kan exporteras blir det än mer intressant. Även med försiktiga antaganden har konceptet som utvecklats i Umeå potential att minska de globala utsläppen av växthusgaser med 50 miljoner ton och bidra till bidra till 10 miljoner blomstrande levnadsår, säger Dennis Pamlin.  

– Flera svenska städer har som mål att vi ska ha en rättvis omställning som ska leda till ett bättre liv för invånarna. Det finns också många exempel från hela världen på när sådana här synergieffekter uppstår. Det handlar om så mycket mer än minskade utsläpp av koldioxid, även om det är lätt att börja med det som är begripligt och handfast, säger Maja Manner, affärsutvecklingschef för Urban Samhällsomställning på RISE. 

När fler städer och företag sätter människan i centrum för innovation och dessutom involverar skalbolag med siktet inställt på internationell expansion, kan Sverige bli en exportör av lösningar som både minskar utsläppen och skapar blomstrande liv. 

– Vi hoppas att fler ska följa med på denna nya innovationsresa mot en framtid som inte bara är mindre dålig, utan mycket bättre för både människor och planeten, säger Dennis Pamlin.