Klimatomställningen kräver mer än visioner – den kräver handling. Runt om i Sverige visar flera kommuner och städer vägen med konkreta insatser som minskar utsläpp, stärker resiliens och skapar hållbara samhällen. Omställningen behöver ske i stor skala och i snabb takt. Men hur ska omställningen finansieras och hur ska vi lösa den stora utmaningen med ökad konsumtion?
- Kommuner och kommunala bolag har en stor möjlighet att vara med i omställningen till en cirkulär ekonomi, från upphandling och investeringar till riskbedömning och långsiktig planering, säger Carolina Andrén Eriksson, senior expert inom cirkulär finansiering på RISE och ordförande för den nordiska färdplanen för cirkulär finansiering.
För att en cirkulär ekonomi ska kunna bli verklighet krävs affärsmodeller som bygger på lång livslängd, återanvändning och hög nyttjandegrad av produkter och resurser. Men för att dessa modeller ska kunna växa och bli konkurrenskraftiga behövs också finansieringslösningar som stödjer cirkulära verksamheter – även inom offentlig sektor.
Städer står i dag för ungefär 70 % av de globala koldioxidutsläppen vilket sätter extra press på städer och kommuner att agera i klimatomställningen.
Med stadens omställningsteam analyserar vi vilka åtgärder och förflyttningar som behöver ske. Det handlar helt enkelt om att arbeta med det som ger mest effekt
Offentlig sektor har en nyckelroll
Kommuner och kommunala bolag har stor potential att driva omställningen genom att ställa krav på cirkulära lösningar i upphandlingar, utveckla återbrukslösningar och införa styrmodeller som främjar långsiktigt värdebevarande. Men även här finns utmaningar.
– Cirkulära värdekedjor kräver ett större mått av planering och att fler aktörer i värdekedjan involveras, men det ger också många möjligheter till att skapa en såväl miljömässigt som socialt och ekonomiskt hållbar lokal ekonomi. För en kommun kan det vara viktigt att få stöd i uppbyggnadsfasen, för att kunna dra lärdom av tidigare gjorda erfarenheter, och få hjälp att skapa ett system som är anpassat för kommens resursflöden och verksamheter, säger Carolina Andrén Eriksson och fortsätter:
- Genom erfarenhet från såväl företag som kommuner kan vi ta de bästa lärdomarna från båda sektorerna för att skapa lösningar som uppfyller såväl kommunens behov som tillämpliga lagar och regler.
Ett tydligt exempel på en stad som accelererar arbetet är Malmö.
- Här stöttar vi på RISE dem med vår expertkunskap inom klimatomställning, bland annat genom partnerskap. Ett exempel är ett projekt där vi fokuserar på privatkonsumtionen. Tillsammans arbetar vi med prioritering i åtgärder utifrån Malmös ambitiösa mål att halvera de konsumtionsbaserade utsläppen till 2030 utifrån 2019 års nivåer. Med stadens omställningsteam analyserar vi vilka åtgärder och förflyttningar som behöver ske. Det handlar helt enkelt om att arbeta med det som ger mest effekt, säger Ulrika Vejbrink, Innovations- och processledare på RISE.
Hon berättar att omställningsteamet i Malmö visar stort engagemang och delaktighet i arbetet, något som är extra viktigt för att lyckas.
- När vi jobbar tillsammans blir det också tydligare för dem vilka åtgärder som behövs och hur de ska lyckas genomföra dem.
Klimatinvesteringar i staden eller kommunen kan ge ett mervärde genom att det spänner över hela hållbarhetsområdet, men också samhället i övrigt
Data och statistik som underlag
Ulrika Vejbrink berättar att det är skillnad på hur man som kommun kan agera inom olika områden i klimatomställningen.
- Om vi tittar på hållbart byggande och mobilitet så är det områden som staden har viss rådighet över och kan göra fler direkta insatser jämfört med exempelvis privatkonsumtionen. Men konsumtion är en viktig del i klimatarbetet då de då växtgasutsläppen från hushållens konsumtion ligger kring ca 5,5 ton per person och år, beroende på vad man räknar in. För att kunna uppnå Parisavtalets mål så bör de globala utsläppen minska till 1 ton per person och år före 2050*, säger Ulrika Vejbrink.
I arbetet med Malmö stad utgår teamet från olika datakällor samt verktyget konsumtionskompassen för att få det bästa möjliga beslutsunderlaget och vilka målgrupper som ska prioriteras i arbetet. Konsumtionskompassen är ett interaktivt verktyg som ger kommuner och myndigheter möjligheter att analysera, jämföra och minska utsläppen på lokal nivå. Det visar utsläppsnivåer på olika geografiska nivåer, från län och ända ner till specifika postnummer.
- Tillsammans med teamet i staden arbetar vi med workshops och analyser där vi tittar potentialen för Malmö att skapa maximal nytta i omställningen, förklarar Ulrika Vejbrink.
Carolina Andrén Eriksson och Ulrika Vejbrink ser utmaningarna hos kommuner och städer, men också möjligheterna som det skapar.
- Klimatinvesteringar i staden eller kommunen kan ge ett mervärde genom att det spänner över hela hållbarhetsområdet, men också samhället i övrigt. Till exempel om staden eller kommuner investerar i smarta infrastrukturlösningar för att hantera skyfall och som samtidigt bidrar till att stärka det positiva intrycket av stadskärnan, då har man tänkt framåt, säger de båda och avslutar:
- Det är sådana saker som vi också stöttar kommuner och städer med. På RISE har vi expertis inom hela hållbarhetsområdet, till exempel cirkulär omställning, omställning av industri, innovationsledning, affärsmodellsutveckling och ett brett spann av teknik och teknisk innovation, avslutar Carolina Andrén Eriksson.
*Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per område - Sveriges miljömål
>> Så kan er verksamhet få stöd i klimatomställningen genom RISE expertis:
Praktiska tips för att accelerera klimatomställningen
- Omsätt klimatmål till konkreta åtgärder
- Skapa hållbara lösningar i samverkan inom hela kommunen/staden
- Styr mot klimatsmarta byggnader, smarta energilösningar och hållbar mobilitet
- Engagera invånare och lokala aktörer i cirkulära initiativ
