Frågor om långsiktiga förutsättningar, marknadsutveckling och innovativa lösningar är centrala när RISE samlar aktörer från hela energisektorn för samtal om framtidens energisystem.
I vilken takt sker den hållbara energiomställningen, hur ska energimarknaden stötta utvecklingen och på vilket sätt kan vi tillsammans lyckas skapa ett ännu mer robust energisystem?
Det var några av frågorna som diskuterades vid ett av RISE initierade samtal med aktörer inom energibranschen – en satsning som går under namnet Energiklivet där energibranschens aktörer deltar för att tillsammans snabba på och driva innovation i energiomställningen. Här möts representanter från både privat och offentlig sektor och intresseorganisationer tillsammans med RISE för att diskutera och resonera kring vad som händer i energiomställningen.
Några andra relevanta frågeställningar var även hur vi tillsammans kan underlätta för innovativa satsningar och vad som krävs för att ny kärnkraft ska kunna komma på plats.
Sara Bargi är projektledare inom framtidens elsystem på RISE och med i teamet bakom initiativet.
- Vi har ett mycket väl fungerande elsystem i Sverige i dag och i grunden står vi stabilt, det kanske många glömmer bort. Men vi befinner oss i en utvecklingsprocess och vi måste säkerställa att elsystemet levererar även i framtiden, vilket kräver samverkan mellan många aktörer i samhället, säger hon.
En av sakerna som poängterades av representanter för förnybar energi var det försämrade investeringsklimatet, bland annat för vind- och solenergi. Inflationen har drivit upp kostnader för nya anläggningar, samtidigt som låga elpriser ger en sämre avkastning. Det har gått så långt som att vissa elproducenter stänger ner sin verksamhet då lönsamheten inte är tillräckligt god.
- Det låga elpriset är både på gott och ont. Det är positivt för hushållen och företagen som använder elen till låga kostnader, men det ger samtidigt inte någon större anledning för företag och investerare att bygga och innovera vilket samhället behöver framåt för att lyckas med klimatomställningen. Så det är inte lätta frågor att hantera framåt, säger Sara Bargi.
Vi befinner oss i en utvecklingsprocess och vi måste säkerställa att elsystemet levererar även i framtiden, vilket kräver samverkan mellan många aktörer i samhället.
Långsiktiga förutsättningar en avgörande fråga
En viktig fråga framåt som lyftes upp är möjligheterna och förutsättningarna för ny kärnkraft i Sverige. Här fanns exempel på hur SMR*-marknaden fungerar internationellt och vad som krävs för att de små och modulära reaktorerna ska bli framgångsrika även på den svenska och nordiska marknaden. Fortfarande väntar många på att se de första SMR-reaktorerna i drift i västvärlden där de stora kärnkraftverken fortfarande är den väg som många länder väljer.
De långa ledtiderna från planering, tillstånd och beslut till att bygga det faktiska kraftverket är en stor utmaning för kärnkraften.
- Intrycket är att de allra flesta som var med under diskussionerna är överens om att det behövs långsiktiga förutsättningar inom allt från elproduktion och tillståndshantering till regelverk, ekonomiska förutsättningar och riskfördelning. Oavsett kraftslag så behöver investerarna känna att de har politiken i ryggen, berättar Lisa Löfving, Affärsutvecklingschef Energi och Värme på RISE.
Viktigt med balans i alla delar
Sverige har idag en överproduktion av el på årsbasis och är en av EU:s största nettoexportörer av el. Den kraftiga efterfrågeökning som många har sett framför sig dröjer.
- Vi var många som trodde att elefterfrågan skulle växa snabbt i och med industrins och transportsektorns elektrifiering. Men många av industrisatsningarna har försenats, också delvis på grund av inflationen. Flera av representanterna under våra diskussioner menar att det behövs mer aktiva åtgärder på efterfrågesidan, för att stötta de aktörer som behöver elektrifiera för att kapa utsläpp. Då skulle också lönsamheten för elproducenterna förbättras, förklarar Sara Bargi.
Utbud och efterfrågan behöver gå i takt och kopplas ihop via en fungerande marknad. Det behövs också nya lösningar och bredare samverkan för att få ihop framtidens elsystem.
– Sveriges innovationsportfölj på energiområdet måste öka. Enligt Energimyndigheten** behöver investeringarna öka med 60 % redan fram till 2028. Internationellt menar IEA*** att investeringar i energirelaterade demonstrationsprojekt till 2030 måste öka med 3,6 gånger om världen ska nå netto-noll till 2050. Och det handlar inte enbart om tekniska innovationer – det behövs nya processer och affärsmodeller, miljöinnovationer och nya sätt att implementera ny teknik där allmänheten också är delaktig i omställningen. Annars kommer det inte att hända och det är svårt utan tydliga och långsiktiga förutsättningar, menar Lisa Löfving.
Med en ökad elanvändning behövs även investeringar i andra delar av elsystemet, inte minst överföringsnät, andra komponenter i elnäten samt lager.
- Här är det viktigt att lagstiftningen hänger med när vi ser nya aktörer på marknaden, till exempel Vehicle-to-grid, lagringsföretag med mera. Dessutom behöver elförbrukning, nätutbyggnad och produktionen utvecklas i takt med varandra. Går det för snabbt eller för långsamt så påverkar det elpriset, säger Sara Bargi och avslutar:
- Energisystemet är komplext och det är viktigt att förstå de olika delarna som påverkar och att vi har olika perspektiv på frågorna. Det är därför den här satsningen har en viktig funktion som plattform för samverkan och dialog mellan energisystemets alla viktiga aktörer.
*Små och modulära reaktorer
** Energimyndighetens underlag till kommande energiforskningsproposition
*** IEA International Energy Agency
